Den svenska skolan har under de senaste Ärtionden gÄtt frÄn att vara en av de mest reglerade sektorerna i det svenska samhÀllet till att bli en av de mest avreglerade. I samband med detta har skolan fÄtt en ny typ av styrning. Genom en decentralisering av skolan har ansvaret skiftat frÄn statlig till kommunal nivÄ. Den sÄ tidigare regelstyrda skolan har blivit mÄlstyrd och lÀraryrket har med detta förÀndrats.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur intervjuade lÀrare och ledning upplever att styrningen av organisationen pÄverkar deras arbete i termer av möjligheter och hinder. Tidigare forskning visar att lÀrarna, under den nya styrningen, upplever att nya arbetsuppgifter har tillkommit utan att andra har försvunnit.

AbstraktSyftet med studien har varit att undersöka hur individer upplever erfarenheter och hanteringen av dessa, efter en samverkansövning. Vidare Àr syftet att undersöka vilken mening de tillskriver erfarenhetshanteringen samt identifiera vilka faktorer som individer upplever utgör ett hinder och stimulerar erfarenhetshanteringen och lÀrandet. Vi har utgÄtt frÄn en fenomenologisk ansats dÀr empirin har samlats in genom observation, fokusgruppsintervju och individuella intervjuer. Resultatet visar att deltagarna inte har en gemensam syn pÄ vad erfarenhetshanteringen Àr och vad det syftar till. NÀr det kommer till fallgropar för erfarenhetshanteringen sÄ visar resultatet att stora övningar och hög arbetsbelastning, inget tryck pÄ att omvandla erfarenheterna till konkreta ÄtgÀrder, frÄnvarande beslutsfattare, skuld och försvarsstÀllning, samverkansproblematik och bristande förstÄelse för roller och ansvar samt bristande dokumentation och informationshantering utgör hinder för erfarenhetshanteringen.

?Vad sÀtter lÀrarna betyg pÄ? Àr en studie om bedömning inom Àmnet musik i Ärskurs nio.För att fÄ reda pÄ vad lÀrarna bedömer har vi valt att anvÀnda oss utav en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer dÀr vi stÀller lÀrarnas svar mot forskning och lÀroplaner. De lokala kursplanerna kortas och bryts ner av skolorna för att eleverna ska kunna fÄ ut mesta möjliga utifrÄn skolans resurser. Vi har tittat pÄ vad som krÀvs för att fÄ GodkÀnt i musikÀmnet, och om bedömningen skiljer sig mellan olika skolor, samt om det finns nÄgra hinder för att ge en rÀttvis bedömning.Vi kom fram till att de lokala kursplanerna ser olika ut mellan skolorna och dÀrmed Àven det underlag lÀrarna tittar pÄ vid en bedömning. Under vÄr undersökning fann vi diverse hinder för att ge en enhetlig undervisning.

AbstraktBakgrund: Tusentals möten sker varje dag inom sjukvÄrden dÀr varje möte Àr unikt och krÀver en god kommunikationsförmÄga och flexibilitet frÄn vÄrdaren. Begreppen empati, yrkeskunskap och mÄlorientering utgör en kvalitetssÀkrande trekant av förutsÀttningar för att uppnÄ god professionell kommunikation och omvÄrdnad. Hög arbetsbelastning och personalbrist leder till att sjuksköterskan fÄr mindre tid, vilket pÄverkar bemötandet och kan förÀndra patienternas syn pÄ sjukvÄrden. Upplevelsen av bemötandet Àr subjektivt och varje enskild patient har olika behov och tidigare erfarenheter med sig som kan pÄverka den slutliga upplevelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av bemötande inom sjukvÄrden.

Rosberg, Helle. (2006). Bemötandets pussel. En studie i bemötande mellan lÀrare och elever. (The puzzle of meetings.

Riksdagen beslutade Är 2000 om en nationell handlingsplan för att förbÀttra tillgÀngligheten för persoaner med funktionsnedsÀttning. Hindren skall vara ÄtgÀrdade före 2010.Syfte. Att studera hur tillgÀnglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det pÄverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsÀttning.Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser.Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgÀnglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men ocksÄ graden av funktionsnedsÀttning, Älder samt upplevelse av hinder Àr faktorer som Àr avgörande.Konklusion.

Ur ett internationellt perspektiv anses Sverige vara ett jÀmstÀllt land. Trots detta finnsen utprÀglad könssegregering pÄ arbetsmarknaden som ett resultat av traditionellaförestÀllningar om vad som Àr kvinnliga och manliga yrken. TrÀindustrin harhistoriskt sett varit en mansdominerad bransch och det Àr fortfarande svÄrt för kvinnoratt fÄ anstÀllning inom den branschen. Vid rekrytering av personal finns möjligheterför företag att förÀndra den demografiska strukturen hos arbetsstyrkan.Med denna bakgrund Àmnade denna studie att undersöka rekryteringsprocessen ur ettjÀmstÀlldhetsperspektiv pÄ ett utvalt företag inom trÀindustrin. Företaget har delat insina anstÀllda under tvÄ yrkeskategorier, tjÀnstemÀn och kollektivpersonal.Underrepresentationen av kvinnor Àr mest mÀrkbar bland kollektivpersonal och dÀrförstuderades skillnader i hur rekryteringsprocessen ser ut mellan yrkeskategorierna.Studiens resultat visade att jÀmstÀlldhetsperspektivet inte beaktas i samtliga momentav rekryteringsprocessen.

