The survey takes its starting point in a critical evaluation of recent phenomenological approaches to rock art in landscape studies, foremost the works of Chris Tilley. The purpose is to present a phenomenological theory, based on the philosophy of Maurice Merleau-Ponty, which includes both motives, places and landscapes in a holistic interpretation. Bronze age rock art around Motala ström and the city of Norrköping is used to exemplify the theoretical discussion. When presenting the framework, emphasis is being laid on the bodily experience of rock art and place through the process of phenomenological intersubjectivity..

Stressrelaterad ohälsa är idag vanligt förekommande och forskning kring arbetsrelaterad stress och utmattning är omfattande. Däremot är forskning om medarbetares och chefers upplevelser tämligen begränsad. Det sociala stödet från omgivningen har visat sig vara av stor vikt när den drabbade ska återgå i arbete och chefen har en viktig roll i detta skede. I Studien undersöktes på uppdrag av ett företag vilket stödbehov chefer har i denna process. Tio personer deltog och genom en halvstrukturerad intervju studerades deras upplevelser samt vilket stödbehov som fanns.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Studien syftade till att identifiera hur författarna till tre självbiografier beskriver olika risk- och skyddsfaktorer i deras uppväxtmiljö, för att kunna tolka vad som kan ha bidragit till att de har klarat sig. I studien användes en kvalitativ metod och den vetenskapsfilosofiska positionen var hermeneutisk. Tre självbiografiska skildringar fungerade som empiriskt underlag i studien. En narrativ analys användes för att få tillgång till författarnas subjektiva upplevelser av att växa upp i en ogynnsam miljö. Den teoretiska konstruktionen utgick ifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv och ett salutogent perspektiv.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av hur begreppet medborgardialog beskrivs av medborgare och politiker i Angered, och belysa förhållandet mellan dem. Medborgardialogen har där funnits med i en specifik process, nämligen kring stadsdelens skolomorganisation. Metoden vi använt har en fenomenologisk ut- gångspunkt eftersom vi vill förstå individernas egna upplevelser. För att uppnå detta har vi gjort kvalitativa intervjuer med fyra politiker i Angereds stadsdels- nämnd och tre medborgare boende i stadsdelen. Den insamlade empirin som kom utav dessa intervjuer skapade de teman uppsatsens resultat och analys utgår från.

Specialarbete, 15 högskolepoängSV 1301, svenska språket, fördjupningskursVT 2011Handledare: Anna LyngfeltExaminator: Hans Landqvist.

SAMMANFATTNING Syftet med studien är att undersöka hur svenska ungdomar med cochleaimplantat (CI) identifierar sig själva i förhållande till döva, hörselskadade och hörande. För att uppnå studiens syfte utgår den från följande frågeställningar:? Hur uppfattar ungdomarna sitt CI?? Vilket språk uppfattar CI-bärande ungdomar som sitt första språk?? Hur tror CI-bärande ungdomar att döva, hörselskadade och hörande ser på dem?Studien är en deskriptiv, kvalitativ och fenomenologisk analys för att fånga upp individers egna upplevelser kring CI. Sex ungdomar i åldrarna 16-20 år och som använt CI i några år valdes ut. Ungdomarna gick i teckenspråkiga, hörsel och integrerade klasser.

I Den onde, den gode och den fule. Jakten på den goda läroboken i Religionskunskap A ämnar vi att undersöka hur religionerna hinduism och buddhism presenteras i tre läromedelsböcker i Religionskunskap A för gymnasiet, samt hur väl Skolverkets styrdokument och en skola för alla förankras i dessa framställningar. Vi har använt oss av en komparativ analysmetod där vi har jämfört och ställt de tre läromedelsböckerna i relation till varandra för att kunna belysa deras likheter och skillnader. De teorier vi har använt oss av är: analytisk/positivistisk och hermeneutisk/dialektisk kunskapssyn, induktion, deduktion och abduktion samt ett etnocentriskt och genusrelaterat perspektiv. Teorierna bidrar till ett djup och en bredd i vår analys och belyser den mångfald som de tre läromedelsböckerna visar.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information.

Syftet med min undersökning är att beskriva elever med läs- och skrivsvårigheters erfarenheter av att studera på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Frågeställningen jag utgått från är: hur beskriver elever med läs- och skrivsvårigheter sin tillvaro på gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag använt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag använt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundläggande i formandet av personens livsvärld. Aspekterna är relationer, tid, kropp och rum.

Syfte: Att studera hur rektorer ser på specialpedagogers arbetsuppgifter i skolutvecklings frågor. Dessutom ville vi undersöka hur rektorer kan uppfatta begreppet skolutveckling. Ambitionen var att lyfta fram rektorernas livsvärldar och deras upplevelser. Deras berättelser kopplades till begreppet skolutveckling, litteratur och styrdokument.Teori: Vi har i vår studie använt oss av fenomenologisk livsvärldsansats. För att förstå rektorernas upplevelser kring specialpedagogen och dess arbete med skolutvecklingsfrågor har vi använt litteratur om specialpedagogens yrkesroll, skolutveckling och livsvärldsfenomenologi.Metod: För att få en förståelse för hur rektorerna upplevde begreppet skolutveckling och få en inblick i deras samverkan med specialpedagoger valde vi att göra en kvalitativ studie som grundar sig i en fenomenologisk livsvärldsansats.

SammanfattningÄldre individer har ofta flera olika hälsoproblem. Urininkontinens är ett av dessa. Problemet glöms ofta bort av vårdpersonal eller negligeras. Många äldre söker inte vård för sin inkontinens då det är svårt att prata om problemet. De äldre tycker ofta att problemet är genant.

Introduktion: En viktig del av omvårdnadsforskning är patientens upplevelse av sin situation och samspelet mellan patienten och vårdaren. När döden närmar sig förändras patientens kropp och i dödsögonblicket händer något med kroppen. Det är detta mysterium, som har lett fram till denna studie för att skaffa djupare kunskap om människans upplevelse av sin kroppsliga förändring i livets slutskede.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur patienten upplever sin kropp under palliativ vård på en geriatrisk klinik och om vilket stöd de behöver av sjuksköterskan för att uppleva trygghet i sin kroppsliga förändring. Metod: Denna studie är en forskningsplan och innehåller en pilotstudie. Som metod används fenomenologisk hermeneutik inspirerad av Ricoeurs filosofi.

Studiens syften var att skapa förståelse för hur elever inom autismspektra har det på högstadiet samt se hur en skola organiserar sin verksamhet för elever inom autismspektra. Studien har en hermeneutisk ansats med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Forskningsmetoderna var semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer som analyserades och resulterade i fyra teman: Elevernas upplevelse av skolan, begreppet inkludering, begreppet socialt samspel och vision. De kategorier som utkristalliserade sig under elevernas upplevelse av skolan var: att vara annorlunda, förståelse och kunskap hos andra, klassrumsmiljö och relationer med jämnåriga och vuxna. Resultat visade att skolan har en särskild ?Aspergergrupp? som leds av en speciallärare.