Denna rapport behandlar arbetsprocessen bakom skapandet av konceptillustrationer av miljö till Testament som är ett dataspel som ska lära konfirmander Gamla Testamentets historia. Ambitionen har varit att skapa konceptillustrationer av miljö som den kan ha sett ut där händelserna i Gamla Testamentet utspelade sig. Jag har dock haft anledning att tro att Gamla Testamentet inte har tillräckligt utförliga miljöbeskrivningar för att det ska vara möjligt att skildra en miljö endast utifrån det som står där. Frågeställningen har därför varit: hur skildrar jag med konceptillustrationer en miljö som inte finns detaljerat beskriven i ursprungstexten. För att besvara den här frågan har jag tagit fram ett tillvägagångssätt för skapandet av konceptillustrationerna till Testament.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger beskriver tematiskt arbete. Vi ska även ta reda på hur de arbetar och vilka för och nackdelar som finns med detta arbetssätt. Vi inleder med att titta på vad forskningen visar om barns lärande och om det tematiska arbetssättet. Genom en historisk tillbakablick följer vi det tematiska arbetet genom läroplanerna fram till idag.Våra teoretiska utgångspunkter har vi hämtat från Ingrid Pramling-Samuelsson som är en känd forskare om barns lärande. Hon strävar efter en helhetssyn där barn lär genom ett kontinuerligt samspel med omgivningen.

Att leva med obesitas, fetma, i dagens samhälle kan innebär att personen blir utsatt för stigmatisering och fördomar av sina medmänniskor och detta kan även ske inom sjukvården. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har gentemot personer med obesitas. I denna systematiska litteraturöversikt ingick 13 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom flera olika attityder gentemot personer med obesitas, mestadels negativa. De mest framträdande attityder sjuksköterskor har gentemot personer med obesitas var att de upplevdes som lata, likgiltiga och hade en bristande disciplin.

IntroduktionAtt arbeta på intensivvårdsavdelning är utmanande med höga krav på intensivvårdssjuksköterskansvård. För att få djupare förståelse och kunskap för sitt arbete och för patientens och den närståendes situation krävs samordning kring patientens varande efter utskrivning från intensivvårdsavdelningen.SyfteSyftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans behov av att följa upp utskrivna patienter från intensivvårdsavdelningen med fokus på varför behovet uppstår, hur uppföljningen ser ut,hur ofta den sker och om det finns hinder, och fördelar respektive nackdelar med uppföljning.MetodMed en enkät tillfrågades 154 intensivvårdssjuksköterskor på tre intensivvårdsavdelningar om sinauppfattningar kring behovet att följa upp utskrivna patienter. Av dessa besvarade 90 enkäten.ResultatMajoriteten av intensivvårdssjuksköterskorna hade ett behov av att följa upp utskrivna patienter. De vanligaste orsakerna var empati för patienten, att rätt omvårdnads- och medicinska åtgärder utförts och för att öka kunskapen. Uppföljning skedde mer sällan än då behovet uppstod.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på pedagogerna tankar kring normalitet, barns olikheter samt normer och värden.I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet, normalitet och förskolan som normaliseringspraktik. Vidare beskrivs normkritiskt perspektiv lite kort.Studien är gjord på två mindre orter på smålands ostkust och sammanlagt har åtta personal med olika profession intervjuats.Resultatet visar att den tillfrågade personalen på de två förskolorna menade att en central fråga på förskolan när det gällde normer och värden var alla barns lika värde och att alla hade rätt att vara den de är. Istället för att kritisera barnen för deras tillkortakommanden skulle barnen lyftas och få sina företräden uppmärksammade. Läroplanens och likabehandlingsplanens betydelse var tydlig. Vidare menade personalen att normbegreppet och vad som kan tolkas som normalt var något som kunde problematisera deras arbete och deras inställning till barnen.

 Bakgrund: Att vara inskriven enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, innebär att självbestämmandet tas ifrån en. Eftersom den nya lagen skapades för att skydda patienters integritet undersöker detta arbetet patienternas upplevelser av tvångsvård. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av tvång med fokus på tvångsvård inom den psykiatriska vårdenheten. Metod: En litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar ingick. Systematisk granskning av artiklarna genomfördes.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Bakgrund: MRSA sprids särskilt lätt i sjukhusmiljöer. Infektioner orsakade av dessa bakterier är ett välkänt internationellt problem och sjukdomsfall med MRSA klassas från 2004 som allmänfarliga sjukdomar. Sjuksköterskan bär ansvaret för omvårdnaden kring patienten vilket inkluderar att förhindra smittspridning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans roll i att förhindra smittspridning av sjukhusrelaterade MRSA samt patients upplevelse av smittorisk av isolering. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 15 vetenskapliga orginal artiklar.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur fördelningen av och kontrollen över territorier iBosnien-Hercegovina har yttrat sig under valda tidsperioder. Fokus ligger dels på konfliktparternaoch dels på de externa aktörernas roll. Galtungs modell fungerar som verktyg då problematiken medterritoriell kontroll och oförenliga mål undersöks. Materialet till uppsatsen utgörs främst avundersökningar gjorda av såväl historiker, statsvetare som konfliktforskare och sociologer, vilketbidrar till att en helhetsbild erhålles. Uppsatsens undersökning börjar med en undersökning avDaytonavtalets konflikthantering och sedan går den över till 1914-1918, perioden då det förstasydslaviska riket uppstår.

Syftet med denna uppsats är att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till språklärare på gymnasienivå. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lärare med engelska som undervisningsämne. Utgångspunkten för vår studie är frågan om vilken syn på fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest på fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sätt på vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan påverka hur materialet används, och därmed få konsekvenser för både lärare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och även bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning på området.Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lärare i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vår uppsats i en kontext ur vilken vi hämtade utgångspunkterna för vår undersökning.

This thesis investigates the overall risks of flooding over the Design Basis Flooding Level (DBFL) at the Swedish nuclear power plants (Oskarshamn, Ringhals and Forsmark), using statistical data and methods, but also considers historical events which might affect the overall risk of flooding at the specified sites.Considering the nuclear accident which happened in Fukushima in conjuction with the earthquake and tsunami which struck eastern Japan on 11 March 2011, operators and licensors of nuclear power plants all over the world conducted reviews and investigations on the overall risks posed to the plants from external events. One important such event is extreme water level.One part of the thesis includes an extreme value analysis (using Generalized Extreme Value distribution and Generalized Pareto distribution) of water level data from SMHI (Sweden's Meteorological and Hydrological Institute) measured at stations close to the Swedish nuclear power plants. The results of the statistical studies indicate that considering the return period used in the thesis (100 000 years), the water levels at the Swedish nuclear power plants are not expected to exceed DBFL.The other part of the thesis consists of a historical study of extreme weather-related events. The results of this study indicate that no historical events seem to have occured which would indicate a higher risk of flooding than the one suggested by the statistical study. .

The subject for this thesis is to examine the portrayal of the local farmer in four different museums in Scania. The purpose is to examine these two questions: 1. Which narrative and museal strategies are used in the portrayal of the local farmer by the local history societies? 2. How do the actors of the local societies relate to the living conditions and hierarchies of the rural society of Scania? The source material consists of guided tours and text material from the museums. The theoretical fields consists of history culture, use of history, historical narrative, museology and rural science act as our theoretical fields. Peter Aronsson, Anna Eskilsson and Maria Bjo?rkroth act as our main theoretical framework. Our research presents two central discourses in the portrayal of the local farmer.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.