Arbetet behandlar mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl av grÀnsöverskridande karaktÀr och fokus ligger pÄ lagstiftningen kring offret i processen. Sveriges instÀllning till mÀnniskohandel, och i synnerhet till offret, Àr sÀrskilt intressant med tanke pÄ den nationella lagstiftningen som kriminaliserar sexköp.Internationell och regional rÀtt presenterar en enhÀllig definition av mÀnniskohandel och stadgar vikten av att Ätala och skydda. Det finns dock fortfarande ingen internationell, Àn mindre regional, konsensus om hur mÀnniskohandelsoffret ska skyddas. I internationell rÀtt verkar skyddsÄtgÀrder vÀga lika tungt som Ätagandet att Ätala, vilket dock inte Äterspeglas i regional rÀtt och nationell lagstiftning. IstÀllet skapas en hierarki: Ätala och sedan skydda.

Feministisk forskning har lÀmnat viktiga och ofta provocerande vetenskapsteoretiska och metodologiska bidrag bÄde till sociologin och till samhÀllsvetenskaperna i stort Ätminstone sedan 1970-talet. Vetenskapsteoretiskt har feministiska forskare försökt skapa en forskning som kunde bidra till att öka kunskapen om ojÀmlikhet och maktstrukturer och som Àven kunde bidra till arbetet för förÀndring. Metodologiskt har det handlat om jakten pÄ forskningsmetoder som bygger vidare pÄ den radikala kvinnorörelsens ideal om systerskap och icke-hierarki och alltsÄ fungerar emancipatoriskt för kvinnorna som deltar i studien (eller Ätminstone inte fungerar förtryckande). I uppsatsen diskuterar jag kring en metodologi för en emancipatorisk forskning, utifrÄn en analys av de metodologiska konsekvenserna av tvÄ feministiska perspektiv. Det första perspektivet, det vardagliga, fokuserar pÄ kvinnors vardagliga erfarenheter och menar att det Àr i dessa som kunskap om förtryck bör sökas.

Trots epitetet ?ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder?, lagar om förbud mot diskriminering p.g.a. könstillhörighet och styrmedel i skolan som betonar vikten av att all utbildning genomsyras av jÀmstÀlldhet, visar forskning av lÀromedel förekomsten av könsstereotyper och en överrepresentation av mÀn jÀmfört med kvinnor i innehÄllet.I bakgrund av detta och med uppfattningen om en brist av lÀromedelsgranskning framförallt av lÀroböcker för moderna sprÄk, syftar föreliggande uppsats till att undersöka representationen av kvinnor och mÀn pÄ bilder i fem lÀroböcker konstruerade för första Ärets studier i franska pÄ högstadiet. Metoden utgörs av en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr syftet Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn framstÀlls pÄ bilderna i materialet. Uppsatsens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ mÀns och kvinnors representation gÀllande synlighet, yrken och fÀrger samt pÄ hur resultatet kan tolkas ur ett genusperspektiv.

Syftet med denna komparativa undersökning Àr att se förÀndringar och likheter i synen pÄ lÀrarinneidealet, sÄ som det skildras i Tidning för lÀrarinnor, mellan de tvÄ perioderna 1898-1899 och 1910-1911. Denna syn ska sen stÀllas i relation till Hirdmans genuskontrakt. För att besvara min frÄgestÀllning anvÀnde jag mig av en kvalitativ textanalys för att analysera de tvÄ tidsperioderna separat. För att göra matieralet överblickbart valde jag att logiskt ordna in primÀrmaterialet i teman, och dessa teman analyseras sen komparativt mellan de tvÄ perioderna.Jag presenterar skolans och lÀrarinneyrkets utveckling i Sverige för att ge undersökningen en bakgrund och Àven dÄtidens syn pÄ kvinnan för att ge en samhÀllelig kontext. Sen ger jag en skildring av bilden som förmedlas genom tidningen i de tvÄ tidsperioderna och hur denna förhÄller sig till genuskontraktet.

