Problemfrågeställning: Hur yttrar sig den interna kommunikationen på den utvalda ICA Kvantum butiken med fokus på ledarskap och makt?Syfte: Vårt syfte med den här studien är att undersöka, beskriva och förklara om det går att utläsa olika Hierarkier och maktutövning i organisationens interna kommunikation och ledarskap.Teori: Den teoretiska bakgrunden handlar om intern kommunikation, ledarskap och makt i organisationssammanhang.Metod: Kvalitativa intervjuer, semistrukturerade som följer en intervjuguide i samtalsform.Empiri: ICA Kvantum som är en livsmedelsbutik där empirin är hämtad från kvalitativa intervjuer.Slutsatser: I denna ICA Kvantum butik råder en vertikal hierarki med demokratiska ledare där cheferna uppmuntrar till samarbete och tillhörighet. Chefen har det största ansvaret och därmed mest makt. Dock är det ledarskapet som avgör om den interna kommunikationen uppfattas positivt..

The essay deals with hierarchies that occurs between inmates in prison. It deals with a theory that these hierarchies, when seen through a gender perspective, can be understood as a hierarchy where you are valued based on traditional male characteristics. Empirically, the paper consists of interviews with five inmates, or former inmates, who during a period in his life, has served a prison sentence at a closed institution. Based on the informants' statements, conclusions are drawn about which properties are valued low in the hierarchy. This becomes clear when the informants speak humiliating about sexually deviant groups, snitches, or sex offenders.

The purpose of this study is to examine the relations of power within the discourse of integration and my focus will be on power relations and structural discrimination. The study origins from four qualitative interviews with employees from the County administrative board as well as from the Employment office.The theoretical framework is based upon Social Constructionism, Postcolonial Theories and with an intersectional perspective. The recent critical research from The Official Report on power, integration and structural discrimination (Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering) is used as well as Foucault's theory of biopower which is discussed within the analysis.The study indicates that although integration often is addressed as a reciprocal process, it is still assumed that They should be integrated by Us. The present government's one-sided focus on employment has proved difficult for the employees to put into practise and when the responsibility of obtaining employment is based upon the individual alone, she/he becomes responsible for her/his own integration..

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur IKT (informations- och kommunikationsteknologi) kan användas vid skolors studiebesök på museer.Det teoretiska arbetet grundas i en sociokulturell teoritradition vilken har kompletterats med contextual model of learning, diskursanalys, multimodal diskursanalys, och multiliteracitet.Metoden ramas in av en etnografisk ansats, vilken inrymmer fältarbete, deltagandeobservationer, videodokumentation och fokusgruppsintervjuer, med metoden stimulated recall.Resultatet belyser hur elever har använt mobil teknik och multimodala språkformer för att lösa uppgifter vid ett museibesök. I studien upplevde eleverna att de mobila resurserna var enkla att hantera. Samtidigt inverkade den digitala tekniken och sammanhanget på hur eleverna kunde uttrycka sig. I situationen uppstod Hierarkier kopplade till resurshanteringen, då mobilen gav användarna förhandlings- och tolkningsfördelar. Ett angeläget område för framtida forskning är att utveckla mer kunskap om hur etiska frågor bör hanteras i förhållande till de multispråk som utvecklas vid användning av IKT.

Detta är en kvalitativ studie som ämnar studera hur unga män kan uppfatta manliga ideal samt förhålla sig till dessa. Studien genomfördes genom fokusgruppsintervju med bilder som hjälpmedel och har därefter analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys. Materialet har genom Connells teorier om den hegemoniska manligheten analyserats och delats in i fem olika teman som behandlar kropp, sexualitet, självförtroende, familj och ambivalens. Genom dessa teman identifierades hur fokusgrupperna tydligt beskriver bilden av idealmannen som en ung, stark, vacker, sexuellt aktiv, muskulös man med ett gott självförtroende. Deltagarna i fokusgrupperna identifierar sig med denna idealbild och upprätthåller därigenom de Hierarkier som finns män emellan.

Denna sociologiska uppsats behandlar frågor om grupperingar på fängelseanstalt. Syftet är att beskriva varför och utifrån vilka referensgrunder de intagna på anstalten i Halmstad interagerar med varandra. Uppsatsen gör ett försök till att besvara följande frågor:- Vilka personliga egenskaper, attribut, bakgrundsfaktorer eller anstaltsvillkor skapar grupperingar på anstalten i Halmstad?- Vilka attribut och faktorer är statusframkallande och hierarkiskapande?- Har de före detta intagna och personalen samma syn på grupperingar och statusframkallande attribut och faktorer?Uppsatsen bygger på kvalitativ metod i form av intervjuer med före detta intagna samt anställda på anstalten i Halmstad. Resultatet av intervjuerna påvisar att det finns faktorer som är av större betydelse än andra, för vilka de intagna umgås med.

