Sök:

Sökresultat:

1109 Uppsatser om Historiska miljöer - Sida 38 av 74

Skönlitteratur som en kunskapskÀlla i so-Àmnen

I vÄr undersökning Skönlitteratur som en kunskapskÀlla i so-Àmnen kommer vi att beskriva hur pedagoger stÀller sig till anvÀndandet av skönlitteratur som en kunskapskÀlla i deras so-undervisning. Vidare beskriver vi hur pedagogerna tar tillvara de möjligheter och dessutom överkommer de svÄrigheter som kan uppkomma vid anvÀndandet av skönlitteratur i undervisningen. Syftet med vÄr undersökning Àr att ta del av hur skönlitteratur kan fungera som en kÀlla för att utveckla elevers kunskaper inom so-Àmnen. För att fÄ svar pÄ syftet med vÄr undersökning valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med 10 stycken pedagoger, verksamma i grundskolans tidiga Är. För att fÄ en variation i vÄrt resultat har vi medvetet valt pedagoger med varierande anvÀndningsgrad av skönlitteratur i sin so-undervisning.

Konstruktionen av en sammanhÄllen Polis : En diskursanalys om Polisens omorganisation

Svensk polis genomför den största organisationsförÀndringen sedan förstatligandet av polisvÀsendet Är 1965. De 21 polismyndigheterna bildar den 1 januari 2015 en sammanhÄllen myndighet tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium. MÄlet med att ombilda myndigheterna till en Àr att stÀrka Polisens förmÄga att ingripa mot och utreda brott. Omorganiseringen Àr tÀnkt att leda till högre kvalitet, ökad effektivitet och ökad flexibilitet för svensk Polis. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur Polisens omorganisering framstÀlls i centrala politiska dokument.

TrÀdgÄrdsdesign i södra Kalifornien

TrÀdgÄrdar Àr inte bara till för den visuella upplevelsen utan handlar Àven om den fysiska anvÀndningen. Det kulturella sÀttet att se pÄ trÀdgÄrd utvecklas över tid i Kalifornien. Först frÄn det medicinska, symboliska, meditativa och erfarenhetsmÀssiga studerandet frÄn missionstrÀdgÄrdarna, till det odlade och produktiva under kolonialtiden för att vidare bli en yta för nöje under tidiga delen av 1900-talet. Under efterkrigstiden blev det sedermera en plats dÀr familjens alla aktiviteter kom i fokus. Kalifornien kom att utvecklas i en aldrig tidigare skÄdad takt.

SportfÄnar och Kultursnobbar - om sport- och kulturjournalistikens betydelser ur ett samhÀlleligt perspektiv

Uppsatsens syfte Àr att studera skillnader mellan kultur- och sportjournalistik för att kunna undersöka vad dessa skillnader har för grunder och betydelser för vÄr uppfattning om kultur och sport i samhÀllet. Varför lÄter sport- och kulturjournalistik sÄ olika? Vad har det för betydelse? Genom att detaljstudera tvÄ av Sveriges Radios nyhetsprogram, Kulturnytt och Radiosportens nyheter, görs skillnader mellan de tvÄ genrerna tydliga och konkreta. Skillnaderna analyseras utifrÄn begrepp som genre, hegemoni, dikotomi och uppdelningen mellan hög och lÄg samhÀllelig status. Uppsatsens slutsatser Àr att uppdelningen mellan sport och kultur hÄlls stabil genom journalistiska genrer, vilka i sin tur Àr skapade efter uttryckens olika samhÀlleliga status.

Naturen som TV-underhÄllning: En ideologikritisk studie av BBC:s "Planet Earth"

Den hÀr uppsatsen behandlar TV-serien Planet Earth ur ett ideologikritiskt perspektiv. I uppsatsen utgÄr jag frÄn att Àven en naturdokumentÀr som Planet Earth Àr en subjektiv text vilken prÀglas av kulturella vÀrderingar och ideologiska intressen. Jag granskar hur man valt att presentera naturen och djurlivet, i syfte att klarlÀgga de vÀrderingar som serien speglar. Planet Earth följer vissa konventioner som finns för denna typ av produktion. Man anvÀnder sig av en berÀttande struktur som innebÀr fokus pÄ individuella karaktÀrer, tydliga hÀndelseförlopp och en applicering av gott och ont pÄ djuren.

