Syftet med denna studie var att analysera lärares hur lärare förhåller sig till den icke-västerländska Historians plats i det gymnasiala klassrummet. Frågeställningen delades upp i fyra frågor.Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade samtalsintervjuer av tre historielärare. Detta gjordes med en fenomenografisk ansats för att undersöka lärarens syn på icke-västerländsk Historia. Bearbetningen av texten gjordes genom en interaktiv process och analysen som amvändes i studien var en meningskoncentrerad analys, med självförståelse som tolkningskontext. I diskussionen diskuteras resultatet och analysen genom den eurocentriska dikotomin.I resultatet beskrivs den icke-västerländska Historian som inte lika viktig som den västerländska.

Syftet med examensarbetet var att göra en kvalitativ historiedidaktisk studie av gymnasieelevers intresse för Historia i allmänhet och förståelse av en specifik historiekulturell artefakt i synnerhet. Detta är inte minst intressant med hänsyn till läroplanens riktlinjer om undervisningens anpassning och beaktande av elevernas erfarenhets- och livsvärld. En klass i respektive Historia A, B och C ? sammanlagt åttio elever ? fick läsa historikern, författaren och akademiledamoten Peter Englunds essä ?Om fattigdomens Historia?. Därefter fick de svara på ett frågeformulär med öppna frågor om läsningen och deras förhållande till historiekultur i stort.

Denna studie undersöker om elever får möjlighet att tillgodogöra sig de redskap de enligt samhället behöver för att hantera historieämnet i historieundervisningen. Undersökningen är speciellt inriktad mot historieundervisningen i årskurs 7-9, och graden av samstämmighet mellan Lgr 11 samt läromedlen SO-Serien Historia och Utkik: Historia. 7-9. är det som är i fokus. Undersökningen gjordes genom att de långsiktiga målen för historieundervisningen på grundskolan samt kunskapskraven för Historia årskurs 9 kategoriserades i det Teoretiska ramverket för historiskt resonerande.

The study's aim is to implement a textbook analysis and examine how women are described in history textbooks for high school and in the curriculums Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11. The study has a gender perspective and the study's purpose is to make a comparative study and compare textbooks with the current curriculum and compare the results with each other to see if there has been any change over time. The survey's material is three editions of Alla tiders Historia from Gleerups förlag. The study refers to editions from 1989, 1996 and 2011. General parts from Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11 are also central for my study.

I de den nya läroplanen för gymnasieskolan GY11 blir historieämnet dels gymnasiegemensamt, det vill säga obligatoriskt, och dels delas det in i två olika kurser. 1a1 för de yrkesförberedande programmen och 1b för de studieförberedande programmen. Syftet för denna undersökning är att se vilka skillnader som finns mellan olika läromedel för de två olika inledande gymnasiekurserna i Historia. Speciellt fokus läggs vid att jämföra de olika böckerna inom samma förlag. En textanalys görs av hur de hanterar epokbegreppet och tydliggör epokindelningen, hur de hanterar källkritik och hur de presenterar den franska revolutionen.

Detta pedagogiska specialarbete a?r en underso?kning av lukkari ? fo?rsa?ngarens och fo?rsa?ngens betydelse, tradering och Historia inom o?stlaestadianska fo?rsamlingar i Norrbottens la?n. Resultatet, som framkommit genom kvalitativa intervjuer med informanter, visar att val av lukkari och dess traderingsprocess mellan personer och generationer grundar sig utifra?n parameterar sa?som sa?ngro?st, personens mod och ansvarstagande, en levande kristen tro samt i vissa fall a?ven arv. Det framkomna resultatet visar a?ven pa? skillnader i lukkaritraditionens status och fortlevnad i de omra?den och fo?rsamlingar som underso?kts.

Den här uppsatsen handlar om barn- och ungdomslitteratur. I bakgrunden ges en kortare historik om barnbokens Historia i Sverige fram till och med år 1960. Syftet med uppsatsen är att se hur skolan gestaltas i barn- och ungdomsböcker från år 1955. Jag har i undersökningen valt att avgränsa mig till svenska barn- och ungdomsböcker som kom ut i tryck första gången 1955. Med hjälp tidigare forskning har jag analyserat de lästa barn- och ungdomsböckerna.

Jag bestämde mig för att skapa en diktsamling för mina dikter som jag skrivit under en längre tid. Det jag vill undersöka är hur man kan använda sig av Storytelling för att skapa en helhet för en diktbok. Jag ville införa detta element i både innehållet i dikterna, vilken plats de skulle få i boken samt få in det i formgivningen. Jag tog och använde mig av litteratur för vägledning inom hur jag skulle få fram den Historia som jag hade att berätta. Resultatet blev en komplett diktbok som med formgivning och placering av dikterna blev en bok som berättade en Historia för sig själv i sin helhet..

