Mitt syfte med denna studie av Häckelsängsringen är att ta reda på om den verkligen är från vikingatiden samt om den har haft en eds-, rit- eller kultfunktion? Finns det någon vikingatida kult i området som kan komma ifråga när det gäller denna ?mystiska ring?? Till min hjälp har jag tagit litteratur som talar om ringar och eder till exempel de Isländska eddorna. För att se om det finns en vikingatida kult i området har jag besökt Hamrånge socken, både själv och tillsammans med arkeologer. Jag har studerat länsmuseets faktarum och fornminnesregistret. I fornminnesregistret har jag hittat platser såsom en reliklund med mycket gamla lindar, en tänkbar offerkälla, en stenlagd cirkel som kan vara en tingsring samt att i närheten finns ett område som på gamla kartor kallas Lundåker, en tydlig odling av hassel.

Femsjö is a small parish situated in Hylte municipality, Växjö diocese. The parish has a total area of 8230 ha of which 5000 ha are covered with forest. There have not been any large industries in the parish offering work opportunities for the inhabitants, so they have had to generate income from their land and the forest. Instead of going to the bank to get a bank loan the people of Femsjö parish went out in to the forest and harvested trees for timber and extra cash revenue. Production of pine tar and potash were two other ways that the residents of Femsjö parish could earn extra money for the household in order to keep starvation away.

Avsikten med uppsatsen är att undersöka och försöka utröna, huruvida fornborgarna under järnåldern kunde skydda de direkt/indirekt närliggande bybildningarna/handelsplatserna ur säkerhetsaspekt vid fara. Genom att välja fem fornborgar inom ett regionalt område med gemensamma nämnare och med hjälp av den komparativa metoden, jämför jag fornborgarna och deras omgivande miljöer med varandra, för att försöka besvara arbetets frågeställningar. Fornborgarna som ingår i analysen ligger samtliga i Botkyrka socken, strax söder om Stockholm. Fornborgarna är; Botkyrka 1:1, 105:1, 110:1, 127:1 samt 195:1. Viktiga aspekter med urvalet är att fornborgarna ej tidigare skall ha figurerat i några större undersökningar.

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet.

This essay concerns the osteological cremated skeletal remains from Broe, Halla parish, Gotland of  The Late Iron Age.The focus of this essay is to determine the position of the corpse on the pyre, whether the cremated bones were crushed after or prior to the cremation and if the individual was buried in the pyre. In addition the species, age, sex and skeletal abnormalities of the bones in question will be studied.The result of the research has yielded that the cremated bones did not need to be crushed to result in the small fragment sizes. Crushing of the bones may have happened during the cremation, this conclusion has been drawn through the comparison of a pyre experiment were bone fragmentation is evident with cremated foxes, and dogs in the cremation graves from Broe. The construction of the pyre and the position of the corpse could not be determined through colouring and fragmentation of the bones.The human's were commonly buried in the pyre, and in some cases it is possible that the "grave" in fact is the remainder of a pyre. The species found are dog, horse, cow, sheep/goat and bear.

Det här är en kvalitativ källstudie av tre stycken rannsakningsprotokoll från trolldomsprocessen som utspelade sig i Torsåkers-, Dals och Ytterlännäs socknar i Torsåkers pastorat i Ångermanland 1674. Syftet med uppsatsen är att lyfta fram den djävulsföreställning som kan skönjas i protokollen. Studier av detta slag är viktiga då mer detaljerad kunskap om processers innehåll skulle ihop kunna säga något om processerna i stort.Resultatet av studien visar att djävulsbilden i protokollen inte är enhetlig. Varken inom en socken eller i de tre socknarna i jämförelse. Flertalet namn brukas för att tilltala Djävulen.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av tre lokala bibliotek, Degerfors sockenbibliotek, ett studiecirkelbibliotek tillhörande IOGT-logen Vindelns hopp, samt ABF-biblioteket i Granö, i nuvarande Vindelns kommun vid 1900-talets första decennier och deras bokbestånd sett i ljuset av den sociala och historiska kontext som de befann sig i. I denna kontext ingår de olika ideologier och diskurser som präglade de olika bibliotekstyper som de tre biblioteken representerade, men också de lokala förhållandena. Uppsatsens frågeställningar är: hur såg den sociala och historiska kontexten ut på ett nationellt plan? Hur såg den regionala och lokala kontexten ut? Och slutligen hur avspeglas dessa förhållanden i de tre undersökta bibliotekens bokbestånd? De tre biblioteken var lokaliserade i Vindelns kommun, tidigare Degerfors socken, i Västerbottens inland. De olika bibliotekstyperna som biblioteken representerar är sockenbiblioteket samt två former av studiecirkelbibliotek; det ena drivs av IOGT som är en del av nykterhetsrörelsen och det andra drivs av ABF, som är en del av arbetarrörelsen.

This essay is about the hamlets´ older boundaries, i.e. boundary lines (?rågångar?) and boundary markers in the form of rocks, and an own survey of two hamlet boundaries in southeast Sweden. Many of the boundary rocks were subjected to unintentional damage or destruction that arose during forestry activities, the excavation of ditches, or road construction. Boundaries between hamlets sparsely populated areas were not clearly defined from the beginning, but were established initially in the form of boundary zones, that often consisted of wetlands, watercourses, or mountain heights.

