The purpose of this thesis is to study how preschool teachers can reach the goal of the swedish educational plan to prevent traditional gender roles for children ages 3-6 through drama in education.This is answered by four hypothesis based on Judith Butler's queer theory, George Herbert Mead's social psychological theory and Gavin Bolton and Dotothy Heathcotes drama pedagogical theories. The hypotheses are tested against four teachers' examples of their work.The hypotheses areHypothesis 1: By using the expert's mantle and active observation in teacher-in-role indrama educational exercises, we can see how the children internalize the heterosexualmatrix and the outline of the internalized other.Hypothesis 2: By using the "mistakes" that occur when children repeat performativeacts that do not fit with the heterosexual matrix, these other possible behaviors can bestrengthenedHypothesis 3: Through drama exercises that are not normative teachers can widen theheterosexual matrixHypothesis 4: Through drama pedagogical methods like teacher-in-role teachers canprovide possibilities of other performative acts and the creation of a more tolerantinternalized other.The analysis show that the respondents work within all these hypotheses in different ways and thathypotheses 2 is the one with the weakest support in the interwievs. The examples are also weakregarding the use of Boltons drama pedagogical methods, but that there are a number of othermethods in use.Some of the conclusions are that more theoretical knowledge in the preschool drama pedagogics tocounteract traditional gender roles and patterns, as well as the drama of educational theory need tobe linked to queer and social psychology research. There is also no monitoring of the long term effects of the work..

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur fem lärare i samhällskunskap på två gymnasieskolor med väldigt olika karaktär, en lågstatusskola med yrkesutbildningar och en högstatusskola med enbart studieförberedande utbildningar, upplever att deras arbetsplats påverkar deras läraridentitet, samt hur arbetsplatsen villkorar deras lärarroll. Resultatet av intervjuerna har sedan analyserats och tolkats utifrån tidigare forskning och teorier, däribland George Herbert Meads teori om socialisation, Andy Hargreaves forskning kring lärarkulturer och Eva Rhöses forskning kring läraridentitet och lärarroller. Resultatet visar att med olika sorters elevsammansättning kommer olika utmaningar, vilket beroende på skola, formar lärarrollen och läraridentiteten åt olika håll. Medan lärare på en lågstatusskola som en konsekvens av eleverna på skolan skapar en organisk samarbetskultur där deras privata personligheter kommer mer fram upplever lärarna på en högstatusskola att deras individuella frihet är större. Dessa upplevde samtidigt att de stod relativt ensamma, utan stöd. Vilket å ena sidan skulle kunna begränsa den individuella utvecklingen, då våra identiteter formas utifrån kommunikationen med andra, men å andra sidan ger större möjlighet till egen reflektion och mer självständig utveckling. I slutdiskussionen påpekar jag att en optimal situation för mina informanters individuella utveckling och välbefinnande troligtvis skulle vara en skola med mindre segregation och bredare elevsammansättning..

I denna uppsats är det övergripande syftet att studera grupprocesser och identitetsskapande inom supporterkulturen. De frågeställningar studien avser att besvara utgörs av supporterskapets betydelse för individens identitetsskapande, skapandet och upprätthållandet av supportergruppen och supportergruppens eventuella påverkan på individens moraliska förhållningssätt. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på intervjuer och en kortare observation. Uppsatsens teoretiska ram består av Erving Goffmans och George Herbert Meads identitetsteorier, Randall Collins teori om ?Interaction ritual chains? och Howard S.

In this essay I have been writing about the psychoanalyst Wilhelm Reich. It was written at the Library School in Borås as a contribution to the struggle of the maintenance of the free word. In the essay I have been concentrating on how Reich was received in Sweden from the publication of his first book 1927 to the year of 2000. The work started with a biographical chapter and a chapter about Reich's scientific development, which was divided into three phases: one psychoanalytical and Marxist, one physiological and biological and a third phase that makes a synthesis of these in a cosmological form. The analytic material has been books and articles from periodicals and papers.

The public library is an institution that throughout history has been associated with anumber of social codes, that seem to be deeply rooted in the minds of the public. Thesecodes regulates how users act and interact in the library environment and as a library useryou have to obtain knowledge about these social codes.This master's thesis aims at studying how these codes are transferred to children in the earlyschool-age, how children react to the social codes and what effects they have on thechildren's development into library users.The empirical material used in this study consists of observations and interviews. Theobservations are conducted during two school classes visits to a public library and focuseson the interaction between librarians, the children and their teachers, and the interviewswere conducted with the two librarians responsible for the library visits.The theories used in this master's thesis consists of symbolic interactionism, in the form oftheories by George Herbert Mead and Erving Goffman, Peter L. Berger and ThomasLuckmanns theories regarding the concept of institutions. Another theory that's used in thismaster's thesis is the one concerning the social aspects of information literacy focusing onthe concept of epistemic communities as presented by Kimmo Tuominen, Reijo Savolainenand Sanna Talja.The result of this study is that the social codes are communicated to the children primarilyby the teachers rather than the librarians.

In which purpose, for who and when does equality get fullfilled in the education system? This studie takes aim on the upper level and second upper level school system to study what the curriculum says on the one hand and what the system brings out on the other. With critical theory as method, with Herbert Tingsten as founder, this studie analyzes the logic of the education system to set out if the pupils choice of education, after the upper level lower secondary school, in second upper level is legit with democratic principles such as freedom (of choice). The theory, used to analyze the individuals progress to be autonomous, uses Adam Swifts definition of freedom as an individual being autonomous. The findings of the study shows that what politicians chases as equality really i´snt equality.

