I sjuksköterskans arbete är rapportering och dokumentering två betydelsefulla moment. De fyller en viktig funktion, både gällande patientsäkerhet och kontinuitet i vården. Författarna har under den kliniska delen av sjuksköterskeutbildningen deltagit i olika former av rapportering. Enligt litteraturen är det viktigt att all dokumentering är noggrant och omsorgsfullt skriven för att den tillträdande sjuksköterskan skall kunna göra sig en klar bild av patienten och den vård som givits. Den muntliga rapporten skall få sjuksköterskan att fokusera på de faktorer i omvårdnaden som är viktigast.

Studien syftar till att beskriva förskollärares egna erfarenheter efter genomgången Reggio Emilia utbildning. Studiens fokus ligger på deras förändrade förhållningssätt samt hur detta påverkar barns lärande. Utifrån syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre verksamma förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever deras förhållningssätt som förändrat, samt att detta påverkar barnens lärande positivt. De förändringar som beskrivs är en förändrad barnsyn och kunskapssyn samt förändring av planering och strukturering av verksamheten.

Syfte och frågeställningarFör att undersöka och beskriva vilket underlag lärare i idrott och hälsa har när de betygssätter elever i år 9 och hur den dokumentationen relaterar till kursplan och betygskriterier i Lpo 94 ställs följande frågor: Vilken mental dokumentation har lärarna vid betygssättning, som den framkommer med metoden Repertory Grid? Hur matchar den mentala dokumentationen de satta betygen? Vilken skriftlig dokumentation har lärarna vid betygssättning? Hur förhåller den mentala och den skriftliga dokumentationen till varandra och till kursplan och betygskriterier i Lpo 94?MetodRepertory Grid(RG)- intervjuer utfördes med fyra lärare i idrott och hälsa för att undersöka deras mentala dokumentation och deras skriftliga dokumentation samlades in. Intervjuerna analyserades med WebGrid5, ett program för RG-intervjuer. Sex månader senare gjordes en uppföljning där lärarna kunde kommentera analyserna.ResultatDe construct som genererades i RG-intervjuerna återfinns i kategorierna motivation, färdigheter, självförtroende och social kompetens där ledarskap ingår. För att få ett MVG måste eleven få en hög skattning i av läraren i alla constructs, för att få ett VG i minst hälften av dem och för ett G behövs inga höga skattningar.

Det är viktigt att skolan kan bemöta barn och elever som uppvisar psykisk ohälsa.Skolhälsovården är uppbyggd på team vilka har medlemmar som samarbetar med andra teamfrån andra professioner. Det är av vikt att detta samarbete fungerar på ett effektivt sätt. Syftetmed denna studie var att undersöka vilken teoretisk utgångspunkt barn- och elevhälsoteametskuratorers arbete utgår ifrån och om kuratorsgruppen har en samsyn gällande den teoretiskautgångspunkten. Syftet konkretiserades genom följande frågeställningar: 1. Vilken teoretiskutgångspunkt är vägledande för barn- och elevhälsoteamets kuratorer och finns det någonenighet eller oenighet i samsynen gällande den teoretiska utgångspunkten? 2.

Det främsta målet med den här studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmågor och hinder för elevers inlärning när det gäller ämnet teknik. Den gällde elever i årskurs 7-9 i grundskolan och årskurs 1 och 2 på gymnasiets teknikprogram samt lärare i ämnet teknik i grundskolan och lärare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var också olika hur man tolkade förmågor och hinder att lära teknik i skolan när man tittar på resurser som finns i skolanDet som också framkom under mina studier var att alla lärare utom en menade att nästan alla lärare som undervisar ämnet teknik i skolan är lärare i ämnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmågor och hinder att lära sig teknik beror på olika saker, bland annat föräldrars inflytande över barn/elever, miljön där eleverna växer och bor, elevernas tolkning av ämnet, det vill säga om det är praktiskt eller teoretiskt.Studien visar på behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbättra och förenkla undervisningen i ämnet teknik i skolan..

Syfte och frågeställningar:Syftet med den här studien är att undersöka hur fyra lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurs 6- 9 uppfattar åtgärdsprogram och förslaget på att avskaffa kravet på dessa. Vilken syn har de intervjuade lärarna på åtgärdsprogram? Vad anser de intervjuade lärarna om själva avskaffandet av kravet? Hur vill de intervjuade lärarna arbeta med elever som inte uppnår kunskapskraven?MetodDen här studien är en kvalitativ forskningsintervjustudie där fyra lärare i ämnet idrott och hälsa har deltagit i en öppen riktad intervju. Lärarna har fått besvara frågor och reflektera fritt kring inkludering, dokumentation och åtgärdsprogram som ett verktyg inom skolan. De har även reflekterat kring förslaget på att avskaffa kravet på åtgärdsprogram.