I denna uppsats har jag velat kartlägga gårdsansvarets mönster i byn Storhaga i Ljusdals socken, Hälsingland under åren 1722 ? 1771 med frågeställningarna: hur länge var en bonde gårdsansvarig? Hur skedde ansvarsväxlingen ? till vem och vid vilket tillfälle - det vill säga då den gårdsansvarige dog, lämnade över till arvtagare eller sålde till utomstående, eller av någon annan orsak? Att säga hur länge en bonde i Storhaga under 1700-talet var gårdsansvarig var ganska enkelt. I sex av de sjutton undersökta gårdarna, nästan en tredjedel, var bönderna gårdsansvariga väldigt länge för där hann det bara ske en enda ansvarsväxling på de femtio aktuella åren. Den som har rekordet är Jon Larsson i Storhaga 14 som hade gårdsansvaret i hela 37 år, och kanske mer eftersom han står som bonde i det inledande året 1722. Jag vet inte hur länge han varit ansvarig dessförinnan.

In May 1675, the local court in the northern Swedish parish of Nordingrå, which had approximately 1,000 inhabitants, held a preliminary investigation on 113 persons accused of witch-craft and superstition. For the majority of the 113, the main accusation was to have travelled to Blåkulla, a place where witches according to Swedish folklore participated in satanic festivities and rites led by the Devil himself. The preliminary investigation was held at the request of The Royal Witch-craft Commission. Nordingrå belonged to the province of Ångermanland, one of the Swedish provinces with the highest number of witch trials in the 1670s. The trials in Nordingrå have, more or less never been examined before, mainly due to the fact that no sentences or penalties were ever imposed.The purpose of this paper is to examine social relations and social conflicts in Nordingrå with the records from the witch trial 1675 as the primary source.

Mitt syfte med detta arbete är att få en bild av hur relationerna mellan olika religiösa samfund såg ut under en tid då EFS byggde upp och etablerade sin verksamhet i Eritrea. För att få ett lokalt signum på uppsatsen kommer den till stor del att handla om en lokal missionär, Olle Hagner från Ovansjö socken, som kom att tillbringa närmare 40 år som missionär i östra Afrika ? många av dessa med sin fru som följeslagare.Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt:* Varför missionerade EFS i just Eritrea?* Vad åstadkom Olle Hagner?* Är det möjligt att se en förändring över tid på hur missionärerna såg på den inhemska religionen på plats?* Hur gestaltade sig de inter- och intrareligiösa relationerna mellan EFS-missionärer (särskilt Hagner), muslimer, kopter, katoliker och anhängare av den inhemska religionen?* Vilka tänkbara orsaker ligger bakom eventuella förändringar i attityder och relationer?Kritiken från Hagner och EFS mot andra samfund var bitvis hård, och då framförallt mot den katolska kyrkan. Detta är inte förvånande då den katolska kyrkan gjorde allt för att tränga ut EFS? missionärer ur Eritrea och lyckades också med detta under en period.Olle Hagner anlände till Eritrea första gången 1923 efter att ha lovat att ta vid efter sin broder Johans tidigare missionsgärning i Eritrea som han tvingats avbryta på grund av sjukdom.

Agricultural drainage ditches are links between fields, lakes and oceans, having the potential to transport e.g. sediment and nutrients. When in a good condition, drainage ditches can act as sinks for e.g. phosphorus and sediments and prevent eutrophication downstream. The aim of this study was to determine the condition of one agricultural drainage ditch and to come up with suggestions for appropriate measures. The aim was also to determine which of the ditch?s properties that were possible to evaluate visually, which processes they represented as well as which properties required complementary physical analysis. This in order to contribute to the work of developing a method for determining the status/condition of agricultural drainage ditches.

The following report describes an exploratory work about Furillen,an island that belongs to the area Rute, in northern Gotland. Theproject is a result of a selection of texts taken from the author ClasEngström - my grandfather. He wrote, among other things, about theinhabitants of Rute and their experience and ways of dealing with thedevelopment of their society. Through the use of graphic design I havetried to update the content of some of these texts.Much have changed since my grandfather wrote about Rute, whichgave me further reason to update the topic.In addition to the research, I looked at graphic design?s importancefor interpreting the literary content.

Denna studie behandlar bondehushållets försörjningsmönster och dess utveckling sent 1800-tal. Undersökningen fokuserar på ett svenskt hushåll åren 1870-1900, enperiod då jordbruksekonomin integrerades i marknader och ledde till ökad specialisering, nya jordbruksvaror, ökad rationalisering i produktionen och Bruksdöd för gamla näringar. Hushållet, Tomtas gård i Folkärna socken uti södra Dalarna, utgör ett av de bondehushåll i Sverige som själv dokumenterade processen genom bondedagbokens dagliga och vardagliga notiser.Den ekonomiska vardagen i bondehushållet har studerats för att förstå vad förändringarna innebar för människorna som direkt deltog i-, och påverkades av, marknadsintegreringen. Detta har skett genom att studera bondehushållets medlemssammansättning och tidsdisposition för olika arbetsmoment utifrån antagandet att husbondens livscykel hade en avgörande inverkan på bondehushållets försörjningsmönster. Livscykel förstås här som den tid då gårdsansvar innehas av en husbonde fram till dess att en ny husbonde, son eller svärson, tar över gården.

?Till sångens gud?Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta?To the god of song?Karl Nygren-Kloster and his voice-institute in AlvestaKarl Nygren-Kloster föddes 1876 i dåvarande Aringsås socken, sedermera Alvesta kommun, Kronobergs län. Som 19-åring reste han till Stockholm för att påbörja sina studier i orgelklassen vid Musikkonservatoriet. Efter sin fullbordade musikdirektörsexamen några år senare utbildade han sig på egen hand till röstpedagog. Människorösten och dens användning i tal och sång var hans stora intresse och 1903 öppnade han sitt eget sånginstitut i Stockholm.