Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur nyanlända elever upplever mötet med den svenska skolan. Hur upplever de lärarna, skolsystemet, kamraterna och det nya samhället? Mycket spelar in när man är ny i ett land. För många av dessa elever har livet vänds upp och ner. De har kommit långt bort från det de kände till, och nu kommit till något helt nytt som de aldrig tidigare mött.

I denna studie har jag valt att fokusera på mobbning i skolan, hur personalen i skolan arbetar med att förebygga och stoppa mobbning samt vilka verktyg de använder sig av. Mobbning är en traumatisk upplevelse. Vi kan ta del av Historier om barn som är mobbade, eller varit utsatta för det i exempelvis radio, tv och i självbiografier. Ibland får vi höra om barn som inte får den hjälp de ha rätt till. Skolan och vuxna sviker dem när de behövs som mest.

BakgrundArbetet handlar om skog och mötet mellan två världar, skog och civilisation. År 2007 gick jag en mo¬torsågskurs för att kunna sköta familjens skog. Fast att såga ned träd kändes märkligt då jag fascinerades av skogen som plats. Dessu¬tom upptäckte jag att skogen var en manlig domän med manlig kultur. Under kursen återupptäckte jag skogens Historier från min barndom.

BakgrundArbetet handlar om skog och mötet mellan två världar, skog och civilisation. År 2007 gick jag en mo¬torsågskurs för att kunna sköta familjens skog. Fast att såga ned träd kändes märkligt då jag fascinerades av skogen som plats. Dessu¬tom upptäckte jag att skogen var en manlig domän med manlig kultur. Under kursen återupptäckte jag skogens Historier från min barndom.

Finns det skillnader i hur vi upplever auditiva dramer gentemot hur vi upplever film? Med hjälp av transporteringsteori och radiodramats historia undersöker detta examensarbete hur vi upplever auditiva dramer gentemot film. En historia har framställts som ett auditivt drama och som ett audiovisuellt drama och ett tidigare känt verk även det skapat både som auditivt drama och audiovisuellt drama har använts för att låta 26 respondenter uppleva två Historier i två olika medier. Detta för att se om det finns skillnader i hur transporterade åhörare/åskådare blir av berättelser berättade genom olika medier.Undersökningens resultat pekar mot att skillnader i transport är små.En slutsats man kan dra av detta är att auditiva dramer kan användas mer i marknadsföringssyften, ?hype?-skapande och franchising av spel, film och serier.

I det multietniska samhället som Sverige är idag, figurerar det många olika Historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats är att genom undervisning och undersökning granska hur lärare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia på en friskola i Malmö. Genom begreppen historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur elever med invandrarbakgrund upplever sig själva utifrån sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkäter som elever och lärare har fått besvara, dels genom intervjuer med fyra elever på skolan. Min undersökning visar att historiemedvetande är en förutsättning för att utveckla en identitet som eleverna är medvetna om och själva får möjligheten att välja.

Barns lek är betydelsefull för deras utveckling och hur barn fungerar som sociala människor. I leken tar barnen in de erfarenheter som de upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Mitt intresse för barns lek och hur man på olika sätt kan se lek utifrån olika perspektiv ligger som grund för denna studie. Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare berättar att de tillvaratar kulturen i barns lekar samt hur de sedan arbetar med detta.

Mot bakgrund av att många elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte är liktydigt med ?meningsfullt arbete? i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sådan pedagogisk verksamhet där en syn på barnet som kunskaps- och kulturskapare får konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska målen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar på sådant meningsskapande arbete som använder sig av estetiska uttrycksformer.

I detta arbete har jag intervjuat fyra kvinnor vilka alla har varit beroende av alkohol eller droger. Mitt syfte har varit att fokusera på dessa missbrukskarriärers brytpunkter, det som lett till att kvinnorna lämnat sitt missbruk. Jag har studerat likheter och skillnader gällande vilka faktorer som varit betydelsefulla för dessa kvinnor under deras väg tillbaka till ett drogfritt och nyktert liv.Jag har i arbetet antagit en narrativ ansats, och kvinnorna och deras Historier har getts mycket utrymme i min uppsats. Jag har använt mig av tematiska intervjuer då jag samlat in mitt arbetsmaterial. Jag har försökt att i möjligaste mån låta kvinnornas berättelser genomlysa mitt arbete, och jag hoppas jag gett dem rättvisa.De slutsatser jag kom fram till efter att ha bearbetat mitt insamlade material var att det aldrig var endast en enskild händelse som ledde till att de intervjuade kvinnorna beslutade sig för att lämna missbruket bakom sig.

