Sök:

Sökresultat:

1039 Uppsatser om Historiska berättelser - Sida 45 av 70

"En reformerad mutbrottslagstiftning" : Eller pÄ korruptionsbekÀmpningsfronten intet nytt?

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning stÄr nu i begrepp att förÀndras efter tryck frÄn sÄvÀl nationellt som internationellt hÄll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem Ären. Under Ären som gÄtt har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlÀmna betÀnkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för nÀringslivets sjÀlvreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att trÀda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehÄller ett flertal reformer dÀr bl.a.

FjÀrde generationens krigföring - imaginÀr förestÀllning eller reell verklighet? : En analys av ett begrepp om framtida krigföring

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva det amerikanska begreppet ?Fourth Generation Warfare? ochanalysera dess trovÀrdighet och legitimitet för att generellt utreda vilken förmÄga begreppet/teorinhar att beskriva och prediktera dagens och framtida krigs karaktÀr. Författaren har i huvudsak anvÀntdeduktiv metod för uppsatsens genomförande. UtifrÄn teorin om fjÀrde generationens krigföringhar en hypotes formulerats som prövas genom tvÄ fallstudier, Afghanistan 2001-2002 ochIrak 2003. Hypotesen formulerades pÄ följande sÀtt:Begreppet fjÀrde generationens krigföring Àr sÄ vid i sin ansats att kontexten förloras varvid dennÀstan blir universell i sin tillÀmpning och dÀrmed förlorar sin förklaringskraft och prediktionsförmÄgaavseende nutida och framtida krigs karaktÀr.För att kunna verifiera eller falsifiera hypotesen har krigets karaktÀr och framgÄngskriterier för deolika aktörerna analyserats för att dÀrefter vÀrdera resultatet mot fyra slutsatser frÄn teorin samtandra förklaringsfaktorer.

Svenska kyrkan : vad hÀnde under 1950-talet som förÀndrade kyrkan för framtiden?

Jag har undersökt kyrkans situation i Sverige pÄ 1950-talet, dÄ en förÀndring skedde med kyrkan. Finns det nÄgra samstÀmmigheter och eventuella avvikelser mellan tillÀnglig statistik över uttrÀden och viktiga hÀndelser/skeenden under 1950-talet? Mitt syfte med arbetet Àr att studera Svenska kyrkans nedgÄng pÄ 1950-talet genom att jÀmföra tillgÀnglig statistik med det faktiska historiska skeendet. Det började med att Ingmar Hedenius publicerade sin kritiska bok ?Tro och vetande? 1949.

Historiemedvetenhet och den svenska neutralitetspolitiken under andra vÀrldskriget i lÀromedel

Sammanfattning Vi har gjort en undersökning i hur lÀromedel frÄn 1960- och 1990-talet har tagit upp och skildrat en specifik historisk hÀndelse. Valet av hÀndelse för vÄr undersökning blev neutralitetspolitiken som fördes i Sverige under andra vÀrldskriget. Vi har valt att delvis se nÀrmare pÄ permittenavtalet mellan Sverige och Tyskland, detta eftersom avtalet hade och har viktig betydelse för den svenska neutralitetspolitikens historia. UtifrÄn denna specifika historietilldragelse, har vi studerat hur lÀroböcker förmedlar historien och om lÀroböckerna syftar till ett historiemedvetande. Vi har undersökt om boken pÄ nÄgot vis problematiserar hÀndelsen i olika tidsperspektiv dÄ - nu - framtid och om hÀndelsen synliggörs utifrÄn olika aktörers synvinklar.

Pluralismen i miljöundervisningen : En lÀroboksanalys inom Naturkunskap 1a1

I studien undersöks lĂ€roböcker i Naturkunskap 1a1 med avseende att studera vilka miljöfrĂ„gor som tas upp i Ă€mnet och vilket utrymme frĂ„gorna fĂ„r. De perspektiven lĂ€roböckerna har pĂ„ miljöfrĂ„gorna kommer att undersökas i syfte till att studera i vilken grad lĂ€roböckerna erbjuder pluralism i perspektiven, vilket skulle innebĂ€ra att miljöfrĂ„gorna beskrivs utifrĂ„n flera olika perspektiv. LĂ€roböckernas perspektiv pĂ„ miljöfrĂ„gornas orsak, konsekvens samt vem som bĂ€r ansvaret för att de löses undersöks. Även vilka tidsperspektiv miljöfrĂ„gorna beskrivs utifrĂ„n och huruvida nĂ„gon mellanmĂ€nsklig konflikt presenterades studeras. LĂ€roböckerna undersöks med kvantitativa textanalyser av de fem lĂ€roböcker i Ă€mnet Naturkunskap 1a1 som har kommit ut efter att lĂ€roplanen för gymnasieskolan gjordes om 2011.