Det hÀr arbetet behandlar Àmnet EDI (Electronic Data Interchange). EDI Àr en teknik som gör det möjligt för företag att utbyta affÀrsinformation elektroniskt, i stÀllet för att anvÀnda den traditionella pappershanteringen. EDI ersÀtter normala pappersdokument med elektroniska filer, som gör det möjligt för olika företags datorsystem som Àr sammankopplade, att kommunicera med varandra utan mÀnsklig inblandning.I arbetet har en undersökning genomförts med utgÄngspunkt pÄ EDI och mindre företag. Anledningen till att jag inriktat mig pÄ mindre företag Àr för att jag anser att dessa har en annan syn pÄ investeringar och satsningar pÄ ny teknik Àn vad de stora företagen har. De frÄgestÀllningar som jag har undersökt Àr hur stor utbredningen av EDI-anvÀndningen Àr bland mindre företag, anledningar till att mindre företag tvekar med att införa EDI.

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lÄgstadiet. Hur lÀrare tillÀmpar sin undervisning med hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov och hur lÀrarna beskriver att de arbetar utifrÄn individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades pÄ den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med Ätta verksamma lÀrare i tvÄ olika skolor. Resultatet visade att samtliga lÀrare ansÄg att det Àr viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte Àven att det Àr svÄrt att individanpassa till 100 % pÄ grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lÀrarna varierade undervisningen och lade mer fokus pÄ de elever som hade svÄrt att uppnÄ mÄlen.

SamhÀllet Àr förÀndrat vilket innebÀr att förskolans pedagogiska uppdrag stÀrkts. Det har gjorts revideringar i förskolans lÀroplan (Lpfö 98, rev 2010) som innebÀr att det bland annat gjorts förtydligande kring barns sprÄkliga och kommunikativa utveckling och förskollÀrarens ansvar. I förskolans verksamhet möter förskollÀraren barn som kommit olika lÄngt i sin utveckling av sprÄk, utvecklar sprÄk parallellt samt barn som stött pÄ hinder i sin utveckling av sprÄk. I detta sjÀlvstÀndiga arbete uppmÀrksammas förskollÀrarens uppfattning av möjligheter och hinder att utveckla barns utveckling av sprÄk. Syftet med uppsatsen Àr att belysa förskollÀrarens syn pÄ barns sprÄk och sin roll som sprÄkutvecklare i förskolan.

The aim of this Master's thesis is to analyze the relation between the discursive formation and the optical formation in the public library-apparatus. An ongoing individualization process in the library field and in society at large is used as a backdrop in the analysis. Discourse analysis is used as a method to explore the main Swedish library periodicals Biblioteksbladet, Bibliotek i SamhÀlle and DIK-forum. All issues from the years 1999 and 2009 have been used as material. The main analytical instruments applied in the analysis of this material are Michel Foucault's terms dispositive, apparatus and diagram.

I takt med att de globala klimatförÀndringarna fortsÀtter kommer konsekvenserna bli allt mer ödesdigra. Vissa av dessa konsekvenser förbises ofta i den globala debatten och i vÀrldspolitikens inflytelserika kretsar. Uppskattningar gör gÀllande att sÄ mÄnga som 200 miljoner mÀnniskor blivit förskjutna som en konsekvens av klimatförÀndringarna. Detta aktualiserar frÄgan om klimatflyktingar. Syftet med denna uppsats Àr att studera varför det internationella samarbetet gÀllande klimatflyktingar kan betraktas som begrÀnsat.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med barns motorik i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka mÄl har förskollÀrare för rörelse i förskolan? Vad erbjuder förskolans miljö för möjligheter till fysisk aktivitet? Vilken roll spelar förskollÀrare för barns rörelse i förskolan? Vad anser förskollÀrare vara hinder för rörelse?I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och fem förskollÀrare frÄn tre olika förskolor har intervjuats. Det framkommer av undersökningen att förskollÀrarnas mÄl med rörelse i förskolan Àr att barnen utvecklar sin motorik och den sociala förmÄgan. FörskollÀrarna beskriver att det förekommer en mÀngd olika rörelseaktiviteter i förskolan.

Fysisk aktivitet förbÀttrar hÀlsa och vÀlbefinnande och lindrar sjukdom. Det Äligger sjuksköterskan att arbeta förebyggande, hÀlsofrÀmjande och sjukdomslindrande utifrÄn de enskilda individernas behov av bland annat fysisk aktivitet, men ocksÄ att anvÀnda sig av de för dagen bÀsta evidensbaserade metoderna i sitt arbete. Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) har visat sig ge en högre följsamhet och Àven ett bÀttre utfall i lÀngden, Àn att enbart försöka uppmuntra patienten till fysisk aktivitet genom motiverande samtal. FaR anses trots detta inte anvÀndas i den utstrÀckning som det borde.Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur sjuksköterskor inom primÀrvÄrden och psykiatrin arbetar med fysisk aktivitet pÄ recept, FaR ? frekvens av utfÀrdande, uppföljning, revision, stöd och hinder.

Why participate? Many studies focus on explaning non-participation in politics. The political parties are loosing members and the particiaption of young people are given extra attention. This thesis is about young people who do participate in party politics. The question is how they experience their participation and how they feel that they can have a politcal influence by being a member of the youth section of a political party.