Sök:

Sökresultat:

1024 Uppsatser om Historisk markanvändning - Sida 60 av 69

Matematikutvecklare : Varför? Vad? Hur?

I nÀstan alla Sveriges kommuner finns numera en lokal matematikutvecklare som har i uppdrag att frÀmja undervisningen i matematik, bistÄ kollegor med aktuell forskning med mera. De arbetar som samordnare till kommunernas matematiklÀrare och ingÄr sjÀlva i bÄde regionala och nationella nÀtverk spridda över landet. Att varje kommun bör ha en lokal matematikutvecklare kommer frÄn Matematikdelegationens betÀnkande, till-sammans med andra ?ÄtgÀrder för att förÀndra attityder till och öka intresset för mate-matikÀmnet samt utveckla matematikundervisningen?(SOU 2004:97, Bilaga 1).Syftet med arbetet har varit att undersöka matematikutvecklarna i VÀxjö region genom att besvara tre frÄgor: Varför behöver Sveriges kommuner matematikutvecklare? (Vilken Àr bakgrunden till de negativa trenden inom Àmnet som föranledde regeringens uppdrag till Utbildningsdepartementet om en utredning?) Vad Àr matematikutvecklarnas förut-sÀttningar (allmÀnna faktorer som pÄverkar utvecklandet) för att lyckas med sitt uppdrag i VÀxjö region? Samt Hur arbetar, tÀnker och ser matematikutvecklarna i VÀxjö region pÄ sitt uppdrag?I litteraturstudien lyfts forskning fram kring svensk skolutveckling, lÀroplanshistorik och pedagogiska influenser pÄ matematik, som kan ha pÄverkat utvecklingen av skolÀmnet. Det görs ocksÄ en redogörelse över Matematikdelegationens uppdrag, handlingsplan och samarbetspartners samt den direkta orsaken till deras arbete, d.v.s.

Det lÄngsiktiga finansieringsproblemet : En analys av sambanden mellan kostnader, prestationer och demografiska behov

Bakgrund: Varningsklockor ringer frÄn alla hÄll och kanter att vÀlfÀrdssystemen stÄr inför en utmaning. Det uppstÄr en svÄrlöst ekvation dÄ det finns ett gap mellan utbud och efterfrÄgan, samtidigt som vÀlfÀrdssystemens vÀrderingar mÄste upprÀtthÄllas. Denna problematik brukar benÀmnas ?det lÄngsiktiga finansieringsproblemet?. Detta problem kan definieras som ett problem dÀr efterfrÄgan pÄ vÀlfÀrdstjÀnster överstiger utbudet.

El Sistema : Musik som ett verktyg för social utveckling

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur musikundervisningen i El Sistema fungerar som ett socialt verktyg med utgÄngspunkt frÄn en nyetablerad El Sistema-skola i en förort till Stockholm. Min utgÄngspunkt har varit att undersöka El  Sistemas arbetssÀtt som ett verktyg för social utveckling i samhÀllet. För att kunna göra detta har jag försökt sÀtta mig in i de bakomliggande idéerna till El Sistema och förutsÀttningarna för undervisningen. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr observationer med lÄg struktur, deltagande observationer och en semistrukturerad intervju har anvÀnds.  Undersökningen Àr gjord pÄ en nyetablerad sÄ kallad vÀxtplats inom El Sistema, Sverige,  i en mÄngkulturell förort till Stockholm.De metoder jag har anvÀnt mig av har varit deltagande observationer av musiklÀrare i den dagliga musikundervisningen pÄ en nyetablerad El Sistema-skola samt av sÄ kallades VÀnsDays, musiktrÀffar med fika för El Sistema-familjer pÄ onsdagar samt en semi-strukturerad intervju med en El Sistema-pedagog.

