I det här arbetet har vi genom en idé och ideologianalys undersökt olika läroböckers skildringar av den industriella revolutionen. Läroböckerna är indelade i två olika delar, varav vissa är skrivna innan Berlinmurens fall 1989 och andra är skrivna efter fallet. Vi har avgränsat oss till att analysera de politiska, ekonomiska samt klass skildringar som finns beskrivna i avsnittet. I arbetet har vi analyserat nio stycken läroböcker i historia för grundskolan. Resultatet presenteras genom två skilda delstudier där en av oss har undersökt läroböcker skrivna före Berlinmuren fall och den andre de läroböcker som utkommit därefter.

Japan är en av Sveriges viktigaste exportmarknader och en av de största ekonomierna i världen. Det finns en lång historia av handel mellan länderna och de flesta stora svenska företag finns representerade i Japan. När svenska företag som tidigare inte varit inblandade på den japanska marknaden ska etablera sig i Japan möts de av kulturella skillnader som kan komma att påverka de beslut som fattas, på grund av bristande kommunikation och förståelse. Kultur är ett samlingsnamn för de mönster av tankar, känslor och sätt att agera som människan lever efter, och även om företag skulle välja att etablera sig i ett grannland, så skulle det ändå mötas av kulturella skillnader. I dessa sammanhang talar vi om den så kallade psykiska distansen, som kom att uppstå ur Uppsala-modellen, som Johanson & Vahlne (1977) presenterade. Den psykiska distansen förklarar att det är inte bara den fysiska distansen som påverkar utlandsetableringar, utan även den upplevda, i form av kulturella skillnader, språk och liknande. Ur ett internationaliseringsperspektiv och med hjälp av Geert Hofstedes (2011) kulturdimensionsteori fastställer denna uppsats de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Japan, med fokus på de skillnaderna i affärskultur. Utifrån de kulturella skillnaderna presenteras och diskuteras hur svenska företag ska etablera sig i Japan genom ett antal olika etableringsstrategier, som Kogut & Singh (1988) och andra forskare visat påverkas av kulturella skillnader. De slutsatser som detta arbete kunnat fastställa är att det finns stora kulturella skillnader mellan Sverige och Japan i alla de fyra dimensioner av kultur som Geert Hofstede (2011) utvecklade.

Det finns inom Vattenfall Eldistribution AB ett intresse att automatisera felsökning i elnätet. Syftet med detta examensarbete är att utreda möjligheten att utplacera feldetektorer i Vänersborgs centrala elnät. Ett förslag på en optimal placering av feldetektorerna utifrån ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv presenteras. Den föreslagna placeringen av feldetektorer bygger på det befintliga signalkabelsystems struktur.Signalkabelsystemet för Vänersborgs centralort finns dokumenterat i Vattenfallsdokumentationssystem. Samhällskostnader har beräknats och sammanställts för berörda ledningar.

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktäriserar Malmö stads planeringstänkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras är den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om städer och regioner utifrån en global informationsekonomi. Den fjärde och sista diskursen är en gren inom planeringsteorin som ställer sig kritisk till den modernistiska synen på planering och planerare. Planering som postmodernism är likt sina föregångare, normativ i sin karaktär och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial värld.

This thesis focuses on how sewdish politicians try to argue to get other EU-countries to accept a larger responsibility for refugees. Since the war in Iraq broke out in 2003 there have been a great increse in the number of refugees arriving to Europe. Sweden have accepted a very large part of these refugees. This have sparked a debate in Sweden aboute how reasonable it is that sweden accepts a proportionaly much larger number of refugees than other countries within the EU. The swedish gouvernment policy is that responisbility for refugees and migration is something that should be shared by all members of the union.

Bergstäkter medför stora ingrepp i naturen men det finns kanske också en möjlighet att skapa något nytt och konstruktivt av dessa efter verksamhetens slut. Det finns flera möjliga sätt på vilka man kan utnyttja en avslutad bergstäkt. Genom fallstudier och litteraturstudier undersöks i detta arbete syfte och mål samt viktiga aspekter att beakta vid efterbehandlingsprojekt i samband med bergstäkter. Det finns många aspekter att ta hänsyn till då man skall efterbehandla en bergstäkt. Säkerhet, biologiska värden, historia, markanvändning, fysiska förutsättningar samt estetik och landskapsbild är några av dessa aspekter som behandlas i arbetet.