Har samvetet sitt pris? : En empirisk analys av skillnaden i riskjusterade pekuniÀra prestationer mellan traditionella och etiska fonder pÄ den svenska fondmarknaden

Författaren utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida det existerar nÄgon skillnad i riskjusterade pekuniÀra prestationer mellan traditionella och »etiska« fonder pÄ den svenska fondmarknaden. Författaren kartlÀgger först den svenska fondmarknadens bestÄnd av »etiska« fonder. DÀrefter upprÀttar författaren en databas över samtliga de fonder pÄ den svenska fondmarknaden ? »etiska« sÄvÀl som traditionella ? som verkar inom de tvÄ klart avgrÀnsade investeringsuniversumen »Sverige« och »Global, mix bolag«. Till denna databas för författaren uppgifter om fondernas riskjusterade pekuniÀra prestationer, kvantifierade i de tre prestationsmÄtten SharpemÄtt, TreynormÄtt och JensenmÄtt samt baserade pÄ historiska data för den senaste treÄrsperioden.

Turism som kulturförmedling : En kvalitativ studie av samisk kulturturism

Turismen Àr en av vÀrldens största och mest expansiva branscher. Intresset för kulturturism har ökat under de senaste Ärtiondena och turisternas efterfrÄgan pÄ upplevelser som involverar ursprungsfolk vÀxer. PÄ mÄnga hÄll i vÀrlden Àr det vÀsterlÀndska turistföretag som stÀller villkoren för hur denna kulturförmedling ska se ut. Detta medför att en stereotyp och missvisande bild av ursprungsfolk mÄnga gÄnger bibehÄlls, vilket fÄr negativa följder för ursprungsgrupperna. Andra följder av turismens expansion Àr exempelvis tvÄngsförflyttningar av ursprungsbefolkningar.

Svensk cykelindustri 1867-1965 : En historisk longitudinell studie

Uppsatsens syfte och tema var att undersöka cykelrelaterat företagande utifrÄn ettschumpeterianskt synsÀtt. Metoden var longitudinell och materialet utgick bÄde frÄnuppgifter frÄn Sveriges Handelskalender 1889/90 ? 1965 och annan litteratur.Undersökningen följde Lennart Schöns referenscykel för historiska förlopp. Cykelnkunde kategoriseras som en konsumtionsvara i utvecklingsblocket för transporter.Materialet visade hur cykeln som innovation fick ett mycket snabbt spridningsförloppi Sverige. Den introducerades av nÄgra fÄ entreprenörer, som följdes av en hel svÀrmav tillverkare - imitatörer.

Specialsortiment pÄ den svenska rundvirkesmarknaden : en kartlÀggning av virkeshandel och -mÀtning

Rundvirkesmarknaden i Sverige domineras av det som kallas standardsortiment. Med standardsortiment avses i princip barrsÄgtimmer och massaved. För dessa sortiment finns branschgemensamma kvalitetsklassningsregler som framtagits av branschens arbetsgrupper och som alla aktörer pÄ virkesmarknaden följer. Det Àr av avgörande betydelse för en effektiv virkesmarknad att virkesmÀtningen fungerar vÀl. Vid sidan av standardsortimenten finns specialsortiment.

Lokala styrelser med elevmajoritet : varför eller varför inte?

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under Ären 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks Àven vilka argument de politiska agitatorerna anvÀnder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan ÄskÄdliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen pÄverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar pÄ en kvalitativ grund dÀr de artiklar som studerats valts ut utifrÄn en ÀmnesmÀssig relevans. Den hermeneutiska metoden har anvÀnts i studien för att kunna tolka det skriva pÄ en objektiv grund.

VÀrdering till Verkligt vÀrde : Varför en bristande anvÀndning av omvÀrderingsmetoden?

Sedan 2005 har IFRS sÄ som de antagits av EU varit de redovisningsstandarder noterade företag varit skyldiga att tillÀmpa vid upprÀttandet av sin koncernredovisning. Tanken med införandet av IFRS Àr att anpassa redovisningen till globaliseringen av finansmarknaderna och det internationella flödet av kapital. IASB har tilldelats ansvaret för utformningen och utvecklingen av IFRS. Införandet av IFRS har inneburit vissa förÀndringar gentemot tidigare redovisningsnormer. I IFRS standarder Äterfinns idag IAS 16, IAS 38 och IAS 39.

