Syftet med min undersökning var att se hur elever och lärare förhåller sig till film i jämförelse med böcker. Dessutom ville jag veta hur lärare förhåller sig till elevers attityd till film. Frågeställningen besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, närmare bestämt intervjuer med en grupp elever och två lärare samt enkätundersökning med tre klasser. Resultatet tyder på att elever och lärare delvis har samma förhållningsätt till film. Eleverna föredrar att se film framför att läsa böcker, detta då film är lättillgängligt, roligare samt ger mer intryck.

Tanken med studien var att försöka få en uppfattning om och problematisera kring hur elever tänker om och upplever historisk populärfilm. Vidare var syftet att utröna huruvida populärfilm i klassrummet är till gagn för historieundervisningen och om den kan bidra till elevers kritiska tänkande. Jag fann att historisk populärfilm hör hemma i historieundervisningen förutsatt att den följs upp med en klassdiskussion som syftar till att gemensamt lyfta fram kritiskt tänkande och aktiv bedömning av filmens innehåll. En annan slutsats jag drar av undersökningen är att lättsam, historisk populärfilm, gärna med komiska inslag, är att föredra vid filmvisning för yngre mellanstadieelever då denna typ av film underlättar processen av kritiskt tänkande och bedömning. Min tredje och sista slutsats är att filmvisning skapar en plattform för klassdiskussioner där alla med utgångspunkt från en gemensam referensram kan lyfta fram individuella erfarenheter, kunskaper eller felskaper vilket bäddar för ett ökat kunskapande i gruppen..

Att filmmusiken är en viktig del i en film nog de flesta beredda att hålla med om. Men vad har musiken egentligen för betydelse för hur vi som åskådare upplever film? Med hjälp av två visuellt identiska filmer vars enda skillnad är filmmusiken undersöker jag hur olika typ av musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer får ta del av filmerna och svara på frågor i enkätundersökning, vars resultat sammanställs och analyseras. Med hjälp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frågeställningen är besvarad och vad det får för betydelse för forskningen inom ämnet, och inte minst hur man kan bygga vidare på undersökningen för att få en djupare förståelse för filmmusik och hur den påverkar åskådarens upplevelse av film..

The aim of this thesis is to examine user experience and engagements in interactive cinema.A great deal of the research that is conducted today involves creating interactive films, toexplore and examine film structures. In this study, we build on this research by comparingthree different interactive film structures. To carry out our study, we have categorized threedifferent interactive films after three different models to define their narrative structureand interface. To examine the experiences of those structures we have performed anexperiment where we have collected data from the three different sources; interviews,observations and surveys.It is difficult to draw conclusions about how an interactive film should be constructed asdifferent structures apply to different narratives. Based on our research the conclusion canbe made that the combination between the narrative structure, the narrative content, theaesthetics, the implementation of interactivity and how the film?s interface is constructed ismore important than building a specific structure for an interactive film.

This thesis is a study of documentaries about fictional feature films. The development of the DVD format has contributed strongly to their massive increase in quantity. The capacity of the format enables film companies to include more material than the feature film itself. As some people regard this type of documentary as self-righteous and presumtious, others think of it as a great educational aid giving the audience a greater understanding of the intentions of the director and others involved, thus adding more levels to the experience of watching movies. By using established theory on documentary I?m trying to find distinctive features of ?documentary on fiction?..

An investigation into the industrial and economic conditions concerning the production, distribution and showing of what the contemporary hegemonic entertainment industry labels independent film..

