The aim of this qualitative study was to examine six individuals' experiences to talk about the sexual abuse that occurred in their childhood. We interviewed five women and one man, using a phenomenological approach during the work process. The theories emerged as we analyzed our results and appeared to be communication, cognitive theory, validation, trauma theory and taboo. The results showed that the respondents, whom disclosed the abuse as children, were most likely to get a negative response from both formal and informal support systems. While as adults they were confirmed to a greater extent and therefore achieved a better physical and mental wellbeing.

Trafikolyckor med svåra personskador som följd har ökat i Sverige. År 2006 skadades ca 4000 människor i vägtrafikolyckor. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personer med varierande typ och grad av trafikskada upplever sin livssituation med avseende på kropp, jag och sociala villkor. För att besvara syfte och frågeställning har en fenomenologisk metod använts. Intervjuer har genomförts där deltagarna i studien fått berätta om sina erfarenheter av att leva med en trafikskada och hur detta upplevts.

Substansberoende är ett hälsoproblem och för att personer med den problematiken ska återfå hälsa krävs livsstilsförändring. Livsstilsförändring är en process som är nära knutet till begreppet motivation, ett väl undersökt fenomen och en förutsättning för att åstadkomma en ihållande livsstilsförändring. Studier indikerar att personer med substansberoende ofta känner sig missförstådda och avvisade inom sjukvården samt att okunskap och rädsla leder till stereotypt bemötande. Det finns därför ett behov av en djupare förståelse av problematiken. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av motivation till livsstilsförändring bland personer med substans beroende, som vårdats på tillnyktringsenhet.

The aim of the study was to investigate peer interaction among toddlers 12 to 30 months of age and the teachers? ways to direct the children?s play in outdoor free play situations in a Swedish preschool. Data was gathered through direct observation, and the phenomenology of Merleau-Ponty in combination with the assumption of children as social actors built the theoretical framework of the study. The results showed that the toddlers used different strategies to invite peers to interaction and made use of strategies in entering ongoing play that previously have been observed among older preschoolers. These strategies, bodily and therefore in accordance with the phenomenological approach, support the assumption of toddlers as social actors that actively engage in and make sense of their life worlds in the preschool.

Syftet med den här studien är att beskriva processen som leder från utbrändhet till en ny vardag; en process som här benämns ?vägen tillbaka?. Studien är kvalitativ i sin karaktär och utgår från intervjuer med sex personer som erfarit utbrändhet. Vidare belyses de faktorer som informanterna upplever har bidragit till att de ?kommit tillbaka?, de hinder som försvårat i ?vägen tillbaka? samt hur identitet och självbild påverkats i processen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialutredare upplever att lärande sker i mötet med unga flickor som utsätts för hedersrelaterat våld. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att socialutredarna upplever att förutsättningarna för att lärande ska ske i mötet med klienterna är mycket goda. Resultatet av studien visar exempelvis att intresse, delaktighet och engagemang är några faktorer som bidrar till hur socialutredarna upplever att lärande sker i mötet..

Syftet med den här studien är att förstå och beskriva hur läsning och skrivning framträder för barn. Vi vill veta vad läsning och skrivning är, sett ur barnets perspektiv. Vår studie tar sin utgångspunkt ur fenomenologisk ansats. Genom att närma oss barns perspektiv, har vi försökt beskriva fenomen så som de framträder för barnet. För att få svar på vår frågeställning har vi valt att intervjua femåriga barn.

The focus of this essay is on the mechanisms of inclusion and exclusion in different feminism rooms. Seven activists taking part in several forms of feminism projects, organisations, networks and demonstrations are interviewed and the essay analyzes whether the participants themselves feel included or excluded in feminism rooms. If they have motives to include or exclude different groups of people are something that is also looked into. Intersectionality and phenomenology are used as an analytical and methodological approach throughout this essay. The results have shown that the participants feel included and excluded due to different intersections of power.

