Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kunskapsprov överensstämmer med de övergripande styrdokumenten och vilken kunskapssyn testerna förmedlar.Mina två frågor som jag hade för avsikt att få besvarade var dessa.? Hur överensstämmer de kunskapsprov som genomförs i ett yrkesförberedande program med intentionerna i läroplan och programmål?? Vilken kunskapssyn förmedlar testerna?Jag har sammanlagt undersökt 16 olika prov i olika examinationsformer, som skriftliga prov, prov i projektform, praktiska prov och övriga prov.Jag har analyserat testerna utifrån begrepp ur läroplan och kunskapssyn. Dessa är: kreativitet, integrerat, kommunikativt arbetssätt, fakta/memorerande, samarbete, reflektion, autentiska svar, elevaktiva arbetssätt, utrustning, estetisk, etik, tillgång till läromedel, bedömning av process/produkt, bedömning utifrån vem som gör bedömningen. Jag har efter analysen funnit att alla begrepp förekommer någon gång, men ingen provform är heltäckande för samtliga begrepp.De skriftliga proven som mäter fakta och memorerande kan klart hänföras till behaviorismen och förmedlingspedagogiken.I de övriga proven finns inslag av socialkonstruktivistiskt lärande, progressiv pedagogik och en del av Piagets teorier om lärande..

Vi ville undersöka hur lärarna på högstadiet ser kunskap och vad de bedömer. Vi ville även ta reda på när lärarna bedömer sina elever samt granska deras tillvägagångssätt. Vi använde oss utav kvalitativa intervjuer som spelades in på ljudband. Sex intervjuer står som underlag till resultatet. Intervjuerna hölls inom skolans lokaler och pågick under en veckas tid.

Denna studies syfte är att undersöka och beskriva vilken kunskapssyn som finns hos lärare i naturvetenskap, på högskolan, och hur denna överensstämmer med hur lärarna undervisar och bedömer studenternas kunskaper. Undersökningsgruppen som slumpmässigt valdes ut för studien bestod av lärare i naturvetenskapliga ämnen på Teknik och samhälle, Malmö högskola, och de undersökningsmetoder som användes var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Tolknings- och analysförfarande valdes i enlighet med Kvales (1997) "ad hoc"-metod. Materialet analyserades först för att definiera lärarnas huvudsakliga kunskapssyner, därefter för att besvara delfrågorna om påverkan och perspektivintegrering. Till sist gjordes jämförelser mellan observationer och intervjuer.Analysen av observationerna och intervjuerna visar på att tre av lärarna i studien har en processinriktad kunskapssyn och två har en konstruktivistisk inriktad kunskapssyn.

Denna studie är en del av en flerfallstudie i Jönköpings län och undersöker ett HVB-hem för ensamkommande barn och ungdomar i Jönköpings kommun. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ fallstudie undersöka grannskapets potentiella roll för de ensamkommande barnen och ungdomarnas integration. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med grannar (n=11) och med representanter för HVB-hemmet (n=3). Studien undersöker även vilka kontakter som finns mellan HVB-hemmet och grannskapet, samt vilka informationsstrategier som använts i etableringsprocessen av HVB-hemmet och den betydelse dessa kan ha haft för hemmets mottagande. Studien visar att grannskapet uppfattar det undersökta HVB-hemmet som anonymt och att det finns en tydlig brist på information och kunskap om hemmet.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vad som kan ligga till grund för att lärarna på min praktikskola upplever en skillnad mellan de elever som går närkurser och de elever som går distanskurser. Jag har valt att med hjälp av en enkätundersökning undersöka fyra områden, studievana, motivation, förkunskaper eller kunskapssyn, hos eleverna i en när- respektive distansklass i Naturkunskap B för att se om jag inom dessa områden kan se några skillnader mellan när- och distanseleverna. För att en bredare bild av de möjliga orsakerna bakom uppfattningen att när- och distanseleverna skiljer sig åt har jag dessutom intervjuat en lärare som undervisar i de båda kurstyperna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av enkätundersökningen på att eleverna i distanskursen har något bättre förkunskaper och studievana än eleverna i närkursen. Detta är dock svaga samband och i övrigt skiljer sig inte de två elevgrupperna nämnvärt från varandra..

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan några lärares bedömning och olika pedagogiska grundteoriers kunskapssyn samt hur de tillsammans med lärarens egen kunskapssyn påverkar bedömningen. Utifrån uttalanden från 5 stycken utvalda lärare, tillsammans med den litteratur som vi läst har vi försökt att hitta samband. Den metod som användes var enskilda intervjuer, ur vilka uttalanden kopplades till den litteratur och de pedagogiska grundteoriernas kunskapssyn. Vi ställde frågor om hur dessa personer konstruerade sina prov samt hur de bedömer och dokumenterar sina elevers lärande. Hur lärarnas bedömning påverkats av de olika teoriernas kunskapssyn och hur skolväsendet har påverkats av dessa teorier försökte sedan knytas till behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teoris olika kunskapssyner.

Uppsatsen undersöker tre lärares syn på kunskap i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Syftet är att identifiera och analysera tre lärares syn på kunskap. Tre gymnasielärare i ämnet svenska intervjuas halvstrukturerat för att besvara frågorna (1) Hur definierar lärarna begreppet kunskap? Och (2) Vilet utrymme anser sig lärarna ha till teoretiserande och hur kan detta utrymme förklaras?Lärarnas kunskapssyn kategoriseras med hjälp av tre välkända utvecklingspsykologiska teorier: behaviorism, kognitivism och sociokulturellt lärande. Analysen visar att det finns representatnter inom varje kategori, och att lärarna har en väl genomtänkt kunskapssyn, även om de inte alla har teoretiska begrepp att utrycka sig med.