Föreliggande studie undersöker elevers attityder till och användning av läroböcker i Historia. Studien är en enkätundersökning som sätter läroboksanvändningen inom ämnet Historia mot den hos eleverna upplevda nyttan av alternativa medier, främst internet. Den undersökta elevgruppen går på gymnasiet, antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt program, på friskolor i Malmö. I ett försök att komma fram till vad som gör att elever i stor utsträckning är positivt inställda till internet medan de är mera negativt inställda till läroböcker delas respondenterna in i kategorier efter kön, typ av gymnasieutbildning samt konstant tillgång till dator. Resultaten för studien visar att det är främst män som avviker från den genomsnittliga uppfattningen med män på praktiska utbildningar som mest negativ till böcker och positiv till internet medan män på teoretiska utbildningar är mer positiva till böcker än de andra, men fortfarande positiva till användning av internet..

In the following study the author compares two methods of teaching history, the thematic approach and a more traditional chronological approach. Aiming at distinguishing the perceived notions of strength and weaknesses of each method, from the perspective of teaching, the author uses semi-structural interviews with four teachers in order to shed light on the reasons why each method is chosen. The perceptions of the thematical and chronological method in teaching history are further compared with the result in students? grades. The result shows that the thematic method is perceived as being better at teaching the student about causality and different understandings of changes in history, which would have positive impact on higher grades.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka och beskriva historiska fakta inom hårets och frisöryrkets område. Vi ansåg att det saknades ett historiskt underlag i undervisningen på gymnasieskolans frisörutbildning vilket vi bl a upptäckt i samband med vår egen undervisning under våra praktikperioder på lärarutbildningen. Eftersom vi är av den bestämda uppfattningen att det är viktigt för eleverna att ha fördjupade kunskaper om håret och yrkets Historia för att därigenom få insikt i och förståelse för de förändringar som sker inom frisyrmodet och av frisöryrket och dess organisationer i nutiden. För vår studie har vi valt att utgå från tidigare forskning, litteratur och Internetkällor. Resultatet av vad vi gjort och sammanställt ligger väl i linje med det tänkte undervisningsmaterial som varit vår utgångspunkt vid arbetets början och vi har fångat de betydelsefulla historiska fakta om håret och frisöryrkets framväxt till ett samlat dokument som varit vårt mål. Tanken är att både som lärare och elev ska kunna använda undersökningens resultat i undervisningen.

Det finns ingen enhetlig vetenskap när det gäller människan och hennes natur; filosofi och psykologi är dock bra verktyg vid studier av människans inre, som trots att vi ändras har en del som definierar oss som den vi är. Denna del påverkas av mänskliga relationer, men också av oss själva. I denna uppsats har jag framhävt relationen mellan museum och människa och hur museer använder kunskap och Historia. Jag har också pekat ut vikten av museer när det gäller uppbyggnaden av vår identitet. Denna uppsats är indelad i fem kapitel; Människans inte, Museets Historia, Människans relation till museet, Museet och samhället och slutligen en diskussion.

Med utgångspunkt i det förnyade politiska intresse för historieundervisningens innehåll, som följde på regeringens informationssatsning ?Levande Historia?, undersöks bilden av 1900-talets folkmord i ett antal läroböcker i Historia för gymnasiet från 1990-talet och början av 2000-talet, med särskild tonvikt på vilket urval författarna gör samt vilka förklaringar som presenteras till att de kunde äga rum. Även principerna för urvalet av det kunskapsstoff som förmedlas samt möjliga konsekvenser av detta diskuteras. Den kvalitativa textanalysen utgår från teoretiska begrepp som historiemedvetande och historiebruk, med vissa referenser till orientalismperspektiv som diskuterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att styrdokumentens inflytande över läromedlens framställning har ökat sedan 1994 och att förändringen också tagit sig uttryck i en renodling av det europeiska perspektivet i urvalet samt i ett ökat intresse för i första hand Förintelsen, både före och efter 1997 då ?Levande Historia? initierades..

Denna examensuppsats har undersökt hur läroböcker i ämnet Historia för den svenska gymnasieskolan har framställt USA:s War on terror mellan åren 2003-2011. Utgångspunkten var Samuel P. Huntingtons teori att nutid och framtid kommer att präglas av krig mellan civilisationer, och att den västerländska och den muslimska civilisationen är två helt olika civilisationer med olösbara skillnader. Uppsatsens frågeställning löd: Hur framställs USA:s War on terror i läroböcker i Historia och överensstämmer läroböckernas framställning med Samuel P. Huntingtons teori Clash of civilizations? Fem läroböcker undersöktes utifrån tre kriterier, jämn årsfördelning, olika förlag och olika författare.

Studiens mål är att undersöka hur elever tänker kring historieämnet och dess syfte. Vidare syfte med uppsatsenär att undersöka elevernas historiemedvetande utifrån beskrivningar i styrdokumenten. I studien intervjuas fyrafokusgrupper med elever från årskurs sex. Materialet analyseras genom diskursanalys och fördjupas senare i etthistoriemedvetandeperspektiv och ett identitetsperspektiv. I resultatet syns det att eleverna känner att de inte fårvara med att bestämma om undervisningens innehåll och upplägg.