Sökresultat:
1005 Uppsatser om Historiska mćtt - Sida 13 av 67
Jakten pÄ rÀttvisan : Genomförande och bakgrund
Vi har gjort ett höglÀsningslÀromedel för Äk 2-3 med syfte att vÀcka intresse för och behandla frÄgor om skolans vÀrdegrund. Till lÀromedlet har vi skapat en hemsida med övningar som man kan jobba med i samband med att man lÀser boken. BerÀttelsen behandlar ocksÄ flera historiska moment som varit viktiga ur en demokratisk synpunkt. Vi ville göra ett lÀromedel i skönlitterÀr form eftersom vi tycker det Àr ett roligt och givande arbetssÀtt för vÄr tilltÀnkta mÄlgrupp. VÄr arbetsprocess har bestÄtt av insamling av forskning, skrivande av boken, planerande av arbetsövningar samt skapande av hemsidan.
Mediabevakning och aktiemarknadens reaktion pÄ ny information
Relationen mellan publik media och kapitalmarknader Ă€r ett omrĂ„de som studerats under en lĂ„ng period. Ă
sikter har vÀckts om att massmedia Àr en viktig faktor vid förstÄelsen av finansiella marknader dÄ media har förmÄgan att ge upphov till irrationella reaktioner. UtifrÄn detta har en kritik mot massmedia vÀxt fram som menar att media inte förmedlar viktig information. En del studier visar emellertid att en lÀttare Ätkomst till ny information leder till att priser pÄ finansiella marknader kan justeras mer effektivt.Syftet med denna studie Àr att förklara hur den historiska mediabevakningen som föregÄr en aktierekommendation pÄverkar hela aktiemarknadens aktörer genom att studera den överavkastning som föregÄr och efterföljer rekommendationen ifrÄga. Undersökningen har baserats pÄ rekommendationer gÀllande svenska aktier som Àr börsnoterade pÄ Large-, Mid- och Small-Cap listorna pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholm under en period som strÀcker sig över tvÄ Är.
Uppror och solidaritet : 1960- och 1970-talets politiska uttryck i den svenska affischkonsten
Under det svenska 1960- och 1970-talet engagerade sig det svenska folket i en rad olika ideologiorienterade organisationer, internationella frÄgor eller folkrörelser, nÄgot som Àven tog sitt uttryck i kulturen. Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka ett urval politiska affischer, utifrÄn Michael Baxandalls teori "The period eye", hur 1960- och 1970-talets konst pÄverkades av samtidens samhÀllstrukturer och politiska engagemang. Min tyngdpunkt kommer att ligga i de politiska affischer som pÄ nÄgot sÀtt hade en anknytning till en alternativ rörelse, sÄsom Miljörörelsen, Kvinnorörelsen och Vietnamrörelsen. Men Àven den den svenska konstscenen i stort kommer att tillföras till undersökningen som en komplettering till förstÄelsen av affischernas uttryck och funktion, som ofta fabricerades utanför institutionella sammanhang.Dessa frÄgestÀllningar vill jag besvara med hjÀlp av den historiska bakgrunden och min analys: Vilka orsaker ligger bakom anvÀndandet av konstnÀrliga affischer vid spridningen av politisk propaganda? Det vill sÀga: Vilka faktorer gjorde att affischen anvÀndes flitigt som medium av de alternativa rörelserna istÀllet för annan bildkonst? Hur kan den politiska andan frÄn decennierna urskiljas konkret i affischerna? Hur skiljer sig affischkonsten frÄn den mer institutionella konsten under dessa tvÄ decennier?UtifrÄn mina frÄgestÀllningar kommer jag att analysera tre politiska affischer genom att sÀtta in dem i ett historiskt perspektiv, vilket Àr deras samtid, 1960- och 1970-tal.
Ledarskap och genus i socialt arbete : En forskningsöversikt över Àmnet ledarskap och genus i det sociala arbetet
Denna C-uppsats Àr en forskningsöversikt över Àmnet ledarskap och genus i socialt arbete. Syftet med denna forskningsöversikt Àr att analysera nio vetenskapliga artiklar inom detta omrÄde för att fÄ en översikt över ny forskning ifrÄn 2000-talet. Detta gÀller forskning som söker att förstÄ varför det Àr viktigt med genus i ledarskapet, inom det sociala arbetet. De valda artiklarna Àr publicerade pÄ 2000-talet, ifrÄn Är 2001 fram till Är 2012, detta för att samla sÄ ny och fÀrsk data som möjligt inom ÀmnesomrÄdet. Syftet Àr Àven att besvara tvÄ frÄgestÀllningar; 1.
