I vårt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta närmare på hur ungdomar och studie- och yrkesvägledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen påverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på våra praktikerfarenheter där vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmärksammade på detta ämne av främst vuxna i skolvärlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av gymnasieprogram är ett outforskat ämne vilket motiverade oss att forska inom ämnet med särskild fokus på ungdomarna. I vår undersökning har vi främst utgått från Hirdmans genusteori. Vi har genomfört två fokusgruppsintervjuer i två könsdominerade klasser; en manlig och en kvinnlig.

Denna uppsats syftar till att undersöka vad som ligger bakom mäns val att arbeta i hemtjänst genom att undersöka vilken betydelse männens tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet har, samt vilken betydelse arbetsmarknadssituationen haft. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur de ser på detta val. Med utgångspunkt i teorier om kön och arbetsmarknad beskrivs hur den svenska arbetsmarknaden könssegregeras och hur yrken könsmärks. För att djupare förstå de faktorer som påverkar uppdelningen av kön på arbetsmarknaden används även maskulinitetsteorier. Sju män som arbetar inom hemtjänst har intervjuats om sitt yrkesval och hur de ser på detta.

Detta är en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen är baserad på två tidskrifter som kom ut 1859 och framåt. Den ena tidskriften är Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra är Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgåvor under deras första år för att ta reda på vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra något till den rådande hierarkin som fanns i samhället med manlig dominans. Syftet med undersökningen är att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gällande kvinnorna i samhället eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag använt mig av en ideologikritisk textanalys som innebär att man läser texterna med vetskapen om att det finns en rådande ideologi i samhället där texterna ges ut och att också försöka se om texterna visar någon form av ?reform? för att förändra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar ämnen som kvinnors rätt till arbete och utbildning och att kvinnor ska få fler rättigheter i samhället, såsom rösträtt.

Denna studie undersöker vilken typ av litteratur som 9 pojkar i årskurs 5 väljer att läsa. Dessutom granskas i studien vilket intresse som finns bland dessa pojkar gällande läsning. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer som gjorts med pojkar från 2 olika klasser på samma skola. Fokus har legat på pojkarnas egna tankar och åsikter utifrån deras perspektiv. I litteraturdelen presenteras litteratur som behandlar pojkars läspreferenser.Övergripande kan sägas att pojkar har ett bristande läsintresse och de läser litteratur som främst utspelar sig utanför sin egen verklighet.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka diskurser som råder kring dagens pornografi bland unga vuxna kvinnor, 20 till 29 år samt få en djupare förståelse för hur dessa har uppkommit.Frågeställningar * Vilka faktorer inom pornografin beskriver de unga vuxna kvinnorna som positiva respektive negativa? *Vilka tankar och uppfattningar förs fram i diskurserna kring pornografi?*Hur förhåller sig unga vuxna kvinnor till rådande diskurser kring pornografi som existerar i dagens samhälle?Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 16 kvinnor i åldrarna 21-29 år. I uppsatsarbetet har vi använt oss av dessa intervjuer med fokus på kvinnornas egna uppfattningar, beskrivningar och uttryck. Datamaterialet har tolkats med hjälp av teorier och tidigare forskning inom området. Teorierna vi har använt oss av är socialkonstruktivism, sexuella script, heteronormativitet och Foucaults beskrivning av sexualitetens historia.

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Det finns ytterst få beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor på musikfältet, men männen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, både vad gäller artister och journalister. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- på festival. Vidare vill jag undersöka hur många av texterna och inslagen som är gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjälp av dessa två representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön.

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jämställdhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förändrats i läroplanerna. Undersökningen går igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och även de propositioner som ligger till grund av läroplanerna och analyserar dem utifrån ett feministiskt perspektiv. Detta för att få fram en fördjupad kunskap om hur jämställdhets sätts i uttryck i respektive läroplan. Uppsatsen metod består av en diskursanalys som grundar sig på Bacchis "What?s the problem represented to be??-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte.Undersökningen visar att jämställdhetsarbetet har fått ett större utrymme över tid, men även att jämställdheten fortfarande aktivt ska arbetas för.