Denna uppsats undersöker hur samma historiska händelse kan ha olika betydelser i film. Idag är människor mer benägna att se en film om en historisk händelse än att läsa en historiebok, och detta innebär att vi måste lära oss att förstå de konventioner som används för att placera historia på film. Historiefilmen kan sägas besitta en palimpsestisk historiskt medvetenhet där lager av fakta och myt smälter samman, hellre än att skiljas åt. Men för att en historisk händelse ska passa in i filmens tidsram måste den bearbetas och detta resulterar i att vissa människor, händelser och rörelser prioriteras, medan andra utesluts. Därför undersöker denna uppsats vad som lagts till / uteslutits och effekterna på sammanhanget och trovärdighet, hur filmen hävdar sin autenticitet, och hur upphovsmannen påverkar trovärdigheten.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoängKOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hpHögskolan i Jönköping LärarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGSofie Andersson & Sara HellqvistFilm som text?En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen?Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor.Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur.Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnetPostadress Gatuadress Telefon FaxHögskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585och kommunikation (HLK)Box 1026551 11 JÖNKÖPING.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den amerikanska ockupationen påverkade den japanska filmen i allmänhet, och Akira Kurosawas (1910-1998) produktion under denna tidsperiod i synnerhet. För att uppnå detta skisserar jag en översiktlig och lättillgänglig bild av den japanska filmhistorien, från dess tidigaste skede fram till 1952, vilken jag hoppas kan fungera som en historisk fond. Vad gäller ockupationstiden, ger jag inledningsvis en kortare historisk överblick, för att sedan begränsa perspektivet och fokusera på Akira Kurosawas filmproduktion under denna tid. Jag har vidare valt att begränsa valet av filmer - ur Kurosawas repertoar under åren 1945-52 - till följande alster: The Men Who Tread on the Tiger's Tail (1945), No Regrets for Our Youth (1946), One Wonderful Sunday (1947), Drunken Angel (1948) och Stray Dog (1949). Jag har valt dessa filmer, främst därför att de alla innehåller material som i mångt och mycket exemplifierar den påverkan som den amerikanska ockupationsmakten hade på Kurosawas produktioner - och japansk film - under ockupationen.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoängKOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hpHögskolan i Jönköping LärarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGSofie Andersson & Sara HellqvistFilm som text?En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen?Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor.Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur.Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnetPostadress Gatuadress Telefon FaxHögskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585och kommunikation (HLK)Box 1026551 11 JÖNKÖPING.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur lärare använder film/tv-program i sin undervisning. I litteraturgenomgången framställs forskares syn på hur lärare bör/ska använda film/tv-program i undervisningen. De som själva är lärare använder sig regelbundet av film/tv-program i sin undervisning och denna användning studeras. Uppsatsen berör också upphovsrätten och ger en kort sammanfattning av vad lagen säger om användning av film/tv-program i skolan. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning bland yrkesverksamma lärare.

Syftet med vår undersökning är att se hur lärare förhåller sig till filmens roll i undervisningen. Vi intresserar oss av hur valet av film sker och hur eventuell filmvisning efterarbetas i klassrummet. Dessutom vill vi veta i vilken utsträckning elever får producera egen film. Frågeställningarna besvaras med hjälp av empirisk insamling från intervjuer som sex svensklärare från tre olika skolor deltog i. Resultatet pekar på att lärare har en positiv inställning till användandet av film i undervisningen men att svenskämnet stödjer sig på traditionell litteratur.

The non-linear film - a film telling a story using a reversed or scrambled chronology - has existed since the late 20?s, but just recently gained huge influence and popularity due to films such as Quentin Tarantinos cult-declared Pulp Fiction. In this essay I will analyze this form of narrative, and more specifically; how it?s used in my example film Memento. In my examination, I have seen the original version of the film, and then a re-cut version where the story is ?turned over? to form a ?normal?, linear narrative.

The aim of this paper is to examine which attitudes and experiences teachers have around the wide text concept, which is found in the course plan for the Swedish subject, and to find out which function films have in their teaching. The starting point of the paper?s theoretical part is the Swedish subject?s course plans and current research concerning the wide text concept and film in teaching. In order to achieve the formulated aim, qualitative interviews have been performed with three Swedish teachers active in the later years of compulsory-school.The result shows that there are divided opinions of the actual meaning of the concept. However the three teachers agree that film has something to enrich the teaching of the Swedish language and they are for most part positive to using film in their teaching.

I detta arbete redogör jag för hur jag går tillväga för att skapa en representation av en historisk plats. Som fall använder jag mig av Kilakastalen (ett medeltida försvars- och vakttorn) med kringliggande miljö för att visa hur den kan ha sett ut under medeltiden. Det gör jag i samarbete med Sörmlands museum där min kontakt har varit arkeolog Lars Norberg.För att komma fram till vilken teknik, bildvinkel och perspektiv som är bäst att använda i detta sammanhang utgår jag från vad arkeologerna vill visa, olika forskningsresultat och litteratur för att därefter redogöra för mitt resultat..