Föreliggande arbete ingår i ett större projekt av fyra enskilda arbeten om Sorgenfri industriområde. De fyra delarna är: -Brukare: Boende -Brukare: Småföretag -Fastighetsföretag -Kontinentalbanan Detta arbete lyfter fram de boendes vardagskunskap, med ansats ur ett fenomenologiskt perspektiv. De inslag som de boende prioriterar om de får vara med och planera ett nytt bostadsområde bl.a. av: -Att det finns grönstruktur och naturliga mötesplatser -Att bostadsområdet är tryggt ur både sociala och fysiska aspekter -Att det finns närservice i olika former - Att bostadsområdet anpassas så att kategoriboende ej uppstår -Att bostadsområdet har en genomströmning av människor, så att det blir en levande stadsdel Den största vikten ligger på de boende. För att få fram de boendes vardagskunskap har participatoriska metoder använts.

Hur definierar lärare sitt ledarskap, vad har format deras syn på och vad upplever de som väsentligt i sitt ledarskap? Detta arbete har undersökt dessa frågor genom att dels genomföra intervjuer med två lärare och dels genom en enkätundersökning på en gymnasieskola. Den teoretiska ansatsen har varit hermeneutisk, dvs att resultaten har tolkats utifrån den innebörd som läggs in i handlingar och begrepp. Det visade sig att lärare definierar sitt ledarskap ganska varierande och att detta kan förstås utifrån avsaknaden av en gemensam teoretisk bakgrund..

This project aims to obtain a deeper understanding of what it is like to be young today, and of how young people experience their lives. Identifying and uncovering the process of meaning constitution concerning young people's thoughts and feelings within each subjective individual, and their visions about the future as well as how they experience relations to other people in their surrounding, was achieved with a phenomenological approach. The participants were asked to write a self-report in answer to a carefully formulated question.The received reports were analysed according to the method of Meaning Constitution Analysis and Sphinx Lexica. The result showed that young people's lives are both complex and unique. They rather write about friends than family and write less about the future than we first assumed.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur undersköterskor upplevde stress i arbetet och vad som fick undersköterskor att uppleva stress i arbetet inom demens- och äldrevård, samt betydelsen av stöd i arbetet från omgivningen. En intervjustudie genomfördes med vårdpersonal på ett äldreboende med inriktning på demensvård. Sex undersköterskor intervjuades om deras upplevelser av arbetsrelaterad stress. Intervjuerna spelades in och det inspelade materialet transkriberades till ett textinnehåll som analyserades. Resultatet visade att undersköterskor upplevde höga krav i kombination med ett lågt beslutsutrymme i sitt arbete.

Detta arbete handlar om hur sex fritidspedagoger väljer att tillrättavisa elever utifrån vardagliga situationer i verksamheten samt deras uppfattningar omkring fenomenet tillrättavisningar i situationer som kräver detta. Intervjuerna är kvalitativa och tolkande i hermeneutisk anda. Resultat och slutsatser visar att de sex pedagogerna som jag intervjuat skiftar mellan att vara automatiskt tänkande och kontrollerat tänkande i sina tillrättavisningar, samt att pedagogerna synliggjorde att barn i mycket högre grad använder sig av ett automatiskt tänkande än vad de vuxna gör. Resultaten kopplas till socialpsykologiska och kommunikativa teorier..

Syftet var att ur ett fenomenologiskt perspektiv förstå vad det innebär att vara psykotisk. Sex personer med erfarenhet av psykos intervjuades och materialet analyserades med den fenomenologiska EPP (Empirical phenomenological psychological) metoden. Fyra teman identifierades som kännetecknande för den psykotiska upplevelsen: Kontroll i tillvaron speglar känslan av att tappa kontrollen och av att uppleva sig kontrollerad av andra. Det innefattar även upplevelsen att på ett magiskt sätt styra och kontrollera andra. Utanförskap beskriver hur förmågan till social interaktion försvinner i psykosen och hur känslan av ett djupt utanförskap dominerar.

Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lärandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lärandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och färdigheter. Det handlar om att skapa framgångsrika lärandemiljöer som präglas av interaktion och samspel emellan elever, lärare- elev, samt mellan lärarna. Ett av de viktigaste utvecklingsområdena är att göra eleverna delaktiga i deras lärandeprocess.Metod: Studien är kvalitativ och vi har valt att använda oss av vinjettmetoden för att samla in vår empiri.