Syrianer saknar en egen stat och lever följaktligen idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, såsom en egen stat. Syrianska organisationer har med åren utvecklat en diasporakultur. Organisationerna försöker tillvarata syrianernas intressen såsom historia, språk och kultur och ett tydligt historiemedvetande finns inom gruppen. Den kanske främsta beståndsdelen i detta historiemedvetande och som aktualiserats under det senaste årtiondet är minnen och berättelser om folkmordet på syrianer, Seyfo, som inträffade i det osmanska riket i skuggan av första världskriget.

Syftet med detta arbete är att visa på hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv i historieundervisningen och i historieläromedel. Denna studie är baserad på en statlig rapport som utkom år 2010. SOU-rapporten visar på ett alarmerande resultat kring genusuppdelningen i dagens läroböcker i historia. I merparten av böckerna är det fortfarande männens och de övre samhällsskiktens historia som berättas. Detta trots att det idag finns modern forskning att tillgå inom historieforskningen som berättar kvinnornas, barnens och den ordinära människans historia.

I detta arbete undersöks med hjälp av en enkät hur mycket eleverna på Båstads Gymnasium kan om historiska sammanhang, om historiska fakta och hur elevernas inställning är gentemot utvalda värdegrunder. Undersökningen bygger på en enkät som jämförs med den Nationella Utvärderingen (NU03). Enkäten kommer fram till att eleverna i Båstad har grundläggande kunskaper inom historia och angående de värdegrunder som har undersöks lever eleverna över lag upp till dem. Typiskt för svaren från enkäten är dess oregelbundenhet. Det går endast i ett få antal fall att utläsa ett samband med yttre faktorer.

Uppsatsen bearbetar kalla kriget i både världen, Sverige och Norrbotten samt den svenska regeringens utrikespolitik under efterkrigstiden. I studien nämns vidare vilken roll Luleälvdalslinjen samt Victoriafortet hade i den svenska försvarsplaneringen. I uppsatsen presenteras bland annat inledningen på det kalla kriget som skedde i och med toppmötet på Jalta, samt USA:s lansering av Trumandoktrinen och Marshallplanen år 1947, Koreakriget år 1950, Suezkrisen 1956, Kubakrisen 1959 och Vietnamkriget 1959-75, intriger som är en central del av kalla krigets historia. En övervägande orsak till vårt ämnesval var att vi ville undersöka varför den internationella spänningen mellan öst och väst kunde pågå under så pass lång tid såsom 46 år, intressant var dessutom att fördjupa sig i hur de globala oroligheterna påverkade resten av världen, Sverige och norrbotten. I uppsatsen undersöker vi även den svenska regeringens agerande under kalla krigets tid (år 1945-1991), då vi anser att detta är av vikt för att få en inblick i de känsliga politiska förhållanden som rådde i både Sverige och världen under denna tidsperiod.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läroboksförfattare i historia arbetar med de genus-och jämställdhetsfrågor som enligt kurs- och läroplaner ska behandlas i undervisningen. En jämförelse görs mellan läroböcker från tiden innan Lpo 94 infördes och tiden efter, för att på så sätt försöka påvisa en förändring. Problematiken med presentationen av kvinnor i och-historia behandlas, samt problematiken kring läroböcker gällande olika intressenter och begreppsapparaten kring genus. Läro-och kursplanernas intentioner ställs mot läroböckerna, i syfte att påvisa en ökad genusmedvetenhet. Undersökningen visar att genusmedvetenheten i den betydelse jag använder den, inte ökat, men att man inkluderat fler kvinnor i historieböckerna sedan införandet av Lpo 94, i så kallad och-historia.

Studier av läromedel är av grundläggande betydelse för blivande lärare. Läromedelsgranskning är ett område som inte ges mycket uppmärksamhet i lärarutbildningen. Det är en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och värdera läromedel, därav mitt val av område för examensarbetet. Examensarbetet består av en undersökning av hur franska revolutionen framställs i läromedel i historia för grundskolans senare år. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jämförs.

