Abstract Titel: Djurassisterad terapi i fritidshemmet - Om djurassisterad terapi och möjligheterna att arbeta med djur i en fritidshemskontext Författare: Niemi, Carolin & Widerberg, Susanne Syftet med vår uppsats är att diskutera om, och i så fall på vilket sätt, djurassisterad terapi kan vara en arbetsmetod i fritidshemsverksamheten. Detta undersöks genom att studera tidigare forskning inom området djurassisterad terapi och att prata med verksamma inom området samt fritidspedagoger. Arbetet utgår från två frågeställningar: Vilka resultat kan påvisas på valda institutioner? samt Hur kan ovanstående resultat relateras till arbete med barn på fritidshem? För att besvara våra frågeställningar valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod och utföra semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex personer varav fyra personer arbetar på vanliga fritidshem, en person arbetar på en fritidsklubb som har djur i sin verksamhet samt en certifierad terapeut inom hästunderstödd terapi och djur- och naturunderstödd terapi. Undersökningsresultatet visar att begreppet djurassisterad terapi inte var känt bland fritidspedagogerna men att de hört talas om arbetssättet inom äldrevården.

BAKGRUND:I vår undersökning belyser vi vikten av språkets betydelse för samspelet. Vi har läst vadlitteratur och forskning skriver om samspelet mellan barnen och mellan barn och pedagoger.Med språket menar vi i detta fall kroppsspråk och det verbala språket. Vi har sett hur barnuttrycker empati med hjälp av kommunikation samt hur pedagoger agerar när barnenuttrycker sina känslor.SYFTE:Syftet är att undersöka hur barnets sociala kompetens och inlevelseförmåga sker i samspelmed varandra och pedagoger.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med observationer som redskap där löpande protokollhar använts. Vi har observerat relationer i barngrupper mellan barn ? barn och barn - vuxnadär åldern på barnen har varit från ett till sex år.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan påverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhållningssätt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens är ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, där samspel och empati var de mest framträdande.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling. Vi undrar även hur eleverna ser på skolans roll i lärande för hållbar utveckling. Arbetet är baserat på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever från två olika program och skolor. Fyra omvårdnadselever på den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhällsprogrammet på en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun. Resultatet visade att de flesta eleverna förstår hur konsumtion kan påverka omvärlden och att de även känner att de kan påverka genom medvetna konsumtionsval. I det här sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhållningssätt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i två kunskapsvärldar, en i skolan och en utanför skolan.

Sjuksköterskan har ett stort ansvar i hur man bemöter patienten. Ett bra bemötande betyder mycket för patientens välbefinnande. Att uppnå välbefinnande är målet med bemötandet. Omvårdnadsteoretikern Jean Watson talar om en transpersonell relation, en speciell mänsklig samvaro mellan sjuksköterskan och patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur ett antal faktorer kan relateras till sjuksköterskans bemötande av patienten.

Arbetslösheten är idag ett av resultaten av den pågående lågkonjunkturen. Att vara arbetslös kan kännas psykiskt påfrestande och i längden hota delar av den sociala kompetensen. Social kompetens kan kortfattat sägas handla om förmågan att möta och kommunicera med andra människor samt anpassa sig till nya miljöer. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan tiden som arbetslös och sociala kompetens i termerna bas- självkänsla, self-efficacy och empati samt hur situationen för den arbetslöse ser ut ifråga om hjälp och stöd från arbetsförmedlingen. En enkätundersökning genomfördes där 128 arbetslösa deltog.

Denna studie syftade till att ta reda på hur banktjänstemän och begravningsentreprenörer upplever svåra samtal med kunder i livskris. Livskrisen kan vara omvälvande och traumatisk för kunden och detta leder till en anspänning i samtalet, den inledande delen utav studien fokuserar kring empati och beslutsfattande. De yrkesverksammas upplevelse vidrörde frågeställningarna gällande hur kunderna upplevdes ta beslut, hanterande utav samtalet och allmän upplevelse utav samtalen. Åtta intervjuer utfördes med yrkesverksamma angående dessa frågeställningar. Intervjuerna tematiserades genom meningskoncentrering, som slutligen resulterade i sex kategorier.

Under 1800-talet blev det vanligt att bönder började föra dagbok över i första hand sitt arbete och vad som hände på gården de bodde på. Detta har varit en värdefull historisk källa för forskare och studenter intresserade av agrarhistoria. Det är också en intressant historisk källa för genusstrukturer samt sociala undersökningar. Erik levde sitt liv på Backåkersgården och förde under större delen av sitt liv dagbok, närmare bestämt från 1861-1914. Den dagboken finns bevarad, avskriven och tryckt.