Jag har genom en förberedande fÀltstudie, litteraturgenomgÄng och enkÀtintervjuer undersökt svenska och kinesiska företagsrepresentanters upplevelser av det interkulturella mötet, med utgÄngspunkt i svenska företag som opererar pÄ den kinesiska marknaden. Det var uppsatsens syfte och jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen: Hur upplever svenska och kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet? SubfrÄgor till denna Àr:Vilka kulturella faktorer skapar det kinesiska sÀttet att kommunicera?Hur upplever svenska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med den kinesiska marknaden?Hur upplever kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med svenska företagsrepresentanter?Vilka av studien framkomna faktorer skulle kunna underlÀtta det interkulturella mötet för svenskars fortsatta affÀrer i Kina?Det Àr gjort genom att identifiera skillnader mellan den svenska och kinesiska kulturen för att förklara de bakomliggande faktorerna till att vi uppfattar varandra som vi gör, och genom det belysa ett urval möjligheter och fallgropar som den kinesiska kulturen kan medföra för svenska företag som opererar pÄ den kinesiska marknaden. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier inom publika relationer samt interkulturell kommunikation. LitteraturgenomgÄngen fokuserar pÄ faktorer sÄsom mianzi, lian, guanxi samt filosofiska influenser som har inverkan pÄ kommunikationsmönstret.

SammanfattningMotivation Àr ett mycket övergripande begrepp. NÀstan allt som vi mÀnniskor gör, hur vi uppför och beter oss tros var motiverande. VÄrat beteende Àr en verkan av den motivation som vi kÀnner eller upplever i en viss situation, dock Àr det allra vanligaste beteendet oftast reflexer som vi gör (Wagner, 2003).Abraham Maslow Àr ett förekommande namn nÀr man talar om motivation och nÀr vi pratar om vad mÀnniskan olika behov och beteenden. Han var grundaren till modellen som visar en behovshierarki hos mÀnniskan, ocksÄ kallad Maslows behovstrappa. Maslow menar att vi alla kÀnner olika behov och att vi agerar efter dessa.

DÄ Lpf 94 ersatte Lgy 70 förÀndrades gymnasieskolan genom att alla program blev treÄriga. KÀrnÀmnenas införande innebar att alla utöver karaktÀrsÀmnena lÀste gemensamma Àmnen med gemensamma kursplaner. För yrkeslinjerna innebar detta att undervisningen teoretiserades i högre grad Àn tidigare, eftersom kÀrnÀmnena till största delen Àr teoretiska. Tidigare forskning visar att elever pÄ yrkesprogram oftare Àr negativt instÀllda till kÀrnÀmnena. VÄrt syfte i detta arbete har varit att undersöka nÄgra fordonselevers förutsÀttningar i en gymnasieskola, för att problematisera betydelsen av det de möter i sin vardag.

Kaniner har blivit ett allt vanligare husdjur för sÀllskapsbruk. Dagens sÀllskapskanin hÀrstammar frÄn den europeiska vildkaninen (Oryctolagus cuniculus) och sÀllskapskaninens beteenden Àr mycket lika de beteenden som den europeiska vildkaninen har. Den europeiska vildkaninen Àr ett socialt djur som lever i kolonier tillsammans med andra kaniner. Som bostad anvÀnder den europeiska vildkaninen hÄlor under marken. Dessa hÄlor grÀver kaninerna sjÀlva och hÄlorna sitter sedan ihop med varandra genom tunnelsystem.

AbstractVad ger ett argument mandatet att kallas rÀttsligt? Uppsatsen söker svara pÄ frÄgan om hur icke-formella argument ska hanteras, sÀrskilt med fokus pÄ ett domarperspektiv. Som teore-tiskt avstamp jÀmförs ett polycentriskt synsÀtt pÄ rÀttsordningen med en mer traditionell syn pÄ rÀttskÀllorna. Den teoretiska grunden anvÀnds sedan för att jÀmföra vilka konsekvenser de olika perspektiven fÄr i en konkret hantering av icke-formella juridiska argument, medvetna och omedvetna. För att göra diskussionen mer gripbar anvÀnds, i del tre, den tvÀrvetenskapli-ga inriktningen terapeutisk juridik för att exemplifiera argumentationen.Tre nyckelaspekter genomsyrar arbetet.

