I Skolverkets rapport 318 från 2008 redovisas en utvärdering av förskolan tio år efter införandet av förskolans läroplan. Rapporten visar på en ökad satsning av individuella utvecklingsplaner. Detta tenderar att bidra till en ökad bedömning av det enskilda barnet vilket oroar Skolverket då det strider mot läroplanen. Pedagogisk dokumentation lyfts istället fram som ett alternativ till individuella utvecklingsplaner i Skolverkets rapport.Studiens syfte var att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebar för några utvalda pedagoger i en Reggio Emilia inspirerad förskola samt att granska hur den pedagogiska dokumentationen följdes upp i personalgruppen. Vidare var ambitionen att undersökningen skulle besvara hur efterföljande reflektion och efterarbete såg ut för pedagogerna ifråga samt vilka eventuella dilemman och svårigheter den pedagogiska dokumentationen innebar.Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer.

Källberg P, Lourenco Calling M. En kvalitativ enkätundersökning/fältstudie om sjuksköterskors inställning till användandet av Standardvårdplaner(SVP). Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö Högskola. Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Avdelningen för Omvårdnad, 2009. Syftet med denna empiriska enkätstudie var att ta reda på sjuksköterskors inställning till användandet av standardvårdplaner (SVP), avseende användarvänlighet, kvalitetssäkerhet, dokumentation, SVP som ett arbetsredskap och införandet av SVP. 35 sjuksköterskor på två avdelningar på ett sjukhus i södra Sverige blev tillfrågade att delta i studien och 17 bestämde sig för att deltaga.Till slut delades det analyserade materialet in i fyra kategorier, med samma namn som nämns i syftet, användarvänlighet, kvalitetssäkerhet, dokumentation, SVP som ett arbetsredskap/införandet av SVP. Majoriteten av sjuksköterskorna som deltog i studien hade en positiv helhetsbild av SVP:n, men de flesta tyckte att den behövde vidareutvecklas för att få bättre struktur, då den ibland skapar mer arbete istället för att vara ett hjälpredskap. Nyckelord: arbetsredskap, dokumentation, enkätstudie, kvalitet, sjuksköterskors inställning, standardvårdplan..

Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet är en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, såväl likheter som olikheter studeras. Vår textanalys bygger på 12 barns portfoliotexter från en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar är dokumentation. De frågeställningar vi utgått från är: Skiljer sig språket åt i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i så fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? Går det att utläsa skillnader och likheter i vilka processer/lärosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vår analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

I dagens samhälle är övervikt ett stort folkhälsoproblem och medför en risk för andra sjukdomar som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det finns många metoder för hur man ska angripa problemet, men svårigheterna ligger i att bli medveten om och övervinna de hinder som uppkommer i processen, både hos sjuksköterskor och hos patienter samt dem emellan. Syftet med studien var därför att belysa vilka hinder sjuksköterskor upplever för att nå fram till överviktiga patienter, samt vilka hinder patienter upplever i kampen mot övervikt. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med material från totalt nio vetenskapliga artiklar. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades.

Den här rapporten handlar om upper-CASE samt dess effekter, möjligheter och de hinder som finns för dess införande. Fem personer i fem organisationer har frågats ut med enkät eller intervju om deras erfarenheter och synpunkter. I tre av organisationerna användes upper-CASE-verktyg i systemutvecklingen och i två användes det ej.· De förra ansåg alla att underlättad dokumentation, förbättrad kommunikation mellan projektmedlemmar, förbättrad kvalitet hos det färdiga systemet samt en viss tidsvinst i systemutveckling var effekter som uppnåtts av användandet av upper-CASE. Det utvecklade systemet blir också lättare att förvalta ibland. Av negativa effekter tyckte man sig se ett visst beroende av CASE-leverantörens support.

Syftet med examensarbetet var att undersöka och få kunskap om förskollärarnas tankar kring pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan. Vår första frågeställning utgick från förskollärarnas åsikter om vad pedagogisk dokumentation hade för betydelse i verksamheten. Den andra och tredje frågeställningen inriktade sig på hur förskollärarna tolkade begreppet reflektion samt vad de ansåg att den hade för betydelse i förskolan. Den sista frågeställningen fokuserades på vilka erfarenheter förskollärarna hade av just reflektion i förskolan. Vi genomförde tio kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner.

Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsättningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fått fram dels genom tidigare forskning inom området och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollärare, grundskollärare och specialpedagog. Några centrala hinder vi fått fram rör lärarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfällig ämneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssätt i förhållande till styrdokumentens mål och intentioner försvåras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

Uppsatsen handlar om den sociala dokumentationen inom vård- och omsorgsverksamheter som bedriver vård utifrån socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att synliggöra omsorgspersonalens uppfattning om och syn på social dokumentation. Utifrån syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar:- Vad, varför och hur ska man, enligt omsorgspersonalen, dokumentera? - Vem har, enligt omsorgspersonalen, ansvar för att social dokumentation ska utföras? - Hur uppfattar omsorgspersonalen att dokumentationen påverkar kommunikationen på arbetsplatsen, den muntliga respektive den skrivna kommunikationen? För att uppnå vårt syfte och besvara frågeställningarna valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt, där vi genomförde tre gruppintervjuer med omsorgspersonal och tre enskilda intervjuer med enhetschefer. Informanterna som deltog i vår studie var omsorgspersonal och enhetschefer som arbetar inom äldreomsorgen.