Borttagning av kroppshår är ett utbrett fenomen bland kvinnor i västvärlden men det riktas lite uppmärksamhet åt detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshår bland kvinnor i Sverige.Den här studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshår genom sina personliga hårborttagningsHistorier. Studien bygger främst på en fenomenologisk ansats, men har även inslag av grundad teori. Den baseras på kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i åldrarna 27-41 år. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; Kroppsvård; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet.

Den svenska handelsflottan blir mindre för var år som går och det betyder färre svenska arbetsplatser till sjöss för svenska sjöbefäl. För den som strävar efter en karriär till sjöss kan det betyda att man får se sig om efter en anställning hos en utländsk redare. Både på Sjöfartshögskolan i Kalmar och ute till sjöss cirkulerar flera Historier om att jobba för utländska redare, somliga rosenskimrande, andra nattsvarta. Syftet med det här arbetet var att ta reda på lite privatekonomiska skillnader och likheter angående en vanlig variant av utlandsanställning, anställd på internationaliseringsavtal, i jämförelse med storsjöavtalet som är ramavtal för de olika svenska anställningsavtalen. Tillvägagångssättet var att göra en skrivbordsundersökning där resultatet av sammanställningen delas upp under olika ämnesrubriker.

Återvinningsstationer, containrar och grovsoprum kan vara riktiga guldgruvor för den som vågar dyka ner. En otymplig container på andra sidan gatan kan få mitt hjärta att börja bulta. Att häva sig upp och kika ner; spänningen! Tillfredställelsen när man hittar en gammal teakbyrå eller ett köksbeslag. Räddar det från sitt öde i avfallskvarnar och värmeverk.När förlorar en möbel sitt värde?De bortkastade möblerna bär på Historier, minnen, spår och ledtrådar.

Återvinningsstationer, containrar och grovsoprum kan vara riktiga guldgruvor för den som vågar dyka ner. En otymplig container på andra sidan gatan kan få mitt hjärta att börja bulta. Att häva sig upp och kika ner; spänningen! Tillfredställelsen när man hittar en gammal teakbyrå eller ett köksbeslag. Räddar det från sitt öde i avfallskvarnar och värmeverk.När förlorar en möbel sitt värde?De bortkastade möblerna bär på Historier, minnen, spår och ledtrådar.

Syftet med denna studie var att dels jämföra barn, 3?6 år, och föräldrars preferenser av barnboksillustrationer, dels att undersöka hur föräldrar resonerar kring val av bilderbok och illustrationens roll i samband med detta.Genom enskilda semistrukturerade intervjuer och tillhörande observationer med 22 barn (3?6 år) och 10 föräldrar undersöktes vilken av fem typer av bokillustrationer som föredrogs. Föräldrarna fick därefter även välja vilken av fem bilderböcker, från vilka illustrationerna var hämtade, som de skulle vilja läsa för sina barn och motivera sitt val.Resultatet från undersökningen tyder på att illustrationerna är en aspekt för både barn och föräldrar vid val av bilderbok samt att det finns faktorer som föredras i illustrationerna.Barnen i undersökningen verkade föredra naivistiska illustrationer med stort antal fokuspunkter. Föräldrar föredrog realistiska illustrationer med inslag de kan koppla till verkliga livet.Föräldrarna ansåg att illustrationer, handling, moral och lärdom var viktiga aspekter vid valet av bilderbok till deras barn. Flertalet föräldrar ville ha möjlighet att berätta egna Historier kring illustrationerna i bilderboken..

Finns det böcker bara för flickor och bara för pojkar? Den frågan har ställts till en barngrupp för att deras åsikter ska synliggöras i en debatt om könsroller som bara förs av vuxna. Genom samtal har barnen fått berätta sina tankar om skönlitteratur relaterat till pojkar och flickor. Gruppen har varit enig i sin åsikt om att det inte finns pojk- respektive flickböcker. De menar att var och en själv bestämmer vad den vill läsa om.