Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.

Stressrelaterad ohälsa är idag vanligt förekommande och forskning kring arbetsrelaterad stress och utmattning är omfattande. Däremot är forskning om medarbetares och chefers upplevelser tämligen begränsad. Det sociala stödet från omgivningen har visat sig vara av stor vikt när den drabbade ska återgå i arbete och chefen har en viktig roll i detta skede. I Studien undersöktes på uppdrag av ett företag vilket stödbehov chefer har i denna process. Tio personer deltog och genom en halvstrukturerad intervju studerades deras upplevelser samt vilket stödbehov som fanns.

Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta människor med olika kulturell bakgrund. Syftet är att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mångkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhällsstrukturer och samhällsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende på kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivå och högsta samhällsnivå.

Denna kvalitativa studie undersöker personalens upplevelser av grupphandledning som ett yrkesmässigt stöd i psykosocialt arbete. Vidare undersöks hur grupphandledning kan bidra till personalens välbefinnande samt vilka egenskaper handledaren bör besitta. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma personer med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet tolkas utifrån Kadushins handlednings modell i socialt arbete och en förenklad form utav Antonovskys salutogena modell.

Studien syftar till att karaktärisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i drama. Bakgrunden behandlar forskning kring drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom drama. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som används är fokussamtal som åtta personer med erfarenhet av studier i drama och arbete med drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som är utarbetad av Pirjo Birgerstam.

I vårt arbete har vi undersökt hur perspektivet hållbar utveckling framträder i tre historieläroböcker för gymnasiet: Alla tiders historia Maxi, Perspektiv på historien A och Epos historia ? För gymnasieskolans kurs A och B. Dessutom har vi, utifrån historiedidaktisk teori kring begreppet historiemedvetande, klarlagt i vilken utsträckning de undersökta läroböckerna kan utveckla elevers handlingsberedskap. Vår metod har varit hermeneutisk och i läromedelsanalysen har vi utgått från vår förkunskap om historien, en definition av hållbar utveckling samt teorier om historiemedvetande. Nedslagen som analyserats i böckerna har varit följande: upptäckterna, mellankrigstiden och svensk nutidshistoria. Resultatet visar att perspektivet hållbar utveckling gör sig gällande, dock i olika utsträckning beroende på nedslag och lärobok.

Detta examensarbete tar upp frågan hur vägledarna ser på hur de förmedlar kunskap i studie- och yrkesvalsprocessen samt hur de ser på de relaterade läroprocesserna. Arbetet är ett perspektiverande bidrag till en helhetsbild av vägledningens komplexa och mångfacetterade pedagogiska dimensioner. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ hermeneutisk metod. För att tolka resultaten i undersökningen har jag främst använt mig av Bill Laws DOTS-modell samt Knud Illeris integrerade syn på kognitiva, psykodynamiska samt sociala läroprocesser. Resultatet av undersökning tyder på att Studie- och yrkesvägledarna ser förmedling av kunskaper som en del av vägledningsprocessen men att det inte står helt klart hur vägledarna knyter an till läroprocesser i denna förmedling. Begreppen vägledning och pedagogik samt vägledarnas perspektiv på hur de förmedlar kunskap i vägledningsprocessen är ofta starkt förknippade med vägledarens egna personliga erfarenheter men även kunskap och förståelse över läroprocessernas betydelse för en pedagogisk vägledningsprocess. Den personliga påverkan kan utgöra medvetna eller omedvetna föreställningar om metoder och innehåll i vad som förmedlas men därmed även en påverkan på hur detta förmedlas..

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillämpas för attlyfta teknikämnet i undervisningen. ?Naturvetenskap och Teknik för Alla? är somnamnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att elevernaska utveckla kunskaper kring de naturorienterande ämnena. För att skapa en såholistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ metodkombinationmed textanalys, intervju och observation tillämpats, genom en hermeneutisk spiralav pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta ställs mot bakgrund av tidigareforskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik.Analysen har byggt på en genomgång av ett antal teman som ingår i NTA, dettakompletterades med intervjuer och observationer av dess praktiska tillämpning.Utifrån detta har slutsatsen dragits att teknikämnets utrymme beror mycket påpedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmåga att hittafram i och med NTA:s konstruktiva mediering.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrändhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. Utifrån fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrändhet, hälsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vägledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrån tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrändhet på organisationsnivå.

Studien syftade till att identifiera hur författarna till tre självbiografier beskriver olika risk- och skyddsfaktorer i deras uppväxtmiljö, för att kunna tolka vad som kan ha bidragit till att de har klarat sig. I studien användes en kvalitativ metod och den vetenskapsfilosofiska positionen var hermeneutisk. Tre självbiografiska skildringar fungerade som empiriskt underlag i studien. En narrativ analys användes för att få tillgång till författarnas subjektiva upplevelser av att växa upp i en ogynnsam miljö. Den teoretiska konstruktionen utgick ifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv och ett salutogent perspektiv.

Studien syftar till att karaktärisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i drama. Bakgrunden behandlar forskning kring drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom drama. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som används är fokussamtal som åtta personer med erfarenhet av studier i drama och arbete med drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som är utarbetad av Pirjo Birgerstam.

Syftet med detta arbete har varit att skapa klarhet kring vad som definierar begreppet den terapeutiska relationen, samt att ge en beskrivning av vad man som professionell samtalsledare bo?r ta?nka pa? na?r det ga?ller att skapa en sa? god terapeutisk relation som mo?jligt. Detta har gjorts i utga?ngspunkt av kvalitativa djupintervjuer med sju professionella samtalsledare, vilka i sina respektive beskrivningar, tillsammans kommit att utgo?ra en bild av hur man kan se pa? dessa tva? olika aspekter av begreppet. Det insamlade materialet fra?n dessa intervjuer har sedan kommit att tematiseras utifra?n en hermeneutisk tolkningsmetod, varpa? resultatet tolkats utifra?n ett socialkonstruktivistiskt, samt ett inla?rningsteoretiskt perspektiv. Av resultatet framkom, bland annat, att en definition av begreppet den terapeutiska relationen var sva?r att sa?rskilja fra?n konkreta beskrivningar av hur en samtalsledare bo?r arbeta fo?r att skapa en god terapeutisk relation, samt vilka personliga egenskaper som utma?rker en god terapeut. Nyckelord:, Common factors, Den terapeutiska alliansen Den terapeutiska relationen, Four stages of competence, Samtalsbehandling, Socialkonstruktivism.

Syfte: Tanken med denna uppsats är att se vad de upplevda effekterna blir av de friskvårdsinsatser som Högskolan gör, om personalen upplever att de får bättre hälsa och energi. Studien kan även hjälpa företaget att få en bild av vad personalen tycker om de friskvårdsaktiviteter som erbjuds samt se om det finns andra aktiviteter som personalen skulle vara intresserade av.Metod: För att kunna besvara mitt syfte och frågeställningar har jag använt mig av kvalitativa och kvantitativ enkätundersökning på en högskola, jag har sedan tolkat materialet efter hermeneutisk ansats.Teoretisk utgångspunkt:Då jag har varit intresserad av att se effekterna av friskvårdsaktiviteter på högskolan så har jag valt att se över teori som tar upp olika effekter av fysiska aktiviteter och avslappning. Jag vill även se hur aktiviteterna kan påverka företag och har kollat på forskning som rör hälsosatsningar på företag och hur ekonomin blir påverkad av friskvården.Slutsatser:Undersökningen har visat att personalen upplever friskvårdsaktiviteter som finns på högskolan positiva och effekterna av dem gör att då de känner sig piggare och mer välmående. Det som personalen har sagt stämmer väl överens med vad som har funnits i teorin. Jag har även fått en bra insikt i vad personalen tycker om aktiviteterna och vad de önskar för förändringar något som kommer kunna hjälpa högskolan på ett bra sätt. .

Tidigare forskning kring arbetslöshet har visat på en mängd negativa effekter för den arbetslösa individen. Det behövs fler kvalitativa studier på detta område, eftersom de flesta tidigare studier är utförda med kvantitativa ansatser. Våra syften med studien är att ?nå en förståelse för hur yngre långtidsarbetslösa upplever sina möjligheter att få ett arbete?. Samt ?nå en förståelse av den arbetslösas identitet?.

I den här uppsatsen analyseras Nawal El Saadawis roman Den stulna romanen ur ett psykoanalytiskt perspektiv, inspirerat av Sigmund Freuds psykoanalys. Syftet med analysen är att nå djupare förståelse för romanen genom att analysera huvudkaraktärerna Bodour och Zakariyas personligheter. Genom detta perspektiv försöker vi fastställa huruvida Bodour och Zakariya lider av neuroser eller inte, och vad dessa i så fall kan bero på. Som inspiration inför analysarbetet har vi även tagit del av Diana Royers och Georges Tarabishis omfattande analyser av El Saadawis tidigare verk. Genom hermeneutisk metod och närläsning har vi läst och tolkat innehållet i Den stulna romanen med freudianskt inspirerade ögon.