Film och verklighet: En studie av realism och autenticitet i The Passion of the Christ, Bloody Sunday och Bamboozled
Uppsatsen behandlar betydelsen som film har för vÄr förstÄelse av olika fenomen och historiska hÀndelser, för förmedling av ideologi samt hur filmskapare arbetar för att övertyga sin publik..
KrÀvande situationer : Att möta socioemotionella svÄrigheter i förskola och skola
Syftet med denna uppsats Àr att belysa skillnader och likheter i synen pÄ barn i socioemotionella svÄrigheter hos pedagoger pÄ förskola och skola. Vi ville undersökta om förskolan och skolans traditioner gör skillnad i valet av ÄtgÀrder för att komma tillrÀtta med svÄrigheterna. Vi ville ta reda pÄ vilken samverkan det finns mellan skolformerna för att överbrygga svÄrigheterna för barnen. Vi belyser frÄgan ur ett sociokulturellt perspektiv och har fördjupat vÄra kunskaper inom omrÄdet med hjÀlp av litteratur som vi anser vara relevant för vÄr undersökning.För att kunna besvara vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. VÄr studie har bedrivits pÄ tvÄ förskolor och tvÄ skolor i tvÄ likvÀrdiga omrÄden.
JÀmförelse av metoder för att Äterskapa kameraparametrar i gamla flygbilder
Till miljöanalyser gÄr det att anvÀnda ortofoton frÄn olika Är för att göra jÀmförelser och se förÀndringar i miljön. LantmÀteriet har ett arkiv med flygbilder frÄn 1930 fram till nutid. Med hjÀlp av sjÀlvkalibrering Àr det möjligt att skapa ortofoton av de Àldsta av dessa bilder som saknar data gÀllande kamera. Data för kameran som anvÀnts Àr nödvÀndig för att skapa ortofoton. Syftet med studien Àr att undersöka metoder för att Äterskapa kameraparametrar för den inre orienteringen i gamla flygbilder frÄn 1940-talet.
Vad tycker ni egentligen om vÄr historia? / What do you really think of our history?
Den hÀr uppsatsen handlar om hur invandrarelever reflekterar sin uppfattning om vÀsterlÀndsk historia i sin egen. Hur de uppfattar att lÀsa om svensk och europeisk historia och hur det pÄ nÄgot sÀtt pÄverkas av den historiska verkligheten i deras ursprungsland.
Vidare försöker den hÀr studien urskilja vilken pÄverkan deras arv har för förstÄelsen av vad som lÀrs ut i deras skolor. Denna uppsats tar Àven en nÀrmare titt pÄ hur de vill att undervsningen ska vara för att mer berika deras lÀroprocess. I anslutning till det, försöker uppsatsen att diskutera möjliga hinder för att uppnÄ sÄdana teoretiska ideér i den nuvarande skoldebatten i Sverige 2013..
How is the Holocaust described in three different
I kursplanen för Àmnet historia pÄ grundskolan stÄr skrivet att undervisning bl.a. ska ge eleverna möjlighet att utveckla sitt historiemedvetande, ge dem kunskap om hur historia kan anvÀnda för olika syften samt att eleverna ska fÄ kunskap om hur historia skapar identitet hos individer. Syfte med denna undersökning Àr att utifrÄn historiemedvetande, historiebruk och identitet jÀmföra hur tre olika lÀroböcker ( SO-S Historia del 4, Historia PunktSo och Levande Historia) gestaltar förintelsen och avgöra vilken som Àr lÀmpligast att anvÀnda i undervisningen om förintelsen utifrÄn de kursplanmÄl som historiemedvetande, historiebruk och historieidentitet .
Historieböckerna SO-Historia del 4 och HistoriaPunktSO Àr de tvÄ historieböcker som pÄ olika sÀtt gestaltar förintelsen genom dessa tre historiska begrepp.
FrÄn fiktion till historiemedvetande : -En studie kring hur spelfilm kan anvÀndas i historieundervisningen
SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar pÄ hur ett antal lÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet förhÄller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framstÀlla en matris för undervisning med hjÀlp av film. För att göra detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebÀr att vi kan förhÄlla oss till ?dÄ-nu-framtid? och applicera tidsperspektivet pÄ vÄra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma sÄvÀl som individuella livserfarenheter blir en del av vÄrt historiemedvetande.
