I detta arbete ämnar vi ta reda på vad fyra överlevande ifrån Förintelsen tycker om den omfattning som Förintelsen har i de skolor de besökt genom åren. Genom intervjuer med respektive informant, har vi tillgodogjort oss deras åsikter, vilka vi har kontextualiserat i detta arbete. Vi finner det oerhört viktigt att arbeta med Förintelsen i skolan, inte bara för att motverka rasism och nazism, utan även för att förhindra att något liknande inträffar igen. Det finns en omfattande mängd dokumenterad information från Förintelsen, men vi anser det allra bästa medlet för åskådliggörande vara en överlevande. Färre och färre överlevande från Förintelsen är fortfarande i livet, varför vårt arbete kan fungera som en dokumentation för framtiden.

Huvudsyftet med vår uppsats var att i första hand undersöka vilka intentioner som låg bakom idén att införa en obligatorisk historiekanon i den danska grundskolan, men även se hur Svend Sødring Jensens tre historieundervisningsteorier kan tillämpas i den danska kanonrapporten. Resultatet visade att kanonrapporten först och främst kritiserade de danska elevernas kunskaper i historia och kronologi samt lärarnas bristfälliga kunskaper i ämnet. Detta var också de huvudargument som försvare och förespråkare för en obligatorisk historiekanon manade fram i den aktuella debatten kring ämnet. Resultatet av vår studie kring kanon-rapporten kunde vi även härleda till två av Sødring Jensens tre undervisningsteorier, det vill säga den objektivistiska och klassiska teorin. Vi hade även som syfte att undersöka hur de danska lärarna såg på förslaget med en obligatorisk kanon. Det vi kom fram till var att lärarna var tillfredsställda med de mål som läroplanen för historia från år 2004 behandlar, och att en obligatorisk kanon inte skulle förändra elevernas syn eller kunskap när det gäller historieämnet.

Under två terminer har vi medverkat i en forskningscirkel på en grundskola som behandlat historieundervisning i en mångkulturell miljö. Forskningscirkeln startades i samband med att den aktuella skolan fick ett stort tillskott av elever med invandrarbakgrund. Det ena syftet med detta examensarbete är att synliggöra lärarnas syn på rollfördelningen inom den aktuella forskningscirkeln. Den rollfördelning vi syftar på är framförallt den mellan forskarna och lärarna, inte lärarna emellan. Det andra syftet är att se hur lärarna upplever att de påverkats av att medverka i forskningscirkeln, och då med fokus på historieundervisning i en mångkulturell miljö.