Ledtidsreducering för hydraulmotortyp Compact CA vid
HĂ€gglunds Drives AB

Examensarbetet utfördes vid produktionsenheten för HĂ€gglunds Drives AB i Mellansel, Ångermanland. Syftet har varit att föreslĂ„ förĂ€ndringar inom produktionssystemet för att den totala ledtiden för hydraulmotor Compact CA skall reduceras. Arbetet har baserats pĂ„ en analys över hur produktionsstyrning och orderhantering skall fungera för att en ledtidsreducering frĂ„n fyra veckor till nio dagar skall vara möjlig. Ledtiden har i arbetet definierats som den tid som Ă„tgĂ„r frĂ„n att en order lĂ€ggs fram till att en motor Ă€r leveransklar till kund. Vidare har arbetet fokuserats pĂ„ de sex huvuddetaljer som ingĂ„r i varje motor och som tillverkas frĂ„n rÄÀmne till slutdetalj.

Miljörörelsen och grön identitet : Identitetsutveckling i en ny social rörelse

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur de största rikstÀckande dags- och kvÀllstidningarna beskriver ungdomar. Exempel pÄ diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper Äterfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom omrÄdet genom att undersöka ett aktuellt material frÄn 2008 och framÄt. Detta för att sedan jÀmföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet bestÄr av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvÀllstidningar och dagstidningar.  Jag kommer att bearbeta materialet med hjÀlp av diskursanalys.

Studenters arkivkompetens - en studie av historiska institutionens C-uppsatser

Intentionen med denna uppsats kan vÀsentligen uppdelas i tvÄ sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgÄngspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt Àr mÀnniskan oundvikligen fÄnge i ensamheten. Alla hennes anstrÀngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever mÀnniskan ett frÀmlingsskap emellan sig sjÀlv och omvÀrlden; en alienation som fullstÀndigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig sjÀlv. Som en röd trÄd löper alltsÄ ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framtrÀdande. Det Àr följaktligen sÀrskilt i dessa senare romaner som Ätskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. MÀnniskans obevekliga fÄngenskap i en utsatt tillvaro prÀglad av ensamhet och Ängest ? dÀr befrielse annan Àn den funnen i flykten ifrÄn ansvaret (mÀngdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? Àr densamma i sÄvÀl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Market Timing - En studie över Market Timing-teorins applicerbarhet pÄ den svenska marknaden

Uppsatsens titel: Market Timing ? En studie över Market Timing-teorins applicerbarhet pĂ„ den svenska marknaden Seminariedatum:2008-06-05 Ämne/Kurs:Degree Project Master Level in Corporate and Financial Management BUSM36. 15 ECTS-poĂ€ng Författare:Mattias Albinsson & Mattias Karlsson Handledare:Maria GĂ„rdĂ€ngen Nyckelord:Market Timing, Kapitalstruktur, SkuldnivĂ„, Sverige Syfte:Syftet med denna rapport Ă€r att undersöka om Market Timing pĂ„verkar kapitalstrukturen i svenska företag och hur Sverige jĂ€mför sig med andra lĂ€nder. Metod:Vi har utfört en kvantitativ studie pĂ„ svenska börsnoterade företag. Genom regressionsanalys har vi försökt utreda Market Timings pĂ„verkan pĂ„ företagens kapitalstruktur.

Hörby centrum - förslag till förnyelse av den offentliga miljön

Hörby centrum Àr till sin fysiska struktur vÀl sammanhÄllet med vackra och vÀlproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sÀtter sin prÀgel och identitet pÄ orten. Orten har dessutom expanderat ganska jÀmnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som mÄnga andra orter har Hörby vÀxt fram kring ett vÀgskÀl och har genom motorfordonens framfart fÄtt ta del av bÄde den positiva och negativa energi detta tillför. Idag Àr de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gÄende och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Strukturerade produkter : En granskning av strukturerade produkters avkastning och risk ur ett aktuellt perspektiv

Bakgrund: Strukturerade produkter har kommit att bli ett av Sveriges populÀrasteplaceringsalternativ och enligt Euroclear Àr den utestÄende emitterade volymen cirka160 miljarder kronor. Utan att anvÀnda sig av komplexa modeller Àr det mycket svÄrt attbilda sig en uppfattning om hur mÄnga av dessa produkter kommer att prestera underolika marknadsförhÄllanden.Relevans: Studien utgör ett underlag för potentiella investerare i struktureradeprodukter. Den erbjuder Àven ett informationsbidrag till de företag som arbetar medfinansiell rÄdgivning. VÄr uppdragsgivare, Finansinspektionen, har Àven de ett intresseav studien dÄ de anser att det Àr svÄrt för en konsument att bedöma en struktureradprodukts villkor och egenskaper samt bedöma sannolikheten för ett visst utfall.Syfte: Syftet Àr att utvÀrdera strukturerade produkters egenskaper ur ett risk- ochavkastningsperspektiv och utifrÄn det erbjuda potentiella investerare ett underlag införinvesteringsbeslutet.Genomförande: Studien bygger i huvudsak pÄ att ett urval av aktuella struktureradeprodukter simulerats mot historiska data för att ge en bild av dess avkastningspotentialoch risk. Vi har Àven genomfört en dokumentstudie pÄ relevanta finansiella teorier ochkompletterat med empiriska undersökningar.Slutsats: Genomförda simuleringar ger en informativ bild av sannolikheten för olikaavkastningar i strukturerade produkter.