Att angöra Ronneby
Arbetet har sin utgÄngspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga
situationen. Med hjÀlp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats.
ArbetsomrÄdets avgrÀnsning har gjorts med hÀnsyn till infarternas strÀckning
och utformning.
Förslagsarbetet har varit inriktat pÄ att ge de tre infarterna en egen
identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som Àr specifikt för
Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstÀrka vissa attraktiva faktorer
medan annat som inte Àr lika attraktivt tonas ner.
Arbetet Àr ett idéförslag hur Ronneby som stad skulle kunna göras attraktivare
genom vackra, vÀrdiga och funktionella infarter..
Sex- och samlevnadsundervisning i förhÄllande till teorier om utveckling
Syftet Àr att beskriva nÄgra teorier som kan ligga till grund för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan och att ge en bild av vad lÀroplanen sÀger samt att lyfta fram de teorier lÀrare grundar sin undervisning pÄ. I litteraturgenomgÄngen gör jag en kort exposé av sexualundervisningens historia. Styrdokumenten behandlas utifrÄn sex- och samlevnadsundervisningens perspektiv. Sist behandlas tvÄ utvecklingsteorier; den biologiska och den psykosexuella teorien. Metoden har varit att genomföra djupintervjuer med lÀrare.
CleanTech - En utredning av historiska finansieringsmönster samt framtida kapitalbehov
Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett Àr
finansierad i enlighet med pecking order teorin. I vÄr studie
uppmÀrksammar vi Àven tecken pÄ en riskkapitalbrist inom
CleanTech-branschen. Bristen beror till stor del pÄ
informationsasymmetri, men Àven den i allmÀnhet höga
affÀrsrisken och den lÄnga investeringshorisonten. Vi framhÄller
genom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gap
inom CleanTech-branschen. VÄr analys visar Àven att
kapitalbehovet inom CleanTech-branschen Àr mycket stort och
att Sverige har goda tillvÀxtmöjligheter inom CleanTech, men
för att realisera dessa krÀvs en vÀl fungerande hemmamarknad..
Lyckas hedgefonder infria uppstÀllda förvaltningsmÄl? : En analytisk studie av svenska hedgefonders historiska presentationer i termer av risk, avkastning och korrelation
Hedgefonder har under det senaste decenniet blivit ett allt mer uppmÀrksammat inslag pÄ den svenska fondmarknaden och tillvÀxten har varit stark bÄde till storleken förvaltat kapital och antalet hedgefonder. SjÀlva grundidén för hedgefonder Àr att de oberoende av marknadsutvecklingen alltid skall generera positiv avkastning. LÄg risk samt lÄg korrelation med aktie- och rÀntemarknaderna Àr ytterligare argument vilka bör göra hedgefonderna till intressanta inslag i investerares totala portföljer.ProblemomrÄde: Hedgefonder kommer sÀkerligen att utgöra betydande delar av svenska investerares kapitalplaceringar i framtiden vilket gör dem till intressanta studieobjekt. Intressant ur en investerares perspektiv Àr att undersöka huruvida hedgefonderna infriar uppstÀllda förvaltningsmÄl.Syfte: Genom kvantitativ berÀkning Àmnar vi analysera de svenska hedgefondernas historiska prestationer i form av absolut avkastning, riskjusterad avkastning, volatilitet samt korrelation, i syfte att se om detta motsvarar de förvÀntningar en investerare bör ha för sitt hedgefondsparande.Metod: Undersökningen baseras pÄ sekundÀrdata i form av undersökta fonders kurshistorik, samt index- och rÀntehistorik. Studien Àr teoretisk i den mening att vi anvÀnt oss av vedertagen ekonomisk teori som vi tillÀmpat, empirisk dÄ vi sjÀlva genomfört berÀkningar för att sedan kunna analysera resultaten och dra egna slutsatser av dessa.Resultat: Flertalet fonder har svÄrt att uppfylla mÄlet om ?absolut avkastning?.
Etik och samtal i skolan
I min uppsats ?Etik och samtal i skolan? har jag undersökt hur etiska samtal i skolan pÄverkas av bl.a. mÄngkulturalitet, media och samtalsformer.Uppsatsen inleds med en teoretisk överblick pÄ historiska perspektiv och fortsÀtter med mÄngkulturalitet och samtalsformer i skolan. För att undersöka hur skolor jobbar med etiska frÄgor intervjuade jag tio lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. En byskola med fÄ invandrarelever och en förortskola med övervÀgande invandrarelever.