Olofstorp ligger i ett skogsområde mellan Borås och Ulricehamn (figur 1). Olofstorp är en ödegård som idag ägs av Stiftelsen Petersson-Grebbe och Sveaskog. De har tillsammans med Skogssällskapet och Grovare-Fänneslunda Hembygdsförening startat ett skogshistoriskt projekt som heter Olofstorp ? ett jordearv. Projektet började formas när projektledaren Örjan Hill höll i en kurs som utmynnade i en bok om Fänneslundas historia.

Syftet med arbetet har varit att undersöka på vilket sätt historia brukas och förmedlas inom svensk samtida hiphop och till vilka syften och funktion. Utifrån tre olika metoder för textanalys och vidare med historiedidaktiska teorier har jag genomfört en litteraturanalys av åtta stycken låttexter från välkända artister på den svenska scenen. Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag i Peter Aronssons påstående att ?någon berättar något för någon annan av en anledning?. Hiphopens grund ligger i berättelsen och har en tradition av att behandla politiska frågor.

Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur deupplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ?aldrig av? med minnena och händelserna.

I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka historiebruk barnförfattare använder sig av när de skriver om historia och att ta reda på vilket historiebruk barnen uppfattar i skönlitterära böcker samt vilka historiska aspekter i skönlitteraturen som barn intresserar sig för. Målet är att bli medveten om det finns ett specifikt historiebruk som lockar barn att läsa skönlitterära böcker med historiska aspekter. Jag har valt att inte direkt undersöka skönlitteraturen i undervisningen utan istället fokusera på författarnas val av historiebruk och elevernas intresse av de olika bruken. Forskningen består av kopplingar till flera olika forskningsresultat samt forskningsbaserade definitioner av historiska begrepp. För att ha möjlighet att på ett vetenskapligt sätt undersöka historiebruket i skönlitteraturen samt barnens uppfattning av historiebruk tog jag hjälp av Ulf Zanders definitioner av historiebruk i boken Fornstora dagar, moderna tider.

Bakgrund: Trots att Sverige sedan 1938 har haft en semesterlagstiftning som berättigat alla svenska arbetare semester, har intresset för forskning kring semester varit relativt svalt. Först under de senaste 15-20 åren har intresset ökat något. Idag har vi i Sverige fem veckors semester. Semesterdrömmar och planering av semestern upptar mycket av många människors tid. Fenomenet semester har således stort inflytande på vår vardag och formar oss människor till viss del som individer och är därför även sociologiskt mycket intressant.Syfte: Att genom intervjuer undersöka ett antal svenska arbetstagares (och därmed också semestrares) uppfattningar och syn på semester i två olika generationer.Frågeställningar: Vad finns det för mönster när det gäller synen på semester och skiljer sig dessa åt i de båda åldersgrupperna?Vilka semesterideal förekommer och hur påverkar de semesterfiraren?Dagens samhälle är starkt knutet till konsumtion.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa ämnestraditioner i skolämnet historia för gymnasiet utifrån exemplet; de populäraste utlagda/publicerade läromedlen på Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av två av de populäraste texterna/läromedlen från Lektion.se för att besvara frågorna: Vilka ämnestraditioner finns representerade bland de populäraste läromedlen? Och vilka ämnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera ämnestraditioner så undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar på att det i många fall är en traditionellt faktaspäckad historieundervisning där den svenska mannen är norm i en genetisk framställning av historien som styrs av strukturella förändringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrädda.

Syftet med arbetet var att undersöka hur stor plats kvinnan fått i de vanligaste svenska läroböckerna i historia för gymnasieskolan. Studien var ämnad att visa på hur kvinnans roll beskrevs i olika historieböcker. En viktig utgångspunkt blev då att studera hur hon framställs i historieboken eftersom detta påverkar eleverna, såväl deras verklighetssyn, deras kunskapssyn som deras historiesyn. Genom att göra en innehållsanalys av två läroböcker som flitigt används i den svenska gymnasieskolan lyftes de områden fram i historieböckerna där kvinnan tagit stor respektive liten roll i historieberättelsen. Till hjälp för att förklara skillnaderna könen emellan användes genusteorier där tonvikten låg på det socialt konstruerade planet istället för det biologiskt förklarade könet.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns några handlingsplaner att tillgå i förskolan för att möta andra kulturer. Den tar även upp pedagogers kunskap, förberedelse och erfarenhet av mångkultur i förskolan. Sverige har under de senaste decennierna blivit ett mångkulturellt land och vi kommer att möta många barn med rötter i andra länder. I arbetet tar vi bland annat upp invandringens historia och vad som tidigare skrivits om kulturella möten. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med 12 förskollärare och barnskötare i förskolan.