Detta är en D-uppsats inom ämnet sociologi och syftet är att undersöka hur människor i glesbygdskommuner i Norrbottens län ser på de möjligheter och hinder som finns. Varför väljer människor att bo i glesbygdskommuner trots en nedåtgående befolkningstrend? De frågeställningar som jag har använt mig av är: Vilka hinder och möjligheter när det gäller att leva och verka ser medborgare i glesbygdskommuner? Hur ser glesbygdens framtid ut? Varför väljer människor att bo i glesbygd? På vilket sätt kan glesbygdskommuner öka sina möjligheter och minska de hinder som finns för att få fler människor att flytta dit? Jag har valt att undersöka Överkalix kommun som är en av de hårdast drabbade kommunerna i Norrbottens län. Metoden som jag har använt är kvalitativ metod och intervjuer med tio informanter. I det teoretiska ramverket har jag bland annat använt mig av begreppen tillit, ontologisk trygghet, anonymitet och det mänskliga medvetandet.

Syftet med detta arbete är att beskriva hur innovationsprocessen ser ut bland företag inom den gröna näringen. Vidare att ta reda på är hur idéer sprids mellan företag och organisationer samt vilka hinder som finns för att en idé skall bli en innovation..

Vi har skapat en unik pysselbok. En bok som både innehåller pedagogiska och underhållande pyssel. I denna dokumentation kan du läsa om hur vår skapandeprocess har sett ut, vilka olika vägar vi har gått för att nå vårt mål. Arbetet har utgått ifrån två olika syften där vi har sökt efter riktlinjer för hur man grafiskt kan utforma en pysselbok och vi har undersökt hur innehållet i en sådan kan utvecklas. Två kvalitativa intervjuer utfördes, en intervju med Skandinaviens ledande mediekoncern, Egmont Kärnan och en annan med en barnpedagog, vi har även studerat marknadssituationen.

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva förskollärares tankar kring sin yrkesroll. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan inverka samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i det praktiska yrkesutövandet. Vi vill ta reda på vilken betydelse arbetslaget har för att förskollärare utvecklas i sin yrkesidentitet. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått möjlighet att ta del av förskollärarnas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett oss underlaget till vår analys och diskussion.

Syfte: Syftet med undersökningen är att studera fyra pedagogers beskrivningar av hur de gör när de bedömer och dokumenterar elevers utveckling i matematik.Teori: Bedömning och dokumentation är nära sammankopplat med synen på lärande. Studien tar sin utgångspunkt i synen på lärande så som det beskrivs av Säljö (2000). Det innebär att lärande sker genom interaktion mellan människor. Den teoretiska grund studien vilar på är alltså en syn på att människor lär sig i samspel med andra. Vidare antas att lärandet är kontextbundet, vilket innebär att pedagoger gör på olika sätt när de bedömer och dokumenterar, beroende på den kontext de befinner sig i.

Denna studie handlar om pedagogers uppfattningar om barns lek och lärande. I litteraturen har vi funnit att de flesta lekforskare är eniga om att lek är viktig för barns utveckling och lärande. Syftet med studien var att beskriva om, och i så fall hur, pedagoger säger sig använda lek för barns lärande. Studien har utförts i en förskola där vi har intervjuat fem pedagoger, fyra lärare i förskolan (förskollärare) och en barnskötare. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig och att de använder sig av olika lekformer för att stimulera barns lärande.

Syftet med detta arbete har varit att bekräfta att film är användbart och bör dessutom enligt styrdokument användas i undervisningen. Vi ville veta hur lärare går till väga för att införskaffa rörlig bild till sin undervisning. Syftet har vidare varit att ta reda på vilka hinder lärare, skolledare och sakkunniga upplever för rörlig bild i undervisningen. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning om varför film är användbart, införskaffandet av rörlig bild, vilka hinder som föreligger, samt om framtidssatsningar för rörlig bild och andra medier. Med hjälp av enkätundersökningar bland lärare på gymnasieskolor i Malmö vill vi se hur lärare använder sig av rörlig bild idag, och vilka hinder de upplever.