AbstractVåldtäkt har alltid förekommit i krig och konfliktsituationer men det är först sedan kriget i Bosnien-Hercegovina som våldtäkt i krig har fått allmän uppmärksamhet. Den här uppsatsen avser att genom poststrukturalistisk och postmodern feministisk teori hjälpa till att förstå varför kvinnor våldtogs systematiskt under kriget 1992-1995 i Bosnien-Hercegovina. Fallstudien har utförts genom en analys av tidigare forskning kring ämnet utifrån ovan nämnda teorier. Genom att titta på de konstruerade manliga och kvinnliga identiteterna i fredstid i Bosnien-Hercegovina har en bättre förståelse fåtts för användningen av dessa konstruktioner i krig och därmed även en förklaringsmodell till varför man våldtog kvinnor under kriget. Resultatet av analysen visar sammanfattningsvis att våldtäkt av kvinnor i kriget i Bosnien-Hercegovina användes som vapen mot mannen lika mycket som kvinnan, mot maskuliniteten som mot femininiteten och även mot nationen, genom attack mot de konstruerade genusidentiteterna..

Bakgrund: Bosnien-Hercegovina fick under Jugoslavienkriget i början på 90-talet sin turismnäring ödelagd. Turismnäringen i landet har ännu inte återhämtat sig trots att landet har en stor potential när det kommer till utbudet av turismdestinationer. För att återuppbygga turismnäringen i ett land som har blivit drabbat av ett krig krävs det stora satsningar för att åter vinna turisternas förtroende och för att sända ut en positiv bild av landet då turismen är en viktig inkomstkälla och kan användas som ett verktyg för att utveckla och få igång ekonomin efter ett krig. Problemet som denna studie ska försöka ge svar på är hur efterkrigslandet Bosnien-Hercegovina ska bära sig åt för att återskapa turismindustrin och marknadsföra landets, för turister attraktiva destinationer.Problem: Hur ska Bosnien-Hercegovina marknadsföra sina turistdestinationer för att åter locka turister till landet? Vilken typ av destinationer ska landet marknadsföra för att på bästa sätt återuppliva turismnäringen?Syfte: Syftet med denna studie är att utreda hur ett efterkrigsland som Bosnien-Hercegovina bör hantera en efterkrigssituation för att återskapa turismnäringen i landet.

Syftet med uppsatsen är att belysa de tre olika religionernas roll på Balkan ur ett historiskt perspektiv, för att vidare kunna besvara frågeställningen, på vilket sätt gav den religiösa pluraliteten upphov till kriget i Bosnien och Hercegovina?.

Demokrati ses som den idealiska styrelseformen. Många länder i världen har börjat etablera demokrati eller i varje fall håller på att demokratiseras. Bosnien-Hercegovina, Serbien/Montenegro och Makedonien är några av dem. Men för att demokratin ska kunna etableras i dessa länder är bestående demokrati och långvarig fred och stabilitet grundläggande förutsättningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka demokratiförutsättningar i dessa tre länder.

Det är vanligt att folk som kommer till ett nytt land känner utanförskap, att de är i diaspora. Dock är det lika trivialt att drabbas av liknande känsla av exkludering när de besöker hemlandet. Men vad beror detta på? Syftet med föreliggande studie är främst att fånga kärnan i varför folk ifrån Bosnien-Hercegovina känner sig som diasporamedlemmar när de återvänder hem..

I Bosnien och Hercegovina har det i 15 år pågått en segregering mellan tre nationer, bosnier, kroater och serber. I detta arbete har jag valt att närmare studera segregation mellan bosniska och kroatiska ungdomar i Stolac. Syftet med denna undersökning var att ta reda på varför denna etniska segregation fortfarande är så djup och hur ungdomarna ser på denna segregation, men även att ta reda på hur man kan motarbeta denna uppdelning. Genom att göra sex personliga intervjuer, fyra med ungdomar och två med lärare på skolorna i Stolac, enkätundersökningen och deltagande observation fick jag större inblick i segregationen i Stolac. Men även anledningar till segregations bevaring, vad ungdomarna tycker om den här uppdelningen och vad de tycker hur man borde motarbeta detta.

