Det har i studier, av bland annat kriminologen Trevor Bennett (2005), visats att kriminalitet interagerar med droger, vilket även har en ömsesidig effekt. Man har dessutom sett att underhållsbehandling gett positiva resultat vid behandling av Heroin- och opiatberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt underhållsbehandling vid opiatmissbruk har på kriminaliteten. Med hjälp av Willman och Stoltz (2002) sju-stegs-metod har data samlats in genom en systematisk litteraturstudie för randomiserade kontrollerade studier. Tio vetenskapliga artiklar erhölls från databasen PubMed.

Syftet med uppsatsen är att belysa brukares syn på en framgångsrik underhållsbehandling utifrån deras egna betraktelsesätt, uppfattningar och berättelser. Vi har utifrån ett brukarperspektiv undersökt anledningarna till varför en del opiatmissbrukare som erhåller underhållsbehandling lyckas bibehålla sin drogfrihet. I vår analys har vi valt att använda Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) som teoretisk bas. KASAM omfattar termerna begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och som i kombination med erhållandet av underhållsbehandling tros ha inverkan på resultaten att hålla sig drogfri. Arbetet redogör för vad underhållbehandling innebär samt dess historiska drag då underhållsbehandling som metod i Sverige anses kontroversiell.

Our purpose with this essay was to make a comparative study of the methadone programme in Sweden versus Denmark. We wanted to examine the issue by illustrating the historical and recent development of the drug political policy and the growth of the methadone programme in both countries.We chose to work with the following questions:1. What differences occur in the methadone programme if you compare the same in Denmark and Sweden? 2. How is the respective methadone programmes designed? 3.

This thesis discusses the attitudes versus methadone assisted rehabilitation ad modum Dole Nyswander in Sweden during the period 1972-2004. This is done by means of a Foucault inspired discourse analysis applied on the directions issued by the Board of Health and Social Affairs. The context in which these directions were created is also described, in which scientific achievements on methadone treatments during the period, and the main actors struggling to establish and define the discourse on narcotics and narcomania, are juxtaposed to the effects of the work of the Board. It is stated that the directions were largely affected not by scientific results and knowledge on methadone, but by the symbolic connotations of narcotics in Sweden established in the discourse already in the mid 1960´s. Also during the end of the studied period, after the occurence of AIDS had begun making methadone more broadly accepted, the findings of this thesis showed that the legacy of the 1970´s symtomtheory and its severe antagonism against methadone, was still present, in effect, in the discourse around methadone and subutex assisted rehabilitation, and so in the directions issued by the Board of Health and Social Affairs..

Enligt oss är en stor del av kriminaliteten i Sverige drogrelaterad. Vi har därför valt att i detta examensarbete inrikta oss på behandling av narkotikamissbruk. Då vi ser Heroin som den tyngsta drogen man kan missbruka, valde vi att undersöka hur en subutexbehandling går till här i Umeå. Vi har med detta arbete fått kunskap om behandlingen så att vi och andra får en möjlighet att få kunskap om hur man, på åtminstone ett sätt, kan få hjälp med att bli kvitt sitt Heroinberoende. I arbetet har vi valt att först skaffa kunskap om själva preparatet Subutex genom fakta från bl.a.

The aim of this study is to highlight drug experiences and the significance our interviewee?s ascribe to their drug experiences in conjunction to their everyday lives. In the concluding chapter of this study we have used the collective experiences of the participants to allow us to engage in a dialogue of why it is important to acknowledge the attributes and needs an individual attaches to his/her perspective drug in the field of social welfare in Sweden. Symbolic Interactionism as a theoretical approach is used as the framework for understanding responses of participants in this study. The word ?experience? is a comprehensive concept for the sensations that an individual feels.

During several years we have been able to follow the victories and disappointments of Ludmila Engqvist through the scrutinising eye of the media. This essay will deal with how media?s picture perception of Ludmila Engqvist has changed by analysing articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen from 1996 to 2001. Why and how the media?s picture has changed will be analysed through the perspectives of Ludmila Engqvist being an elite athlete, immigrant and woman.

Föreliggande rapport redovisar resultat från den svenska pilotstudien inom det internationella s.k. SINR-projektet (Societal Images of Natural Recovery). Detta projekt syftar till ökad kunskap om hur olika synsätt, hos allmänheten såväl som inom olika professionella grupper, påverkar människor möjligheter att komma tillrätta med olika former av missbruk. Som ett första steg i projektet har i hittills sex större städer i fem olika länder ett mindre antal svarande, representerande olika samhällsgrupper, tillfrågats om sin uppfattning om möjligheterna att på egen hand ta sig ur olika slag av missbruksproblem. Den svenska pilotstudien har, på uppdrag av FoU-enheten, av tre socionomstuderande vid Stockholms universitet i form av ett examensarbete.

The purpose of this study was to examine the controversy surrounding the Swedish methadone assisted rehabilitation program over time. Which course has the Swedish methadone assisted rehabilitation program, and the controversy surrounding it, taken since the start? Which arguments have been for and which have been against a methadone assisted rehabilitation program in Sweden, and what are these arguments based on? We chose to write this thesis as a literature study to get a broad and in depth picture of the development of the program in Sweden. In our analysis we used social constructionism and a medical aspect on substance abuse as theories.It is clear that it has been, and still are, differences in opinions when it comes to the effects of the program. As early as in the 1980's the methadone assisted rehabilitation program was scientifically proved effective and approved by the Swedish Board of Health and Social Affairs.

Detta arbete handlar om polisens kamp mot narkotika och deras åtgärder för att minska nyrekryteringen till missbruk. Vi har tittat hur polisen arbetar idag, framförallt i Umeå. Vilka hjälpmedel som används och vilka det finns förslag att använda. Regeringen har tillsatt en utredning som vi tagit del av. I utredningens sammanfattning går det att läsa om att polisen bör kunna använda sig av ?buggning? (Hemlig teknisk avlyssning) vid grova brott och framförallt vid grova narkotikabrott.

Det här är en studie om fem kvinnor som innan de blev gravida haft ett opiatmissbruk under flera år och som nu underhållsbehandlas med det syntetiska opiatpreparatet Subutex. Studiens empiriska underlag utgörs dels av intervjuer med de fem kvinnorna, dels av intervjuer med fyra professionella aktörer inom missbruks- och barnavårdsområdet. Intervjuerna med kvinnorna spänner över deras totala livssituation, deras historia och hur de ser på framtiden ? medan de fyra professionella delar med sig av sina erfarenheter av underhållsbehandling med Subutex ihop med inträdandet i föräldrarollen.Med Subutex slipper de intervjuade kvinnorna den nedbrytande jakten på Heroin och får uppleva en relativt snabb kroppslig återhämtning. Att dessa faktorer underlättar vid graviditet var något behandlarna inte tänkte på till en början.