Motivationsarbete bland hemlösa mÀn : en studie om personalens perspektiv pÄ motivation

Titel: Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets Äterkomst.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Ulrika Lundmark & Violeta JonssonHandledare: Lars EkstrandDatum: 2011 ? 05Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att visa det karismatiska ledarskapets former samt diskutera förutsÀttningarna för dess Äterkomst. Vi kommer ocksÄ att diskutera dess för- och nackdelar. Mer specifikt söks svar pÄ frÄgorna: Vilken Àr definitionen av framtidens karismatiska ledare? Hur ser ledarskapsidealet ut och varför? Finns det nÄgon framtid för den karismatiske ledaren?Metod: Med hjÀlp av historiska exempel sökte vi efter det karismatiska ledarskapets sÀrdrag.

FörbÀttringsmöjligheter inom prefabproduktion : En undersökning av BoKlok-fabriken i Gullringen

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

Optimal vÀggisoleringstjocklek pÄ hyresfastighet vid begrÀnsad byggyta

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

FrÄn skuggan av Amun till Jesu ljus. : En historisk resa frÄn fornegyptentill etablerandet av den kristna koptiska kyrkan i Egypten

Tanken med denna uppsats Àr att utifrÄn ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framvÀxtenav den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hÀnsyn tagen till sÄvÀl den sociokulturella och teologiska sompolitiska historien Àr mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det Àr som kan ha bidragit tilldess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosförestÀllning.Som uppsats betraktat Àr den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktÀr. Det innebÀr att det förekommerkomparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrÄnperspektiv finnsnÄgon icke-kristen faktor i trosförestÀllningen vars dignitet i sÄ fall skulle kunna vara den sammanhÄllandelÀnken för deras syn pÄ den egna tron. PÄ grund av detta Àr det nödgat att dels göra nÄgra historiska nedslag i denfornegyptiska religionen för att utröna vilka element det Àr som kan ha fÄtt en kristen överbyggnad, och dels omden egyptiska mytologiska samt kosmologiska vÀrlden ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin.Slutsatsen jag kom fram till Àr att det fornegyptiska arvet spelar som förvÀntat en stor roll. Kopterna Àr stoltaöver sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiskaimperiets storhet.

Är en schimpans bĂ€ttre pĂ„ att skapa avkastning Ă€n en professionell fondförvaltare? : En jĂ€mförande studie om historisk avkastning av förvaltade fonder och slumpmĂ€ssigt genererade portföljer

Background: Investors have several options to choose from when the goal is to achieve the highest yield at the lowest cost and risk. Stocks are a common investment options, but is also associated with risks. Portfolios are usually constructed with several different assets to reduce the unsystematic risk of investment. Funds are similar to composite stock portfolios, the big difference is that they dealt with in their entirety and investors may not affect the fund's content. The problem remains that whether you choose stocks or mutual funds there is still uncertainty as to how the future will unfold.

Duglighet i industriella tillverkningsprocesser: Fallstudier utförda pÄ Bosch Rexroth

Duglighetsstudier Àr verktyg som anvÀnds allt oftare i industriell tillverkning för att beskriva hur ett företags processer presterar i förhÄllande till bestÀmda kvalitets- och toleranskrav. Kunskapen om hur processer presterar bidrar till att företag kan fokusera sitt kvalitetsarbete pÄ att minska den variation som orsakar bristande kvalitet. Syftet med studien var att undersöka hur vÀl olika tillverkningsprocesser pÄ Bosch Rexroth i Mellansel presterade. Detta gjordes genom mÀtsystemanalys och duglighetsstudier. Bosch Rexroth i Mellansel tillverkar radialkolvmotorer för industrier som krÀver motorer med ett högt vridmoment.

GullÄkerparken och dess lignoser : dÄ, nu och i framtiden

Hammenhög Àr vida kÀnt för sina odlingar av blomsterlök, prunkande blomsterfÀlt, grÀsskulpturer och idétrÀdgÄrdar. Allt detta fanns pÄ den fastighet som pÄ 1930-talet kom att kallas GullÄker, platsen för fröfirman Otto J. Olson & Son, senare Hammenhögs Frö AB. Den del av fastigheten som omfattande planteringarna runt husen kallades GullÄkerparken. Olson hade ett stort intresse för odling, inte enbart i kommersiellt syfte.