Tillgänglighet och rätten att deltaga i samhället, oavsett funktionsnedsättning eller inte, bör vara på lika villkor för alla individer. Regeringen har satt upp mål för att undanröja enkelt avhjälpta hinder innan utgången av 2010, vilket nu har passerat. Syftet med studien var att beskriva tillgängligheten på hamburgerrestauranger för personer i rullstol samt undersöka i vilken omfattning enkelt avhjälpta hinder och övriga hinder existerade. Vid undersökningen användes en checklista för att bedöma sju hamburgerrestauranger i en mellanstor stad i Sverige. Bedömningsområdena var Entré, Vertikal förflyttning Trapp/Ramp, Rum och utrymme, Toalett användbar för personer i rullstol, Beställningsdisk, Skyltning och Inredning.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse till vad det är som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprättar särskild dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd, när det inte finns någonting i uppdraget som gör gällande att så ska göras. Två frågeställningar har varit vägledande under arbetets gång; ?Vilka skäl finns för särskild dokumentation av barn i behov av särskilt stöd?? och ?Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de använder sig av när de dokumenterar kring barn i behov av särskilt stöd?? Denna kvalitativa undersökning bygger på sju intervjuer med förskollärare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgångspunkt från informanternas berättelser, försöka förstå och tolka deras sätt att tänka, deras åsikter och handlande när det gäller dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser på barnet. Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av särskilt stöd.

Att dokumentera och följa barns lärande och utveckling är en enormt viktig del i förskolans verksamhet, även att utvärdera den pedagogiska verksamheten har fått en betydande roll i förskolans läroplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fått en väsentligt plats i förskolans läroplan. Därigenom kommer vårt syfte i att få förståelse för valet av innehåll som pedagoger gör i barns lärprocesser inom ämnesområdet naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer från två förskolor med barn i åldrarna tre till fem år.

Skellefteå Kraft erbjuder såväl elektricitet som bredband till sina kunder. Medan elkonsumtionen är relativt konstant ökar antalet anslutna till Skellefteå Krafts bredband stadigt. Samtidigt som antalet anslutna kunder ökar stiger även kundernas förväntningar på vad bredbandet kan erbjuda. Det som för några år sedan ansågs vara en omöjlighet är idag verklighet och vi använder Internet i allt större utsträckning i vårt dagliga liv. För att kunna leva upp till kundernas förväntningar krävs att Skellefteå Kraft underhåller sitt bredbandsnät och uppgraderar utrustningen kontinuerligt.

BakgrundSmärta är en subjektiv och personlig upplevelse som varken kan bevisas eller motbevisas. Barn har inte samma kognitiva och språkliga förmåga som en vuxen person vilket gör dem till en riskgrupp för att bli underbehandlade eller ignorerade i sin smärta. I ljuset av detta är sjuksköterskans roll av yttersta vikt för en optimal smärtskattning och behandling för att på så sätt undvika de konsekvenser en obehandlad smärta kan föra med sig.SyfteSyftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av smärta hos barn.MetodDen valda metoden är litteraturöversikt då författarna ansåg att det på bästa sätt skulle beskriva kunskapsläget inom det valda området samt belysa eventuella kunskapsluckor som kan ligga till grund för vidare forskning. I resultatet inluderades 16 vetenskapliga artiklar som hittades via sökning med hjälp av vedertagna söktermer i databaserna PubMed och CINAHL samt via manuell sökning.ResultatDe faktorer som inverkar på sjuksköterskans smärtskattning och smärtbehandling av barn delades upp i tre kategorier. Dessa är: barnet, sjuksköterskans egenskaper samt organisation.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka lärares erfarenheter av hur elever dokumenterar och reflekterar över sin arbetsprocess och sitt färdiga slöjdföremål på textilslöjden i grundskolan. Den metod jag valt är den kvalitativa forskningsintervjun med öppna frågor för att få veta hur intervju personerna upplever att elever reflekterar och dokumenterar över sitt arbete. De personer jag valt att intervjua är fyra textilslöjdslärare. Jag har kommit fram till resultatet att de fyra lärarna anser att dokumentation och reflektion är viktigt, de upplever att muntlig reflektion pågår under större delen av lektionen. Undersökningen visar att eleverna dokumenterar i loggbok eller genom skriftliga utvärderingar, där de beskriver arbetsprocessen och visar vad de lärt sig.

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smärtlindring av barn 6-12 år gamla samt undersöka vilka postoperativa smärtlindringsmetoder som används på barn 6-12 år gamla. Litteraturstudien bygger på elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns postoperativa smärtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, föräldrars medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smärtlindring och hinder för optimal smärtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande är svårt att smärtlindra tillräckligt då det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smärtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillräckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser även att föräldrarna har en stor del i barnens sjukhusvistelse och smärtbehandling..