Kvalitativ studieDenna C-uppsats Àr en kvalitativ studie med syfte att undersöka rekrytering till kriminella gÀng. Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med fyra personer som sjÀlva har kunskap om och erfarenhet av kriminella gÀng.Begreppsdefinition?Ett kriminellt gÀng Àr en grupp, bestÄende av tvÄ eller flera individer som Àr kriminella. De bryter mot de lagar, regler och normer, som upprÀttats för anstÀndigt uppförande och agerande, i vÄrt samhÀlle. Det Àr personer som Àr ömsesidigt beroende av varandra och som interagerar med varandra för att uppnÄ ett mÄl, som av dem upplevs som gemensamt.

Införande av nya innovationer och utmönstring av Àldre teknologier inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr inte helt okomplicerad. Ett flertal omstÀndigheter och problem mÄste beaktas, exempelvis att ökad tillgÄng till bÀttre teknologi och tillÀmpning av ny kunskap visserligen ger förbÀttrad hÀlsa, men utvecklingen och anvÀndningen av ny medicinsk teknologi innebÀr Àven ökade hÀlso- och sjukvÄrdskostnader. HÀlso- och sjukvÄrden mÄste dÀrför kunna balansera de tre mÄlen kostnadseffektivitet, kostnadskontroll och frÀmja utvecklingen av innovationer. Det Àr fakta som tas upp redan i inledning och bakgrund och omrÄdena behandlas framÄt i uppsatsen. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr dÀrför att beskriva och analysera införandet av nya innovationer och utmönstringen av Àldre teknologier inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Sedan Är 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvÀrv. Vid ett företagsförvÀrv ska förvÀrvaren allokera kostnaden för förvÀrvet genom att först vÀrdera de materiella tillgÄngarna till verkligt vÀrde, sedan de immateriella tillgÄngarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgÄngar och dÀrmed skilja dem frÄn goodwill anses vara en svÄr och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervÀrdera immateriella tillgÄngar och övervÀrdera goodwill vid företagsförvÀrv, för att inte lÀmna tillrÀcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgÄngar pÄ allvar.Om denna kritik Àr riktig, vilket mycket talar för, innebÀr det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervÀrdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bÀsta, men det kan ocksÄ vara egennyttigt.

HÄllbar turism Àr ett högaktuellt Àmne som berör alla involverade aktörer inom turism. Konceptet kan tillÀmpas pÄ alla geografiska nivÄer och det grundlÀggande syftet Àr att minimera turismens negativa effekter samt att maximera dess positiva effekter. Sedan ?Brundtlandrapporten? har begreppen hÄllbar utveckling och hÄllbar turism behandlats i en stor mÀngd litteratur samt varit föremÄl för mÄnga diskussioner och debatter. Trots detta Àr bÄda begreppen och mÄnga av dess definitioner komplexa, otydliga och svÄra att operationalisera.

SkolanKlassrummenProjektet har till stor del utgÄtt frÄn klassrummen som Àr skolans i utbildningssyfte viktigaste enhet. I och med att lÀrarens roll har förÀndrats frÄn en förmedlande roll bakom katedern till en handledande roll mitt i klassrummet sÄ har önskemÄlen pÄ klassrummen ocksÄ förÀndrats. Jag har valt att bryta upp det rektangulÀra klassrummets hierarki och istÀllet tillÀmpa ett kvadratiskt klassrum pÄ 8x8 meter. I anslutning till varje klassrum som har getts utsikt över den lugnaste platsen i omrÄdet ? eklunden ? finns bÄde grupprum och uteplats.

Syfte: Studiens syfte Àr att ur ett genusperspektiv undersöka specialpedagogers syn pÄ och erfarenheter av arbetet med elever i behov av stöd i skolan. Hur kan man ur ett genusperspektiv förstÄ specialpedagogens olika roller och arbetsuppgifter, utformning och fördelning av stödinsatser och utformning och hanterande av verktyg?Teori: Studien utgÄr ifrÄn Yvonne Hirdmans genusteori om genussystemet, vilken beskriver kvinnor och mÀn utifrÄn tvÄ grundlÀggande principer: isÀrhÄllande och hierarki (Hirdman, 2001). Vidare utgÄr den ocksÄ ifrÄn tre specialpedagogiska perspektiv, det relationella, det kategoriska och dilemmaperspektivet. De centrala skillnaderna mellan det relationella och kategoriska perspektivet Àr synsÀttet pÄ eleven.