Preschools are nowadays a big part of almost every childhood in Swedish society and the relationships that are built there are important for the child and the child?s future integration in the world of knowledge and education. The preschool teachers are therefore the first persons the child links to beyond the parent. That?s why the relations between the parent and the preschool teacher are an important and interesting aspect in the cooperation between them.

In this essay, I have interviewed six young women about their views on body image and how their views are affected by their surroundings, massmedia and social media. Also the relationship between body image and eating disorders is relevant in this context and has a part in the study. The purpose of this study is to build an understanding of how young women relate to the body ideal that exists around them. Theoretical auxiliary tools used are George Herbert Mead's theory of the generalized other, Erving Goffman's theory of dramaturgical perspective and impression management, and Du Bois's theory of double consciousness. I have also used two scientific articles to get a deeper understanding of the subject.

Uppsatsen har tre syften. Det första är att introducera modehistoria och modeteori som specifika vetenskapliga områden och det andra är att lyfta fram Coco Chanel och det banbrytande och framåtpekande i hennes modehistoriska insats. Det tredje syftet är att tillämpa de olika allmänna teorierna på Coco Chanels livsgärning. För det tredje syftet är frågeställningen; ?Vilka av de äldre och nyare, ofta inbördes konkurrerande, generella modeteorierna skulle på ett eller annat sätt kunna tillämpas på Coco Chanels liv och modeskapande??.I uppsatsen ger jag en modehistorisk bakgrund och genom den visar jag Coco Chanels roll i modets historia.

Det här arbetet är en empirisk undersökning av Erasmus studenter i Lund under läsåret 2006/2007. Arbetet fokuserar på identitetsförändringen av Erasmus studenterna under tiden i Lund. Undersökningen baserar på George Herbert Meads, Peter Bergers och Thomas Luckmanns teorier om identitetsutvecklingen.Det empiriska materialet baserar på tre intervjuer, email och materialen ur "gruppen" jag lade opp i nätforumen Studiverzeichnis och Facebook. Frågorna riktade sig omkring följande teman: språk, boendesituation och festförhållande. Sammanlagt deltog tjugosex Erasmus studenter i min undersökning varav tjugoett var tysktalande.Undersökningen visade att tiden under Erasmus inte uppfattas som en äkta värld utan att den förmedlar bilden av en fiktiv värld och att de känns som om man befinner sig på en skolresa.

SammanfattningFrågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman.

Syftet med undersökningen var att se om det finns arbets- konflikter inom vården och hur män klarar av att hantera dessa eller om det fanns andra problem som var av något värde i dagens samhälle. Jag har tidigare arbetat med vård i ca 2 års tid. Mitt arbete med intervjuer utfördes i tre olika städer i södra Sverige under hösten 2006. Min frågeställning är i projektet: ?Hur hanterar män konfliktsituationer inom vården??.

In the prison of Kumla, Sweden`s highest security classified institution, spiritual retreats are pursued since 2001. The aim is to offer the inmates a possibility to enter deeply into spiritual contemplation. This spiritual contemplation is made possible through the fact that the prisoners carry out a retreat designed after guidelines written by Ignatius of Loyola in his Spiritual Exercises. The purpose of this examination is to study how ordinary institutional life in comparison to monastic life defines and creates different attitudes and roles amongst the inmates. A secondary aim is to describe the consequences of the retreat on individual basis.

I föreliggande arbete undersöker jag begreppet negativ terapeutis reaktion. Undersökningen tar sin utgångspunkt i Karl Abrahams artikel från 1919, En speciell form av neurotiskt motstånd mot den analytiska metoden, och fortsätter med en granskning av Sigmund Freuds beskrivning av begreppet i Jaget och Detet 1923. Jag följer sedan begreppets utveckling i arbeten av Joan Riviere (1936), Melanie Klein (1957), Herbert Rosenfeld (1971), Ludvig Igra (1988) och Horacio Etchegoyen (1991).Negativ terapeutisk reaktion är en form av motstånd som visar sig i den terapeutiska processen. Den är ett tekniskt begrepp och inget diagnoskriterium. Den tillhör jaget och är att betrakta som en jag-strategi som är omedveten till sin natur. Den är att betrakta som ett uttryck för destruktiva krafter, som ett derivat av dödsdriften.De bakomliggande faktorerna kan vara av skilda slag, men det finns gemensamma överensstämmande områden.

Tortyr brukar ofta förknippas med förhör och våld. Men finns det några andra sätt som tortyr kan förstås och förklaras på? Denna uppsats syftar till att undersöka på vilka sätt tortyr kan definieras, förklaras och förstås. Den kontext som tortyr studeras i är det algeriska självständighetskriget år 1954-1962, där tortyr mot algerier användes i stor utsträckning av den franska armén.Undersökningen utgörs av en litteraturstudie där bl.a. böcker och artiklar har använts för att be-svara följande frågeställningar:Vad är tortyr?Hur har tortyr i det algeriska självständighetskriget förklarats i tidigare forskning?En kvalitativ innehållsanalys har tillämpats för att analysera det material som studien bygger på och sedan har Herbert C.