Den här uppsatsen analyserar och jämför två fall av externt administrerade statsbyggande missioner. Den utgår från Barry Buzans statskomponenter för att jämföra och söka förklara varför de internationella administrationerna i Kosovo och Bosnien-Hercegovina misslyckats med att bygga en stabil, representativ och enad stat. Analysen utgörs av tre huvudsakliga statskomponenter, dessa innefattar den statsbärande idén, statens institutioner samt statens fysiska bas (befolkningen och territoriet).Slutsatsen är att man misslyckats med att skapa legitimitet för institutionerna eftersom institutionerna, vars bas är tänkt att bygga på en enande statsbärande idé, speglar samhället i stort som har differentierade åsikter om vad staten bör vara till för och försvårar byggandet av en gemensam, stabil stat.Vi föreslår att den idealiserade visionen om en multietnisk stat, både i Kosovo och Bosnien-Hercegovina ersätts eller möjligen successivt övergår till en vision om integration och multinationalitet som omfamnar gruppernas skillnader och undviker att påtvinga de opraktisk neutralitet..

Denna teorianvändande uppsats handlar om konsekvenserna av skuggekonomins utbredning i post-konfliktuella samhällen och hur dessa påverkar utvecklingen i Bosnien-Hercegovina. Vi har använt oss av Roland Paris IBL-teori på statsnivå och Carolyn Nordstroms hypoteser på individnivå för att bättre belysa problemen som ett post-konfliktuellt samhälle ställs inför när det gäller skuggekonomins utbredning och konsekvenser. Genom att tydliggöra vad som omfattas av skuggekonomin på dessa två nivåer belyser vi vilka positiva respektive negativa konsekvenser skuggekonomin medför. Den inofficiella sektorn i Bosnien-Hercegovina har ökat och staten har blivit allt svagare och därigenom fått svårt att bygga upp starka institutioner vilket syns i den offentliga sektorn som präglas av korruption. På individnivå har skuggekonomin tagit över statens tidigare roll som socialt skyddsnät, arbetsgivare och inkomstkälla.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur fördelningen av och kontrollen över territorier iBosnien-Hercegovina har yttrat sig under valda tidsperioder. Fokus ligger dels på konfliktparternaoch dels på de externa aktörernas roll. Galtungs modell fungerar som verktyg då problematiken medterritoriell kontroll och oförenliga mål undersöks. Materialet till uppsatsen utgörs främst avundersökningar gjorda av såväl historiker, statsvetare som konfliktforskare och sociologer, vilketbidrar till att en helhetsbild erhålles. Uppsatsens undersökning börjar med en undersökning avDaytonavtalets konflikthantering och sedan går den över till 1914-1918, perioden då det förstasydslaviska riket uppstår.

Det som idag är Bosnien och Hercegovinas konstitution är en del av Daytonavtalet, fredsavtalet för kriget 1992-1995. I den här uppsatsen granskar vi konstitutionen utifrån hur den påverkar de etniska gruppernas interaktion. Bosnien och Hercegovinas politiska uppbyggnad har många likheter med consociational democracy. Därför kommer vi använda Donald L Horowitzs kritik av consociational democracy i vår analys. Vi granskar närmare skolsystemet, valsystemet och ansvarsfördelningen mellan entiteterna och den federala regeringen och analyserar hur de påverkar tolerans och interaktion mellan de etniska grupperna i landet.

