Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillväxt fått en allt större roll, fler och flerregioner arbetar efter att sträva en så hög ekonomiskt tillväxt som möjligt. Men i och meddetta så skapas en geografiskt differentierad utveckling där de områden som genererar tillväxtanses har starka utvecklingsmöjligheter medan de områden som inte alls genererar likamycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta är något som kan ses i Värmlanddär Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av länet, så somlandsbygdsområdena inte alls har lika stort fokus på sig inom det regionalautvecklingsarbetet. En lösning på detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillväxt därdet inte bara handlar om de ekonomiska värden utan även inkluderar sociala faktorer.Syftet med min studie är därför att lyfta fram och belysa frågor som rör inkluderande tillväxtpå regional nivå med Värmland som fallstudie. Syftet är även att undersöka hur en merinkluderad tillväxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionalaperspektivet och utvecklingsarbetet i Värmland kan påverkas av detta.

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillväxt fått en allt större roll, fler och flerregioner arbetar efter att sträva en så hög ekonomiskt tillväxt som möjligt. Men i och meddetta så skapas en geografiskt differentierad utveckling där de områden som genererar tillväxtanses har starka utvecklingsmöjligheter medan de områden som inte alls genererar likamycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta är något som kan ses i Värmlanddär Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av länet, så somlandsbygdsområdena inte alls har lika stort fokus på sig inom det regionalautvecklingsarbetet. En lösning på detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillväxt därdet inte bara handlar om de ekonomiska värden utan även inkluderar sociala faktorer.Syftet med min studie är därför att lyfta fram och belysa frågor som rör inkluderande tillväxtpå regional nivå med Värmland som fallstudie. Syftet är även att undersöka hur en merinkluderad tillväxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionalaperspektivet och utvecklingsarbetet i Värmland kan påverkas av detta.

Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur pedagoger tänker kring de faktorer som påverkar/avgör när barn inom förskolan byter från småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn. Centrala frågeställningar i studien är: Vad och vem påverkar enligt pedagogerna beslutet när ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergången av barn från en småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lär genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer än de själva ges barnet bästa chansen för lärande.

Syfte Det övergripande syftet med studien är att studera hur rektorer reflekterar kring och arbetar med verksamhetsutveckling, för att uppnå en förskola för alla med särskild tonvikt på specialpedagogisk handledning. Studien söker svar på följande frågor:? Hur definierar rektorer begreppet en förskola för alla?? Hur deltar rektorer i och ökar sin kunskap om förskolans verksamhet för att kunna genomföra sitt verksamhetsutvecklingsuppdrag?? Hur nyttjar rektorerna den specialpedagogiska kompetensen i arbetet med en förskola för alla?MetodStudien tar sin utgång i en livsvärldsfenomenologisk ansats. I studien har halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med en reflexiv och öppen inställning använts. Detta för att få information om rektorers egna tankar och reflekterande förståelse om sig själv och sin omvärld med så lite påverkan från intervjuarna som möjligt.

Kommunikation med medborgarna är en viktig fråga inom EU. Under hösten 2005 och våren 2006 togs en ny kommunikationsstrategi fram av EU-kommissionen. Strategin ska långsiktigt stärka demokratin inom EU och verka för ett EU där medborgarna har tillgång till den information och de verktyg som är nödvändiga för ett aktivt deltagande i EU-politiken. Den nya kommunikationsstrategin bygger på samverkan med lokala aktörer och ett viktigt verktyg för strategins uppfyllelse är Internet. ?EU-kompassen?, Jönköpings läns webbportal för EU-frågor, har som syfte att skapa kunskap om, samt ett större intresse för och deltagande i EU-frågorna bland invånarna Jönköpings län och är således intressant i sammanhanget.

Denna uppsats är en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frågeställningar har formulerats: - Hur ser tillgängligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och på vad sätt inverkar hörselskadan?Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berättat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation.

I dagens Sverige bedriver det offentliga mycket av sin ekonomiska verksamhet i aktiebolagsform, precis som privata aktörer. Det hävdas ofta att offentliga bolag inte är lika effektiva som sina privata motsvarigheter, vilket kan bero på skillnader i management. Målet för denna uppsats är därför att undersöka om det finns sådana skillnader i management, och vilka dessa i så fall är. Undersökningen är begränsad till Sverige och de större statliga och privata aktiebolagen. Författarna har arbetat enligt den hermeneutiska vetenskapstraditionen, och har använt sig av en kvalitativ metod i form av personligt kunskapande genom samtalsintervjuer.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur reklambyråer strategiskt tänker och praktiskt användersig av syn, hörsel, lukt, smak och känsel i marknadsföring av sina kunders varumärken samt undersöka vilka möjligheter och risker som finns med sinnesmarknadsföring.Metod: Studien följer den hermeneutiska vetenskapsinriktningen och har genomförts utifrån en kvalitativmetodansats där litteraturstudier och intervjuer genomförts.Teoretisk referensram: Studien utgår bland annat ifrån boken ?Sinnesmarknadsföring? med fokus på användningav de fem mänskliga sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Referensramen består av information, fakta och exempel kring upplevelserummet och sinnena. Därefter behandlas ämnesområdet varumärkesstrategi i kombination med sinnesmarknadsföring.Empiri: Empirin grundar sig på genomförda intervjuer med sex respondenter från fem olika reklambyråer i Norrköping och Linköping samt en intervju med Niklas Broweus, sinnesmarknadsföringsexpert, som alla bidrar med information och åsikter kring arbetet med sinnesmarknadsföring.Analys: Analysen består av svar på om och hur byråerna arbetar med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete men även vilka anledningar det finns till att de i vissa fall inte gör det. Därefter behandlas hur sinnesstrategier används i olika upplevelserum för att skapa upplevelser hos konsumenter samt hur sinnesstrategier används för att stärka ett varumärke.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för tjänstemännens syn på deras organisations möjligheter att tillhandahålla offentliga e-tjänster samt deras uppfattning om arbetsinnehåll har förändrats i samband med implementering av e-tjänster. Fokus riktas mot tjänstemän vid Karlskrona kommun. I den här studien har vi valt att använda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvägagångssätt bestående av kvalitativa intervjuer både enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjänstemän kopplar utveckling av e-tjänster till ökad effektivitet på individnivå och ett sätt att öka service till medborgare på organisationsnivå. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framåt, men ingen av dem uppger att de känner till om någon e-tjänst som tagits fram på initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering.

Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur pedagoger tänker kring de faktorer som påverkar/avgör när barn inom förskolan byter från småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn. Centrala frågeställningar i studien är: Vad och vem påverkar enligt pedagogerna beslutet när ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergången av barn från en småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lär genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer än de själva ges barnet bästa chansen för lärande.

ProblemformuleringHur påverkas hyresgästers toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie är ålder, kön, utbildning, sysselsättning, hur länge hyresgästen bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgäster har kontakt med hyresvärden, renoveringar samt problem med boendet.SyfteFörutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer påverkar toleranszonens storlek och gränser är syftet också att ta reda på vilka dimensioner/attribut som är lämpliga för att mäta tjänstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka dimensioner som har störst betydelse för hyresgäster. Ett praktiskt syfte med studien är att undersöka tjänstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrån studiens resultat.MetodEn kvantitativ forskningsstrategi har använts i denna studie. Angreppssättet är huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen är huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag.

Syftet med studien är att genom elevers berättelser undersöka hur de har upplevt åtgärdsprogram i matematik och särskilt stöd under skolgången. Jag är också intresserad av att ta del av eventuella tankar hos deltagarna kring hur de själva anser att skolan kunde ha gjort något annorlunda för dem samt vad de tror hade hänt om inget åtgärdsprogram hade upprättats. Det är viktigt att påpeka att studien har en retrospektiv karaktär då eleven ser tillbaka på vad som har hänt i grundskolan och sträcker sig över tid. Studien grundar sig i en livsvärldsfenomenologisk ansats vilket innebär att även tolkningen grundar sig i hermeneutiken och de hermeneutiska cirklarna. En kombination av hermeneutisk tolkning och fenomenologisk beskrivning resulterar i det som kallas för hermeneutisk fenomenologi och är studiens ansats.Då avsikten med studien har varit att ta del av elevers egna upplevelser valdes kvalitativa forskningsintervjuer som metod.

Titel: Internationalisering med entry mode i fokus ? en fallstudie av Zero BelysningarKurs: 2FE03E ? 15 hp. KandidatuppsatsFörfattare: David Gustafsson 870926, Emmie Thurn 880909, Jasenko Arsenovic 890119Bakgrund: Globalisering och inträde på internationella marknader har för SME blivit en trend. Åtskilliga företag väljer att konkurrera på en internationell nivå och internationaliseringen sker snabbare och på flera olika sätt än någonsin tidigare. Att välja rätt entry mode har en stor påverkan på om företaget kommer att nå framgång eller ej på den nya marknaden.Syfte: Syftet med studien är att undersöka olika faktorer som påverkar småföretag val av entry mode vid expansion.

I läroplanerna för grund- och grundsärskolan står att läsa om skolans uppdrag att låta varje elev finna sin unika egenart för att aktivt kunna ta del i samhället. Många lärare inom och utom särskolan bär på frågan om hur de ska möta elever med utvecklingsstörning på bästa sätt. Utifrån syftet att undersöka hur elever med utvecklingsstörning uttrycker sig kring bilden av sig själva och hur de ser på sina möjligheter att verka i samhället, samt genom arbetets frågeställning, söks efter hur elever med utvecklingsstörning beskriver bilden av sig själva och sig själva i relation till sin egen utvecklingsstörning, hur de beskriver samhällets syn på gruppen utvecklingsstörda samt hur de beskriver sin framtid som samhällsmedlemmar. Goffmans stigma-teori, tillsammans med Anonowskys KASAM, används som arbetets teoretiska ramverk. Självbilden, hur du ser på och värderar dig själv, står i nära samklang med samtidens syn på människa och samhälle. Dels formas bilden av dig själv genom reflektion över det egna jaget, dels genom interaktion med omgivningen.

Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur pedagoger tänker kring de faktorer som påverkar/avgör när barn inom förskolan byter från småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn. Centrala frågeställningar i studien är: Vad och vem påverkar enligt pedagogerna beslutet när ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergången av barn från en småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lär genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer än de själva ges barnet bästa chansen för lärande.