Studiens fokus är sovjetkommunismen och elevers kunskaper i detta ämnesområde i förhållande till styrdokumenten för gymnasiekursen historia A. I studien utreds genom granskning av relevanta styrdokument kunskapsområdets betydelse, samhällets krav, skolsystemets krav samt gymnasieelevers kunskapsläge. Detta kunskapsläge har testats genom ett diagnostiskt test på en gymnasieskola i Skåne under våren 2006, vilken valts ut som ett least likely case på grund av skolans i övrigt goda resultat. Resultaten av testet visade på en låg kunskapsnivå om sovjetkommunismen och delvis om 1900-talets historia i allmänhet hos eleverna, i förhållande till kursmålen och betygskriteriet för betyget Godkänd i historia A. Vidare diskuteras eventuella implikationer av detta resultat och förslag ges till vidare studier..

Blivande historielärare kommer att ställas inför utmaningen att för första gången lägga upp historieundervisningen. Frågor som hur undervisningen kan läggas upp, vilket stoff ska användas och hur undervisningen kan genomföras, kommer säkerligen att ställas. Syftet med denna uppsats är således att bland annat utifrån en intervjustudie med fem verksamma historielärare inom gymnasieskolan, utveckla kunskap om hur undervisningen kan läggas upp i en Historia A-kurs på gymnasiet. Ännu ett syfte är att vi vill ta del av några historielärares synpunkter på historia som ett blivande kärnämne 2007.Vår undersökning visar bland annat att det finns många faktorer som lärare måste ta hänsyn till när de lägger upp sin undervisning. Till exempel är tiden en av de faktorer som man måste ta hänsyn till när man planerar, att vara flexibel och inte planera för ?tajt?.

Jag har valt att arbeta med ready-mades. För mig är det naturligt och lekfullt att arbeta med gamla "grejor". Det finns en historia bakom dem som inspirerar och fascinerar mig. Vad har hänt med dem innan jag fick tag på dem? Vad kan man göra med dem nu? Jag vill omforma och ge dem nytt liv.

Uppsatsen ger en överblick över runornas bakgrund och forskning kring runorna och dels att ge en beskrivning av rökstenen och dess historia samt olika forskares tolkningar av stenen. Uppsatsen avslutas med en analys och diskussion av rökstenens olika tolkares förklaring av stenens skrift.

This essay aims to examine how three active history teachers in the upper secondary school interprets the new course plan for history in gy11. The essay shows how they discuss and express opinions regarding three main keywords - historical awerness, use of history and source criticism, and finally, how they think they need to change the way they teach..

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda.

Detta arbete är en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning på en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda på om deras bakgrund nämns i historieundervisningen. Jag har även intervjuat lärare på samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar också kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader på hemmets och skolans historieförmedling vad gäller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sätta fokus på hur historia förmedlas till invandrarelever samt på om dessa elevers historia tas upp i undervisningen.

BAKGRUND: Allmänheten är medveten om att historia är ett viktigt ämne för förståelsenför samtiden och för att kunna tolka dåtiden. Historia hjälper människor att få en föreställningom demokratins värld, uppfattning och förståelse för andra människors kulturarv samt hjälpermänniskan att skapa sin identitet. Det har i årtionden debatterats om historieämnets existensoch omfattning i skolans värld av såväl historielärare, historiker, politiker som massmedia.Det är på grund av detta vi vill undersöka vad elever tycker om ämnet.SYFTE: Syftet med vår studie är att undersöka i hur stor utsträckning elever är intresseradeav historieämnet i årskurs fem. Vi vill ta reda på vad elever är intresserade av i historieämnetsamt vilka pedagogiska metoder i undervisningen som medför ett ökat intresse hos elever.METOD:Vi har genom en kvantitativ studie delat ut frågeformulär till elever i årskurs fem på tvåskolor i västra Sverige. Utifrån bakgrund, teoretisk utgångspunkt och insamlad empiri har visedan bearbetat och analyserat elevers historieintresse med hjälp av SPSS (Statistical Packageof Social Science) version 17.RESULTAT:I vår studie kom vi fram till att elever är intresserade av hur människorna levde förr i tiden,andra länders historia och lokalhistoria.

Vi har valt att göra vårt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete där ett ämnesövergripande projekt har planerats och genomförts. Utgångspunkten för projektet har varit SVT:s ?Historieätarna?. Syftet har varit att undervisa utifrån ?den lilla historien? för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att låta eleverna laga och äta mat från 1800-talets Sverige.