Vad var det som gjorde att Jesus inte kunde vara judarnas Messias, den utlovade?Jesus gjorde en hel del i sitt liv på jorden. Bland annat helade han folk, gav dem förlåtelse för sina synder och gav dem kärlek. En av de största anledningarna till hans ankomst var att förena människorna med Gud och ge dem förlåtelse och evigt liv. Detta genom döden och uppståndelsen som ett bevis på att Gud är större än döden.

Vad var det som gjorde att Jesus inte kunde vara judarnas Messias, den utlovade?Jesus gjorde en hel del i sitt liv på jorden. Bland annat helade han folk, gav dem förlåtelse för sina synder och gav dem kärlek. En av de största anledningarna till hans ankomst var att förena människorna med Gud och ge dem förlåtelse och evigt liv. Detta genom döden och uppståndelsen som ett bevis på att Gud är större än döden.

Vad var det som gjorde att Jesus inte kunde vara judarnas Messias, den utlovade?Jesus gjorde en hel del i sitt liv på jorden. Bland annat helade han folk, gav dem förlåtelse för sina synder och gav dem kärlek. En av de största anledningarna till hans ankomst var att förena människorna med Gud och ge dem förlåtelse och evigt liv. Detta genom döden och uppståndelsen som ett bevis på att Gud är större än döden.

Visade sig vara relativt liten rörlighet mella kyrkoherdrar och komministrar. Den låga rörligheten mellan de olika grupperna kan antyda att det var olika typer av männinskor som blev olika typer av präster, även ålder hade betydelse. Slutsats; den faktor som hade tydligast påverkan på huruvida en präst blev kyrkoherde eller komminister var deras utbildningsnivå. Även ålder spelar också in, men dessa kan möjligen vara relaterade..

Denna studie handlar om behandlingspersonal och brukares syn på stöd som erbjuds i ett boendeprogram för personer som tidigare varit hemlösa. Boendeprogrammet är inspirerat av modellen Housing First, vars filosofi är att bostad är en rättighet. Således har före detta bostadslösa personer med missbruksproblematik erbjudits lägenhet utan krav på nykter- och drogfrihet eller deltagande i behandling. Tanken är att det stöd som erbjuds inom programmet ska vara frivillig. Med detta som utgångspunkt genomförde vi kvalitativa intervjuer med fem behandlingspersonal och två personer som bor i programmet.

Trots att hemlöshet funnits länge i Sverige började den uppmärksammas ordentligt först i slutet på 1980-talet. Trots detta har denna form av utsatthet inte tillräckligt belyst de utsattas röster, speciellt kvinnors, blir ofta inte hörda. En av orsakerna till denna brist är att åtgärdsprogram får mer fokus än klienten. Konsekvensen är att fokus blir djupt normativt och inriktat mot att reglera beteende. Denna fallstudie grundar sig på den dubbla utsatthet som det innebär att vara kvinna och hemlös, nämligen att hemlöshet hos kvinnor är mindre synligt än hos män vilket bland annat leder till mörkertal.

Syftet med uppsatsen är för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF på Himmelriket på Svenskafans framställer diskurser kring läktarbråket i Parken år 2005 samt hur Sydsvenskan framställer samma läktarbråk utifrån samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlägga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen påverkar diskurserna eller själv blir påverkad av diskurserna. De två forskningsfrågorna är således, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar på Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gått igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, även huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förståelse kring skillnader på supportrar och huliganer, vidare återges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som är tänkt att utgöra förförståelse för problemområdet. Som tidigare forskning har författaren valt att använda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger på en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och där publikbråken under denna tid analyserats.

Syftet med uppsatsen är för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF på Himmelriket på Svenskafans framställer diskurser kring läktarbråket i Parken år 2005 samt hur Sydsvenskan framställer samma läktarbråk utifrån samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlägga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen påverkar diskurserna eller själv blir påverkad av diskurserna. De två forskningsfrågorna är således, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar på Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gått igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, även huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förståelse kring skillnader på supportrar och huliganer, vidare återges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som är tänkt att utgöra förförståelse för problemområdet. Som tidigare forskning har författaren valt att använda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger på en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och där publikbråken under denna tid analyserats.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstås utifrån Lukasevangeliet. Att närstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebär en mycket tydlig avgränsning. Värdet i att försöka förstå vad Jesus säger utifrån denna enskilda sammanhängande källa är att den kan ha ett större djup än en bild som sätts ihop av ett godtyckligt antal fragment från olika källor.I Lukasevangeliet nämner Jesus ordet rike med syftning på Guds rike över 20 gånger fördelat på 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa ställen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket.