Läroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) fastställer att det finns brister i hur skolorna bedriver en sådan undervisning och även min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstå innebörden i lärares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, där fem verksamma lärare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats användes som utgångspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte är lätt att göra, då det är mycket upp till läraren att själv tolka och bedriva undervisningen med de svårigheter det innebär.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva fyra lärares upplevelser och erfarenheter av att möta och bemöta intolerans i religionsämnet inom vuxenutbildningen men också vilka strategier och arbetssätt de använder sig av och vilket stöd de finner i det arbetet. I uppsatsen finns tidigare forskningsresultat redovisade när det gäller begreppet intolerans, vilka typer av intolerans som identifierats på högstadiet och gymnasiet men också hur man kan motverka fenomenet. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fenomenologisk hermeneutisk teoretisk utgångspunkt och analysmetod, med det menar man att intervjufrågorna är utformade för att få tillgång till respondentens medvetande och för att få en uppfattning om den personens specifika upplevelser och erfarenheter. I analysen försöker jag sedan genom hermeneutisk analys söka efter eventuella upplevelser eller uppfattningar som inte är tydliga eller uppenbara i det direkt uttalade svaren och kontextualisera dem gentemot, bakgrund, tidigare forskning, syfte och frågeställningar. Resultatet visar att uppdraget inom vuxenutbildningen tenderar att hamna i bakgrunden och anledningen tycks vara tidsbrist, bristande intresse, kunskap och engagemang hos ledningen och organisatoriska svårigheter. Trots det visar resultatet i denna undersökning att uppdraget, i den mån det bedrivs, genomförs integrerat och genomsyrar undervisningen. Det är ett resultat som inte stämmer överens med tidigare forskning inom grundskolan och gymnasiet genomförd av skolinspektionen.

Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt, det preventiva arbetet samt samarbetet med andra vårdgivare.Metod: Studien har en kvalitativ design med fenomenologisk ansats. Deltagare i studien var fem skolsköterskor i en svensk kommun. Utgången i intervjun var tre stora öppna frågor i området "skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och unga som mår psykiskt dåligt". Analysen genomfördes med hjälp av Kvales metod för analys, så kallad meningskoncentrering, vilket skedde efter transkribering i tre steg. Resultat: Analysen resulterade i följande deskriptiva teman.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrändhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. Utifrån fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrändhet, hälsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vägledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrån tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrändhet på organisationsnivå.

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.

Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad social kompetens är och vad stress är. Sambandet har undersökts med hjälp av enkät med 16 slutna frågor, 8 som handlar om social kompetens och 8 som handlar om stress och en öppen fråga på slutet. Urvalet, som var ett bekvämlighetsurval, var 60 anställda på olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med hjälp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att det finns ett samband mellan social kompetens och stress..

Studiens syfte var att öka förståelsen och kunskapen om hur upplevelsen av diskriminering, på grund av sexuell läggning, hos öppet homosexuella män inom stockholmspolisen kan se ut. Studiens frågeställningar var: (1) Upplever informanterna, vilka är öppet homosexuella män anställda inom Polisen i Stockolm sig diskriminerade? (2) om det finns en upplevelse av diskriminering, hur upplevs den av informanterna och i vilka former förekommer den? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fem öppet homosexuella polismän arbetande inom Stockholmspolisen. Gemensamt för samtliga informanter var att upplevelsen av diskriminering mot dem själva var låg. IP menade dock att de upplever en jargong på arbetsplatsen som rymmer en negativ inställning till homosexuella i form av bland annat nedvärderande kommentarer.

Detta är en jämförande litteraturstudie mellan tre lärarhandledningar för årskurserna två, fem och åtta. Syftet är att se om det är några skillnader mellan lärarhandledningarna och i så fall vilka det är. Den metod som har använts är en litteraturanalys med en objektiverande hermeneutisk ansats. Lärarhandledningarna ser likartade ut i det att de alla innehåller elevböckerna med tal och facit. Dessutom är det ungefär samma arbetsområden som finns i alla läromedlen.

Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad social kompetens är och vad stress är. Sambandet har undersökts med hjälp av enkät med 16 slutna frågor, 8 som handlar om social kompetens och 8 som handlar om stress och en öppen fråga på slutet. Urvalet, som var ett bekvämlighetsurval, var 60 anställda på olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med hjälp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att det finns ett samband mellan social kompetens och stress.

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.

Studiens syfte var att öka kunskap och förståelse om vilken betydelse frihetsberövande av fäder kan ha för ett barn. Studiens frågeställning löd: Hur beskriver ett urval av frihetsberövade fäder och mödrar och anställda inom kriminalvården sina tankar och iakttagelser om vilken betydelse frihetsberövandet av fäder kan ha för ett barn? För att nå syftet och kunna besvara frågeställningen formulerades fyra teman: Kunskap om barns behov, Barns reaktioner vid frihetsberövande, Olika rollers påverkan på barn och Vad kan göras för barn med frihetsberövade föräldrar. Studiens forskningsmetod var kvalitativ och bestod av två parintervjuer och fem enskilda intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av tre frihetsberövade fäder, två mödrar, två kriminalvårdstjänstemän och två beslutsfattare.

Denna studie är grundad i intervjuer som ägde rum på en reklambyrå. Studiens syfte är att utforska innebörden av 'kreativitet' i reklamvärlden. I intervjuerna betonade informanterna i synnerhet vikten av att reklam kommunicerar genom känslor och emotioner. I denna uppsats ges en närmare inblick i vad informanterna anser att känslor och emotioner har för innebörd för reklamskapande.Detta görs genom att tillämpa fenomenologisk teori. Den fenomenologiska analysen förser oss med en djupare och mer vidsträckt förståelse för den intuitiva kunskap informanterna förmedlar.

Studien syftar till att karaktärisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i drama. Bakgrunden behandlar forskning kring drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom drama. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som används är fokussamtal som åtta personer med erfarenhet av studier i drama och arbete med drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som är utarbetad av Pirjo Birgerstam.

Syftet är att undersöka hur grundskollärare upplever elevens möjlighet till lärande. För att komma till en slutsats frågade vi grundskollärare om deras möjligheter att skapa lärtillfällen för sina elever. För att få svar på frågan intervjuade vi några lärare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de svar vi fick från våra informanter.

Syftet med denna studie var att belysa brödernas villkor i familjer med hederskulturella värderingar och normer. Problemformuleringen i studien var att belysa hur unga män reflekterar kring heder, bröders förhållande till sina systrar och sin egen roll i ett hederskulturellt sammanhang. Denna uppsats har haft en kvalitativ design och utgått från tre forskningsintervjuer med män uppvuxna i familjer med hedersstrukturer. Elektras bröder är en föreställning som synliggör bröder med hedersstrukturer. Två efterdiskussioner som följer föreställningen har även använts i uppsatsen och kommer att ses som fokusgrupp.