This study examines the theories about intervention and sovereignty in relation to the world of today, with the raising question about humanitarian intervention in a globalized society.The purpose of this paper is to examine if intervention can be justified in a sovereign state and how it can be justified. The expected outcome is that conclusion can be drawn from the specific case with United Nations intervention in Bosnia and Hercegovina, and what kind of motives they putted up to justify their intervention.Because we are still living in the era of the Westphalia system with the inherited thoughts of state sovereignty, but in conflict with the new ideas of globalization and human rights, it?s of big relevance to look at this topic closer.First of all the reader is presented to the theoretical aspects of state, sovereignty and different kinds of intervention, to become more aware of the complications surrounding the relationship between these conceptions.The method used in this study is a motive analysis with the focus on the motives told by United Nation, to be the reason for the intervention in Bosnia and Hercegovina. The empirical results are based on the reports from United Nations Security Council during the years 1991 ? 1995.The results are that the intervention in Bosnia and Hercegovina can be justified when looking at the theories in relation to the empirical result, with the FN ? charter and the fact of violation against humanitarian law and human rights.One conclusion can easily be drawn, that individual rights are playing a big role in today?s global society and are putting some pressure on the United Nation to look over the rules about humanitarian intervention..

Syftet med uppsatsen är att reda ut om det finns ett samband mellan religiös åskådning, nationalitet och etnicitet i Bosnien och Hercegovina och hur sex personer från landet påverkas av detta samband. Meningen är att undersöka intervjupersonernas identitet i jämförelse med begreppen religion, nationalitet och etnicitet. För att reda ut detta problem har sex intervjuer gjorts och fokus har varit på deras känslor och åsikter kring deras egen tillhörighet. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen utåtgår från Peter L Bergers socialisationsteori och Gellners definition av begreppet nationalism och etnicitet. Den tredje teorin utgår från socialpsykologen Mead, som förklarar hur människors identitet skapas.

I den här uppsatsen försöker vi förklara vad som orsakar problematiska civila samhällen, det vill säga civila samhällen som inte bidrar till demokratisk konsolidering. Undersökningen är en fallstudie av Bosnien-Hercegovina, ett etniskt splittrat land som fått mycket internationellt bistånd. Vi utgår från ett eget teoretiskt ramverk där vi främst knyter samman befintliga teorier, men även skapar nya begrepp.Vi kommer fram till att både den nationella politiska kontexten och det internationella givarsamfundets roll är av stor betydelse för att förklara problemen i det bosniska civila samhället. De inhemska politiska strukturerna och aktörerna har cementerat den etniska polariseringen och otryggheten, vilket främjat framväxten av odemokratiskt, intolerant civilt samhälle. Det internationella givarsamfundet har genom sitt massiva, villkorade bistånd berövat det goda civila samhället dess autonomi, vilket gjort det svagt..

Bakgrund: En av de viktigaste förutsättningarna för att Bosnien och Hercegovina ska kunna åstadkomma en hållbar ekonomisk tillväxt, är att landet integreras i världsekonomin och skapar ett klimat som främjar utländska investeringar. Idag råder det hård konkurrens mellan länder när det gäller att attrahera utländska investerare, och det är upp till varje land att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera konkurrensen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad Bosnien och Hercegovina gör för att attrahera utländska direktinvesteringar. Vidare är vårt syfte att studera vilka effekter landets aktiviteter har på utländska investerare.Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen används en metodtriangulering bestående av intervjuer med experter, en enkätundersökning av utländska företag i Bosnien och Hercegovina, en deltagande observation samt olika rapporter och andra skriftliga källor.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att Bosnien och Hercegovina har flera fördelar som kan erbjudas till utländska investerare, framförallt naturresurser, men även turismsektorn har potential att utvecklas. Den makroekonomiska stabiliteten upplevs även som mycket fördelaktig. För närvarande finns det däremot fler hinder än fördelar för utländska investerare.

This thesis is of an historical nature and deals with two institutions in Bosnia and Hercegovina: waqf and the Library of Gazi Husrev bay. These institutions are placed in a societal context which makes it easier to understand their origins, development and decline. The purpose of this thesis is to describe and analyze the history of the Library of Gazi Husrev bay and its specific characteristics as well as analyze the institution of waqf in a societal context. The questions posed by this thesis are: What is waqf and its meaning? What are its benevolent as well as hostile periods? How did the Library of Gazi Husrev bay and its mission develop? The thesis is limited to waqf in its societal context.