Status handlar om en persons position i en hierarki inom en viss grupp. Det är inte en egenskap utan något som uppstår i relationen mellan människor. Syftet med denna studie var att kartlägga eventuella skillnader vad gäller hur människor attribuerar kvinnors och mäns statusbeteende. Med hjälp av en egenframtagen enkät samlades data in från 57 studenter vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Data analyserades med hjälp av en variansanalys.

Uppsatsen är en kvalitativ studie av maktdistansen i den turkiska banksektorn. Syftet är att beskriva hur maktdistansen ser ut i den turkiska banksektorn. Intervjuer har genomförts med sex personer i olika positioner inom en turkisk bank. Den teoretiska utgångspunkten är Geert Hofstedes kulturdimensionsteori, mer specifikt den dimension som behandlar maktdistans. Tre egna begrepp har skapats med utgångspunkt i Hofstedes teori om maktdistans i arbetslivet.

SammanfattningDatum: 2012.06.08Nivå: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sätt att leda ? berättelser från fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder på deras karriärer än män. Kvinnorna har svårare att göra karriär. Dessutom finns det forskare som hävdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som är mer demokratiskt och relationsinriktat än manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Arbetet syftar till att uppmärksamma om en gängrelaterad, organiserad ungdomsbrottslighet börjat få fäste i Skåneregionen och vill i så fall belysa karaktären på brottsligheten och gängen. Vidare belyses offren, lokalisation och tidpunkter samt om polisen uppmärksammar det eventuella problemet och tar fram strategier. Material på området visar att den brottsaktive ungdomen är mellan 15-17 år och företrädesvis en pojke av utländskt ursprung. Han umgås i gäng med interna Hierarkier där gängen märker ut områden som sina. Brotten är främst stöld/skadegörelse, våldsbrott, narkotikabrott och vapen är vanligt förekommande.

Efter att ha gått tre år på Konstfack har jag blivit medveten om klasskillnader på ett sätt som jag inte varit förut. Eftersom jag själv kommer från en lägre stående klass än majoriteten av personerna på Konstfack har detta varit påtagligt under dessa år. Jag har fått lov att göra en klassresa för att kunna passa in i detta sammanhang och underkastat mig de idéer, regler och Hierarkier som tillhör denna klass. Men jag har kommit till ett stadie där jag börjar ifrågasätta varför jag måste underkasta mig dessa och varför jag måste osynliggöra min bakgrund på det sättet som jag upplevt nödvändigt för att kunna bli en del av denna nya klasstillhörighet. I mitt praktiska arbete har jag jobbat med att gå emot de regler som jag upplevt finns i konstvärlden. Nämligen att konst ska vara sparsmakat, avskalat och lite lagom personligt.Jag har provat på att tillåta mig själv att skita i dessa regler och gå helt efter mitt egna tycke, smak och magkänsla.

SammanfattningDatum: 2012.06.08Nivå: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sätt att leda ? berättelser från fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder på deras karriärer än män. Kvinnorna har svårare att göra karriär. Dessutom finns det forskare som hävdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som är mer demokratiskt och relationsinriktat än manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Den här uppsatsen fokuserar på det faktumet att kvinnor och män ofta behandlas olika, både i samhället och i domstolen. Hierarkier baserade på biologiskt kön är särskilt uppenbara i missbruksmiljöer ? livet som missbrukande kvinna kan därför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhället att ingripa då en person med missbruksproblematik inte själv klarar av att bryta sitt missbruk. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om normer baserade på biologiskt kön spelar roll när personer tas om hand enligt lagen och om lagen används annorlunda beroende på om individen i fråga är en man eller en kvinna? Som metod för att få svar på våra frågor har vi granskat 60 domar från länsrätten i Malmö.

Det finns många olika sorters barn. De är olika på grund av sina medfödda dispositioner, men framförallt på grund av vilka dispositioner deras olika uppväxtmiljöer ger dem möjlighet att utveckla. Det finns även gemensamma faktorer som gäller alla människor att ta i beaktande. Allt detta ger en mycket komplicerad bakgrundsbild till fenomen som kamratskap, vänskap, social rangordning och utanförskap. Det som står klarast lysande är dock den stora betydelse gemenskap med andra barn i samma ålder har för barns sociala utveckling och att en slutsats blir att det är denna resurs som måste säkerställas innan intentionerna om att ge alla barn samma chanser till god psykosocial hälsa och möjlighet att ta sin plats i samhället kan förverkligas..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nätgemenskap som bland annat ägnar sig åt att återskapa historiska kläder. Gruppen heter Vi som syr medeltidskläder och återfinns på Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen består av en konstruktivistisk syn på autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella Hierarkier. Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och står högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar också att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner påverkar konstruktionen av det autentiska även här.