I förskolan har mÄltiden traditionellt beskrivits som omsorg, men innebÀr idag en koppling mellan omsorg och den lÀrprocess som genomsyrar aktiviteterna i förskolan. I lÀroplanen nÀmns barns delaktighet som ett viktigt begrepp nÀr det gÀller utveckling, dÄ det Àr en förutsÀttning för barns inflytande, bÄde i förskolan och i samhÀllet. Genom att analysera mÄltiden med hjÀlp av FAMM samt en stegmodell för delaktighet kan möjligheter och hinder till delaktighet upptÀckas samt hur barns delaktighet frÀmjas och motverkas. Studiens syfte Àr att utforska hur barns delaktighet kan se ut i förskolerestaurangen, genom ostrukturerade observationer samt skuggning av en förskolelÀrare. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och en modell för grad av delaktighet utformades.

Svenska kyrkans sociala arbete kallas diakoni. BÄde prÀster och diakoner kan utföra diakonala uppgifter. I tidigare forskning har prÀster berörts som utövare av socialt arbete i mindre utstrÀckning Àn diakoner. Denna uppsats undersöker prÀsters uppfattningar om samverkan med socialtjÀnsten samt hur tystnadsplikten pÄverkar samverkan. Telefonintervjuer har Àgt rum med sex prÀster i tjÀnst som antingen kyrkoherde eller komminister i HÀrnösands stift.

SammanfattningGymnasieskolan har genomgÄtt olika reformer vilka har fÄtt betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kÀrnÀmnen pÄ samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krislÀge dÀr elever inte slutför sina studier eller ocksÄ tar studenten med icke godkÀnda betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att ÄtgÀrder bör genomföras. En av de ÄtgÀrder som lyfts fram Àr samverkan mellan kÀrnÀmneslÀrare och karaktÀrsÀmneslÀrare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar ocksÄ samverkan.Syftet med denna studie Àr att beskriva olika lÀrares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsÀttningar som lÀrarna ser för samverkan.

Syftet med studien var att undersöka vilka digitala verktyg som anvÀnds inom matematikundervisningen samt hur de anvÀnds. Vi ville Àven ta del av vad lÀrarna ansÄg om möjligheter och hinder med de olika digitala verktygen inom matematikundervisningen. Det empiriska underlaget bestÄr av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebÀr att vi har anvÀnt oss av bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod för att införskaffa oss data. Den kvantitativa undersökningen bestÄr av en enkÀtundersökning som 37 matematikundervisande lÀrare har besvarat och den kvalitativa metoden bestÄr av fyra intervjuer med verksamma lÀrare som undervisar i matematik. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder de digitala verktyg de har tillgÄng till men behöver mer kunskap för att kunna anvÀnda dessa pÄ ett effektivt sÀtt.

SamhĂ€llet har en lagstadgad skyldighet att anpassa allmĂ€nna omrĂ„den sĂ„ att dessa ska kunna vara tillgĂ€ngliga för alla medborgare i kommunen. ÄndĂ„ finns det mĂ„nga platser och lokaler dĂ€r hinder i miljön försvĂ„rar tillgĂ€ngligheten för rullstolsburna personer. Enligt tidigare forskningsrapporter sĂ„ finns det stora problem i tillgĂ€ngligheten i grundskolans lokaler. Detta i samband med de dokumenterade forskningsrön som finns angĂ„ende hur aktivitet hos barn frĂ€mjar god fysisk och psykisk hĂ€lsa gör det angelĂ€get att undersöka hur tillgĂ€ngligheten ser ut i grundskolans idrottslokaler. Att miljön i idrottslokalerna Ă€r fri frĂ„n hinder Ă€r en förutsĂ€ttning för att rullstolsburna elever ska kunna delta i Ă€mnet "idrott och hĂ€lsa".

Bakgrund: Idag Àr alkohol- och drogmissbruk ett av vÄra största samhÀllsproblem. Ett missbruk Àr en sjukdom med övervÀldigande konsekvenser för missbrukaren men Àven dess nÀrstÄende. Socialt stöd frÄn nÀrstÄende kan minska risken för Äterfall och gynna behandlingskontinuitet hos personer med missbruk eller beroendeproblem. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan involverar nÀrstÄende i omvÄrdnaden av missbrukare. Design: Fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom beroendevÄrden utfördes för att belysa deras upplevelser av hur nÀrstÄende involveras i vÄrden av missbrukare.

FrÄn misstro till möten. Hinder och möjligheter i kommunikationen mellan Lunds universitet och rikstÀckande dagspress.Lunds universitet Àr Sveriges största universitet med ca 6 000 anstÀllda och 40 000 studenter och bedriver utbildning pÄ flera olika orter. Man kommunicerar med en rad olika mÄlgrupper, varav en av de viktigaste externa mÄlgrupperna Àr journalister inom radio, tv och dagspress. Sammanfattningsvis stÀller detta mycket stora krav pÄ kommunikationsarbetet och det gÀller dÀrför att optimera sin publicitet.Under hösten planerar Lunds universitet att utveckla sin presskommunikation och vÄrt uppdrag Àr ett led i detta utvecklingsarbete. Rapporten syftar dÀrför till att fungera som ett beslutsunderlag för Informationsenheten vid Lunds universitet..

Dagens samhÀlle stÄr inför en stor utmaning med den snabbt ökande fordonsanvÀndningen, vilket bidrar till klimatbelastning samt skapar ett beroende av fossila brÀnslen. Ett alternativ för att minska problemet Àr att öka anvÀndningen av elbilar. Sveriges regering har satt upp mÄlet att fram till Är 2030 ska statens fordonsflotta vara oberoende av fossila brÀnslen. För att uppnÄ detta mÄl kommer stora insatser och ett engagemang att krÀvas. Syftet med studien Àr att undersöka hur Sveriges elbilsmarknad ser ut genom att studera kommersialiseringsprocessen, implementeringen samt kundpreferenserna för elbilar.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lÀrarna i grundskolan 6-9 upplever utvecklingssamtal med förÀldrar med utlÀndsk bakgrund. Hur gÄr det att genomföra samtalet? Vilka hinder och möjligheter finns? Hur överbryggar man hindren? Teori: Empirismen Àr teori som ligger bakom denna studie. Det var en explorativ undersökning, med kvalitativ inriktningen.Metod: Sju lÀrare deltog i den kvalitativa studien. Undersökningsinstrumentet var semi-strukturerade intervjuer som spelades in pÄ band och transkriberades.

Cochleaimplantat möjliggör att döva kan uppfatta ljud och utveckla talsprÄk. BegrÀnsningar i den talsprÄkiga kommunikationen kvarstÄr Àven med ett cochleaimplantat. Inga hinder föreligger för utveckling av teckensprÄk. Delaktighet i det sociala samspelet Àr betydande för vÄrt vÀlbefinnande. Syftet var att undersöka upplevelsen av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat.

Syftet med studien Àr att undersöka samarbete i förskolans arbetslag utifrÄn arbetslagsledarens (förskolechefens) och de övriga pedagogernas (förskollÀrare och barnskötare) perspektiv, samt att lyfta fram eventuella skillnader och likheter mellan ledares och övriga pedagogers syn pÄ samarbete. Studien bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer, tvÄ med förskolechefer pÄ tvÄ olika förskolor och Ätta med pedagoger, fyra frÄn varje förskola.Studien visar att samarbetet i arbetslaget Àr en viktig frÄga hos bÄda ledarna och pedagogerna för att skapa ett fungerande arbetslag. BÄde ledare och övriga pedagoger ser att det finns möjligheter och hinder i samarbetet, och att det Àr ett gemensamt ansvar mellan pedagoger och ledare. Dessa bÄda yrkesroller rymmer bÄde möjligheter och hinder som kan pÄverka eller förbÀttra samarbetet.Undersökningen har visat olika möjligheter som utifrÄn ledarnas och pedagogernas perspektiv kan leda till ett bÀttre samarbete, t.ex. att ha tydligt ledarskap, tydliga mÄl, öppen dialog, ömsesidig förstÄelse, gemensam reflektion och sÄ vidare.

Denna kvalitativa studie belyser hur socialarbetare inom missbruksvÄrden uttalade sig om evidensbaserad praktik. Syftet var Àven att fÄ en förstÄelse i vad som kan hindra eller frÀmja ett evidensbaserat arbetssÀtt. Studien utgick ifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats genom Berger och Luckmanns tresidiga modell dÀr Àven studiens resultat Àr tolkat i samma anda. Studien gjordes utefter semistrukturerad utgÄngspunkt med fem socialarbetare inom missbruksvÄrden i sammanlagt tre kommuner. Resultatet visar att evidensbaserad praktik ses som nÄgot som Àr beforskat och beprövat.

Vid ett företags internationaliseringsprocess stÀlls det mot olika hinder, vilka kan vara svÄra att passera. I den hÀr studien undersöks ett svenskt smÄföretag för att besvara frÄgan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnÀtverk för att övervinna de barriÀrer de stÀlls mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser ocksÄ beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram anvÀnds ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnÀtverk sÄvÀl politiskt och affÀrsmÀssigt.

Syftet med det hÀr arbetet var att skapa ett hÀfte med nÄgra tips och idéer pÄ hur matematik och lek kan kombineras, och att se om det finns nÄgra sidovinster med att kombinera matematik och lek.Lekarna i hÀftet ska vara genomförbara utan krav pÄ vare sig material eller miljö.Jag genomförde en enkÀt för att se om det fanns nÄgot liknande material ute pÄ förskolorna, och om ett sÄdant material anvÀnds eller om det fanns ett intresse för att anvÀnda ett sÄdant material.Det egentliga huvudresultatet för det hÀr arbetet Àr hÀftet som innehÄller nÄgra lekar som kombinerar matematik och leken, och visa pÄ nÄgra sidovinster det kan ge att kombinera matematik och lek.Det jag i stora drag kom fram till var att det egentligen inte finns nÄgra hinder pÄ hur matematik och lek kan kombineras. Det Àr i princip bara den egna fantasin som kan var ett hinder i hur matematik och lek kan kombineras. Med ett öppet sinne och med lite fantasi sÄ kan man leka nÀr som helst, och var som helst. Att kombinera matematik och lek Àr alltsÄ inte nÄgra som helst problem..

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur förskollÀrare upplever att barns utveckling och lÀrande frÀmjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda pÄ detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollÀrare med utgÄngspunkt frÄn en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollÀrarna hade en positiv instÀllning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lÀrande frÀmjas pÄ ett annat sÀtt utomhus Àn inomhus. FörskollÀrarna sÄg olika pÄ sin roll och nÀmnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vÀgledande.