EnergivÀven : ett projekt om tillfÀllig landskapsarkitektur

StĂ€der Ă€r i stĂ€ndig förĂ€ndring och övergĂ„ngen frĂ„n industrisamhĂ€lle till kunskapssamhĂ€lle medför en omstrukturering av stadens ytor. Postindustriella landskap uppstĂ„r centralt i stĂ€derna och med den urbanisering som sker idag tas de ofta i ansprĂ„k med syftet att skapa nya attraktiva stadsdelar. En lyckad stadsutveckling handlar dock om mer Ă€n bara fysiska förĂ€ndringar. Även om alla fysiska förutsĂ€ttningar Ă€r pĂ„ plats mĂ„ste det finnas liv i omrĂ„det för att göra det attraktivt. I detta examensarbete studeras begreppet tillfĂ€llig landskapsarkitektur och dess betydelse inom stadsplanering. Syftet Ă€r att undersöka om tillfĂ€llig landskapsarkitektur kan vara ett sĂ€tt att uppmĂ€rksamma ett utvecklingsomrĂ„de och göra det attraktivt innan byggprocessen dragit igĂ„ng. Arbetet Ă€r indelat i tvĂ„ delar.

Flygstaden MÀrsta, vision och verklighet : - MÀrstas planering sett ur ett aktörs- och livskvalitéperspektiv

Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n MĂ€rstas historiska bakgrund med fokus pĂ„ perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige prĂ€glas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och MĂ€rsta Ă€r ett exempel pĂ„ detta. Å andra sidan Ă€r MĂ€rsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. MĂ€rsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att undersöka hur aktörerna MĂ€rsta kommun, MĂ€rstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med MĂ€rsta och anvĂ€nde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och MĂ€rstabo ger jag Ă€ven min bild av MĂ€rsta som livsmiljö.

Portrait of a Lady : En undersökning över hur kvinnor har portrÀtterats i landsortspress och hur dess utveckling har sett ut

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur kvinnor har framstÀllts i landsortspress och hur dess utveckling har sett ut under decennierna 1920, 1950 och 1980-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger pÄ ett jÀmförande mellan den socialdemokratiska tidningen VÀsterbottens Folkblads texter respektive den moderata Norrbottens-Kurirens texter dÀr kvinnor nÀmns. FrÄgorna som varit mÄl att fÄ besvarade i undersökningen Àr hur kvinnor har portrÀtteras, om det finns nÄgon skillnad i respektive tidning och hur utvecklingen har sett ut.  För att det skulle vara möjligt att genomföra en sÄdan hÀr textanalys pÄ ett sakligt sÀtt sÄ ligger mycket arbete bakom att skapa förstÄelse för hur de historiska aspekterna sÄg ut under de valda decennierna. Undersökningen visar att det finns skillnader över hur portrÀtterandet av kvinnor har sett ut hos tidningarna. Den tydligaste tendensen Àr att under 1920-talet sÄ ville Norrbottens-Kuriren ha kvinnorna stÄende i skuggan förutom nÀr de verkligen behövdes medan VÀsterbottens Folkblad bjöd in dem till politiska debatter.

För en justare framtid : En studie av Nollvisionens införande i Södermanlands fotbollsdistrikt

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att undersöka införandet av Nollvisionen i Södermanlands fotbollsdistrikt. För att uppnÄ syftet valde vi att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken var bakgrunden till införandet av Nollvisionen? Vad ville Södermanlands fotbollförbund uppnÄ med införandet av Nollvisionen? Hur sÄg de involverade, det vill sÀga förtroendevalda och tjÀnstemÀn inom Södermanlands fotbollförbund, pÄ beslutet att införa Nollvisionen? Hur har Södermanlands fotbollförbund informerat om Nollvisionen? Hur sÄg fotbollsföreningarna och domarna pÄ införandet av Nollvisionen?MetodVi har arbetat bÄde med en kvalitativ metod och en kvantitativ metod. Fyra intervjuer genomfördes dÀr intervjupersonerna valdes utifrÄn ett strategiskt urval i samrÄd med Södermanlands fotbollförbund. TvÄ enkÀtundersökningar delades ut genom ett tillfÀlligt urval till föreningsrepresentanter och domare.ResultatBakgrunden till införandet av Nollvisionen var en kraftig ökning av disciplinÀrenden i distriktet och influenser frÄn andra distrikt.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->