Ämnet för denna uppsats är mottagandet av reformationen i Småland 1542-1543 med utgångspunkt i Dackefejden. Mitt syfte är att jag skall utröna hur reformationen bemöttes i Småland med Dackefejden som exempel. Jag skall resonera och undersöka hur präster och bönder reagerade på reformationen.Min teori är att reformationen togs emot på ett negativt sätt. Huvudskälet var att bönderna och prästerskapet var missnöjda med att de blivit påtvingade den reformatoriska läran, samt att den svenska centralmakten hade kringskurit deras inkomstmöjligheter.Min metod är en historisk studiemetod. Min metod går ut på att jag tolkar källor utifrån mina frågeställningar och brukar den allmänna kunskapen som finns i källorna.

Som blivande yrkeslärare inom vård- och omsorg upplever vi att en empatisk förmåga hos vårdaren är en viktig grund i vård- och omsorgsarbetet för att kunna tillfredsställa vårdtagares behov. Med den erfarenhet och kunskap vi hade då vi inledde studien trodde vi att det kunde finnas svårigheter för personer med högfungerande autismspektrumtillstånd eller autistiska drag att bli inkännande personal inom vård- och omsorg. Syftet med vår studie var att få svar på om vårt antagande var relevant och belysa hur lärare inom vård- och omsorgsprogrammet upplever att elever med AST fungerar inom vård- och omsorg utifrån ett empatiskt perspektiv. Vi ville också ha svar på om de anser empati vara nödvändigt i vård- och omsorgsarbetet och om denna förmåga i så fall går att utveckla, samt om vård- och omsorgslärare anser sig ha tillräcklig erfarenhet och kunskap för att stödja elever med högfungerande autismspektrum (HFA) i deras yrkesutveckling. Slutligen ville vi belysa om lärarna anser att det ställer ökade krav på handledaren på APL-platsen och om de bör ha kunskaper om elevens diagnos/behov.Målgruppen för undersökningen är elever med diagnosticerad HFA eller autistiska drag.

Riskvärdering har under 90-talet blivit ett allt mer medvetet begrepp. Ett populärt instrument vid riskvärdering är Value at Risk då denna modell skapar ett gemensamt riskmått för olika typer av portföljer och derivat. VaR mäter den maximala värdeförändringen för en portfölj där sannolikheten och tidshorisonten är förutbestämd. I uppsatsen har en konfidensnivå på 95 procent antagits vilket medför att de verkliga förlusterna ska överstiga VaR en gång av tjugo.Icke-linjära instrument, såsom optioner, är svåra att riskvärdera då dess pris förändras oproportionerligt gentemot dess underliggande. För att beräkna VaR kan flertalet modeller appliceras och dessa har olika egenskaper.Det är därför av intresse att ta reda på om Delta-Normal metoden, Monte Carlo simulering och Historisk simulering ger samma svar vid riskvärdering av optioner.

Denna uppsats presenterar en historisk exposé kring den visuella och tekniska utvecklingen av stridsvagnsanimationer. Detta med fokus på perception och kognition utifrån definitionerna abstraktion, realism och hyperrealism. Uppsatsen ämnar förklara i bild, text och rörlig media hur utvecklingen sett ut och hur långt den har nått. För att åstadkomma detta har en analysmatris tagits fram, ur vilken valda beståndsdelar i spelen Battlezone, Battle Tank och Battlefield 1942 dissekeras. För att ytterligare påvisa kontrasten i utvecklingskurvan, har jag haft Craft Animations och deras verktyg till min hjälp.

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse för vad relationen med hundar kan betyda för några personer med funktionsnedsättning. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med stöd av en observationsguide. Urvalet bestod av sex personer med funktionshinder, vilka arbetar i en daglig verksamhet som bedrivs som ett hunddagis. Intervjuteman var välmående/psykisk hälsa, självkänsla/självförtroende, hänsyn samt empati. Resultatet visade att hundarna bidrog till välmående på flera olika vis, bland annat genom att vara en källa till trygghet, vänskap och glädje.

Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen av historia och vadsom ligger bakom valet att låta skönlitteraturen ta plats även under historietimmarna. Utifrån vad lärarnasvarar, syftar studien åt att ta reda på om skönlitteraturen står bakom det som lärarna eftersöker. Metoden för studien, är intervju och litteraturanalys. Intervjuns svar avgör vilka böcker som ligger tillgrund för analysen. För undersökningen ligger de två begreppen ?historiemedvetenhet? och ?historiskempati? som utgångspunkt.

Vi har i denna undersökning analyserat olika aktiviteter som kan vara lämpliga för arbete med livskunskap inom förskolan..