The Da Vinci Code : En arketypisk saga : En djupstrukturell studie med didaktisk inriktning

Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ likheten mellan Dan Browns The Da Vinci Code och sagans struktur, aktörer och handling, samt att pÄvisa romanens didaktiska möjligheter. UtifrÄn Vladimir Propps sagoteori och Northrop Fryes arketyper och historiska kategorisering samt ett studium av populÀrromanens likheter med sagan utifrÄn Ulla Lundqvists undersökning görs en strukturalistisk analys. Vidare har en mindre enkÀtundersökning gjorts för att skapa en uppfattning om hur en grupp elever pÄ en gymnasieskolan uppfattat romanens didaktiska möjligheter. Resultatet visar att The Da Vinci Code innehÄller sagans struktur, med endast nÄgra fÄ avvikelser frÄn den kronologiska ordningen, samt att romanens aktörer överrensstÀmmer med Propps teori och Fryes arketyper. Handlingen uppvisar tydliga inslag frÄn sagan, och överrensstÀmmer med de sagoelement som Lundqvists undersökning visar, sÄ som exempelvis dualism, magi, i överförd bemÀrkelse, och ett lyckligt slut.

Högre risk ger högre avkastning : Bankers tillvÀgagÄngssÀtt vid riskklassificering av fonder

Uppsatsen kommer att beskriva hur Handelsbanken, Skandiabanken och Swedbank gÄr tillvÀga nÀr de ska riskklassificera sina fondportföljer. Intervjuer har genomförts med respektive bank för att fÄ en klarare bild pÄ hur dessa anvÀnder olika teorier och rÀknesÀtt för att faststÀlla en risknivÄ pÄ en specifik fond och Àven material frÄn bankernas hemsidor har anvÀnts för att komplettera Àmnet. Bankerna anvÀnder sig av olika riskskalor vid kategorisering av olika fondportföljer och standardavvikelsen samt value at risk ger svar pÄ den faktorn som dessa tar mest hÀnsyn till vid kategoriseringen utav aktiefonder, rÀntefonder, blandfonder samt hedgefonder. Standardavvikelsen som majoriteten av bankerna anvÀnde sig som det vÀsentliga mÄttet för rikklassificering som berÀknas pÄ historiska vÀrden frÄn en tidsperiod pÄ för det mesta 3 Är men berÀkningar pÄ 5 Är kan Àven förekomma. Detta mÄtt gör det möjligt för investerare att förstÄ hur hög risk en fond har för desto högre standardavvikelse desto högre risk.

RÀttssÀkerhet vid tredjemansrevision

Uppsatsen handlar om vad mÀnniskor tror hÀnder efter döden frÄn förr tills idag. Syftet och den övergripande huvudfrÄgan var att undersöka vad mÀnniskor tror hÀnder efter döden för att kunna jÀmföra vad mÀnniskor trodde förr med vad de tror idag. Den historiska bakgrunden behandlar vad mÀnniskor trodde hÀnde efter döden förr och vad mÀnniskor tror hÀnder efter döden idag. Tiden som behandlas strÀcker sig frÄn uppkomsten av den Àldsta kristendomen fram till 2000-talet.  För att kunna fÄ fram ett resultat anvÀndes tvÄ metoder, textanalys och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre olika Äldersgrupper som bestod av barn och ungdomar, medelÄlders mÀnniskor och Àldre mÀnniskor.

Stress : förekommer det hos dagens pedagoger?

VÄldtÀkt Àr ett stort samhÀllsproblem, med över 3000 anmÀlda vÄldtÀkter i Sverige 2007. Definitionen av vÄldtÀkt Àr en tolkningsfrÄga som pÄverkas av moraliska synsÀtt. Denna synbygger pÄ historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige Àr kÀnt för att ha kommit lÄngt pÄ vÀg mot ett jÀmstÀllt samhÀlle, vilket skulle kunna innebÀra att svenskar har lÀgre acceptans för dessa myter. FÄ studier om vÄldtÀktsmyter har gjorts i Sverige.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->