Den här uppsatsen behandlar genusmarkörer i Axel Törnemans sena konstnärskap. Syftet är att undersöka maskulina och feminina markörer i fyra av konstnärens målningar: Gatans rytm (1916), Gudrun i blått (1917), Mazeppa (1918) och Ungdom (1919). Dessutom diskuteras huruvida konstverkens motiv har förbindelser med samtida uppfattningar kring könsroller. Frågeställningarna berör först hur en möjlig relation mellan markörerna gestaltas och problematiseras i konstverken, sedan hur detta kan ge perspektiv på tidsperiodens föreställningar om könsroller. Metoden går ut på att först undersöka maskulina och feminina markörer i målningarna, därefter diskuteras möjliga relationer till kontexten.

Tove Jansson was born in 1914 and died in 2001. She was a Finnish, though Swedish-speaking, novelist and painter. She wrote many books of which the Moomin books were the most popular. She wrote in total eight Moomin books (picture books not counted) of which some were rewritten one of more times. The first Moomin book appeared in 1945 and the last as late as 1970.

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen? Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader.Uppväxt och skolgång påverkar  musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet.Hur påverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta.Påverkas musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor.I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet.Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur medvetna musiklärare är om jämställdhetsperspektivet i sin undervisning, om det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga lärare och hur lärarna ser på de budskap och värderingar de förmedlar i sin undervisning ur ett jämställdhetsperspektiv. Undersökningen genomfördes på en skola med hjälp av observationer och kvalitativa intervjuer av berörda lärare. De resultat jag kom fram till var att lärarna, en manlig och kvinnlig, i stort sett behandlade sina elever på ett jämställt sätt. Det förekom tendenser till upprätthållande av traditionella könsmönster, men i liten skala. Av resultaten har jag dragit slutsatsen att jag i princip har fått svar på mina forskningsfrågor, men att det skulle behövas mer forskning på området och i större skala.Music teachers at the upper level of compulsory school - A case study of two teachers in a gender perspectiveThe purpose of this article is to illustrate music teachers awareness of the gender perspective in their teaching, if there are any differencies between male and female teachers and how the teachers think about the messages and values they share with the students in their teaching in a gender perspective.

Syfte Uppsatsen syfte är att undersöka vilka diskurser som råder kring manlighet bland unga män inom olika yrkeskategorier i åldern 20-29 år, samt att få en djupare förståelse för varför dessa diskurser existerar.Frågeställningar ?Vilka diskurser kan urskiljas när unga män talar om manlighet???Vilken roll spelar yrke för hur respondenterna förhåller sig till manlighet???Kan diskursiva skillnader utläsas mellan de två grupperna?? Metod Jag haranvänt mig av en kvalitativ metod och genomfört två fokusgrupper, en med fyra unga män med någon typ av hantverkaryrke samt en med sex unga män som studerar ett akademiskt ämne. Baserat på diskursanalys har jag undersökt hur respondenterna talar om begreppet. Datamaterialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området samt av kritisk diskursanalys, socialkonstruktionism, subjektpositioner och av en lingvistisk analys.Resultat Uppsatsens resultat och analys är indelade i tre teman, baserade på frågeställningarna. Dessa är uppdelade för respektive grupp och följs av en gemensam analys.

Under 2006 fick utvecklingsnämnden i Helsingborgs kommun bidrag från länsstyrelsen i Skåne för att kunna driva mansgrupper med invandrarmän. Sedan dess har ca 300 män genomgått utbildningen, vilken omfattas av tio tillfällen á tre timmar vardera. Överordnad målsättning med grupperna är att göra invandrarmännen mer delaktiga i svenska samhället. Dessutom ska deras attityder förändras och jämställdheten öka. Den teoretiska ansatsen består av en diskussion runt förhållandet mellan struktur och individ.