Vellinge Centrum : Centrumförnyelse

Vellinge Àr bÄde centralorten i Vellinge kommun och en bostadsförort till Malmö. Orten bestÄr till stor del av villabebyggelse. Vellinges expansion kan hÀrledas till tvÄ viktiga hÀndelser dÀr den första var jÀrnvÀgen drogs in till Vellinge. JÀrnvÀgen skapade nya förutsÀttningar för industrier, handel och framförallt nya kommunikationer. Den andra hÀndelsen var bilens starka intÄg under 50-talet.

BIOMA : En modell för att bedöma en organisations BI-mognad ur ett multidimensionellt perspektiv

Den ökade globaliseringen och senaste finanskrisen stÀller höga krav pÄ uppföljning och medvetenhet av ett företags prestation. Business Intelligence (BI) Àr ett omrÄde vars syfte Àr att förbÀttra en organisations prestation genom analys av historisk data. BI Àr ett komplext omrÄde som inte bara handlar om tekniska lösningar, Àven om det Àr en förutsÀttning. För nÀrvarande investeras det mycket i olika BI-lösningar och företagen behöver veta vad resurserna bör lÀggas pÄ. I dagslÀget finns det ingen modell som bedömer ett företags arbete med Business Intelligence utifrÄn ett flertal dimensioner.Syftet med den hÀr studien var att utveckla en mognadsmodell för Business Intelligence och sedan jÀmföra de undersökta företagen Axfood, Scania och Systembolagets mognad.

Det funktionella funktionsbegreppet - Ett projektarbete om funktionsbegreppet; dess historia, definitioner och didaktik

En het debatt bÄde i media sÄvÀl som i den offentliga sektorn har pÄ senare Är varit svenska elevers sjunkande matematikkunskaper. VÀrldsomfattande undersökningar frÄn PISA och TIMSS har legat till grund för en uttalad oro över vad som hÀnder med svenska elever och skolan i sig. Ett av de mest fundamentala begreppen inom matematiken Àr Funktionsbegreppet, vilket introduceras i skolan redan i sjunde klass. Samtidigt Àr det ocksÄ ett komplext begrepp med en omfattande historisk bakgrund. SÄledes kommer detta projektarbete dels Àgnas Ät en litteraturstudie av funktionsbegreppet, men ocksÄ Ät en matematikdidaktisk undersökning dÀr gymnasieelevers förstÄelse för och kring funktionsbegreppet studeras.Syftet med projektarbetet Àr delvis att skÀrpa vÄra egna Àmneskunskaper kring funktionsbegreppet och dÀrmed förebereda oss inför vÄr framtida roll som gymnasielÀrare i matematik.

Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets Äterkomst

Titel: Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets Äterkomst.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Ulrika Lundmark & Violeta JonssonHandledare: Lars EkstrandDatum: 2011 ? 05Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att visa det karismatiska ledarskapets former samt diskutera förutsÀttningarna för dess Äterkomst. Vi kommer ocksÄ att diskutera dess för- och nackdelar. Mer specifikt söks svar pÄ frÄgorna: Vilken Àr definitionen av framtidens karismatiska ledare? Hur ser ledarskapsidealet ut och varför? Finns det nÄgon framtid för den karismatiske ledaren?Metod: Med hjÀlp av historiska exempel sökte vi efter det karismatiska ledarskapets sÀrdrag.

Matematikundervisning-med eller utan lÀrobok : En inblick i lÀrares syn pÄ matematik och hur deras undervisning bedrivs

I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populÀrkulturen, nÀrmare bestÀmt HBOs populÀra tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser pÄ det förÀnderliga förflutna och dÀrmed utvecklar vÄrt historiemedvetande. Uppsatsen stÄr pÄ tre ben och vilar pÄ perspektiv dÀr det första behandlar att man genom att se pÄ reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som Àr viktigt (meningsbÀrande), hur populÀrkulturen imiterar och ÄteranvÀnder myter och dÀrför kan anses vara en historisk kÀlla vÀrd att fokusera pÄ samt historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket bestÄr av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som nÄgonting historiskt konstruerat. Uppsatsen Àmnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populÀrkultur, nÀrmare bestÀmt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det förÀnderliga förflutna. Undersökningen tar fasta pÄ hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som hÀrstammar frÄn deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->