Kvinnor har under stora delar av 1900?talet broderat monogram på hemmets textilier för att skilja tillhörigheter åt och undervika förväxling. Monogrammet hade även en prydande funktion på textilierna, som broderats mer eller mindre synliga på textilierna under åren. Ordet monogram kommer från grekiskans mono´grammos och betyder en bokstav av enbart linjer. Det broderade monogrammet består av ägarens begynnelsebokstäver eller det gifta parets gemensamma begynnelsebokstäver, vilket har varierat under tiden från en till fyra bokstäver och hela namn beroende på trender.

Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers kunskapssyn och att diskutera resultatet. Jag har intervjuat åtta högstadieelever om kunskap, skola och lärare. Undersökningens resultat visar att: eleverna är ovana att diskutera kunskapsbegreppet, att lärare inte diskuterat kunskapsbegreppet med eleverna samt att eleverna har svårt att frikoppla kunskapsbegreppet från skolvärlden. Eleverna har nämnt fyra aspekter på viktig kunskap: nytta, förståelse, allmänbildning samt grundkunskaper..

Detta är en kvalitativ studie som undersöker om hur förskollärarens barnsyn och kunskapssyn påverkar barns lärande. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare tänker kring sin egen påverkan på barns lärande i förskolan, utifrån förskollärarnas barnsyn och kunskapssyn. Studien fokuserar på vad några förskollärare i Sverige utgår från när de planerar för barns lärande på förskolan samt hur medvetna de är om sin egen påverkan på barns lärande. För att ta redan på detta har fem intervjuer genomförts från olika förskolor. Studien fokuserar på förskollärarens perspektiv och intervju har gjort att jag har kunnat samla empiri som fokuserar på förskollärarens uppfattningar och känslor kring ämnet.

The aim of this study has been to achieve an increased understanding of the meaning of home for people in homelessness. The study is based on texts written by people in homelessness and a qualitative content analysis has been used to process the material. The result has been analysed with an inductive approach, using parts of the analysis method grounded theory. Three aspects of the meaning of home was identified in the texts; control, self-determination and independence. The lack of a home means a major limitation concerning these aspects, according to the texts.

Detta arbete är en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning på en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda på om deras bakgrund nämns i historieundervisningen. Jag har även intervjuat lärare på samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar också kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader på hemmets och skolans historieförmedling vad gäller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sätta fokus på hur historia förmedlas till invandrarelever samt på om dessa elevers historia tas upp i undervisningen.

Studien syftar till att undersöka lärares kunskapssyn samt hur detta kan påverka valet av arbetssätt vid barns tidiga läs- och skrivutveckling. Kvalitativa intervjuer har använts för att få en djupgående förståelse kring lärares kunskapssyn och arbetssätt. Resultatet visar på att både traditionella läs- och skrivmetoder och nya modeller finns representerade ute bland skolorna, där Tragetons modell - att skriva sig till läsning är mest förekommande. Det påfallande resultatet i studien visar även att lärarna eftersträvar kontinuerlig utveckling inom läs- och skrivområdet, något som de tillägnat sig genom att ta del varandras lärarkompetenser och perspektiv på lärandet i form av pedagogiska caféer. Enligt studien verkar lärarnas egen kompetensbildning vara en förutsättning för att kunna uppdatera både kunskap kring området samt synen på lärandet när skolan många gånger väljer att spara på kompetensutveckling trots att samhället och skolan ständigt förändras..

Den här uppsatsen handlar om hur man inom en kommunal verksamhet ser på människor och kunskap samt hur detta påverkar den pedagogiska inriktningen utbildandet har. Genom en ökad förståelse för de olika utbildningsbegreppen och hur de vuxit fram, samt de problem som kan uppstå, kan vi som framtida personalvetare ses som bättre rustade att arbeta med dessa frågor efter uppsatsens färdigställande.   Vi har använt oss av triangulering med en kvalitativ ansats, där de olika delarna 1 samt bestått av textanalys av styrdokument, intervjuer med personal inom HRen observation av ett utbildningstillfälle. Vi har under arbetets gång sett på de symboler och metaforer som används inom organisationen och utifrån dessa dragit paralleller och slutsatser om den människo- och kunskapssyn som representeras.  Det vi har fått fram är att de använder sig av både förmedlande och progressiv pedagogik, vilket i uppsatsen inte värderas utan vi har sett på de faror som eventuellt kan förknippas med respektive ståndpunkt. Vi vill dock poängtera att organisationen använder processer i hög grad, men att det förmedlande till stor del ligger som grund..

Enligt läroplanen ska undervisningen sträva mot att ge eleverna på gymnasial nivå en inblick i vetenskapligt arbete och tänkande. Hur ska då undervisningen struktureras för att eleverna ska nå denna kunskapskvalite´?. Uppsatsensteoretiska del belyser vad som karaktäriserar vetenskapligt tänkamde, ger en inblick i Vygotskijs pedagogiska teori samt diskuterar hur denna korresponderar med läroplanens intentioner. På den teoretiska delen följer en undersökning där kunskapssyn, undervisnings- och inlärningsstrategier samt förståelsen och användningen av begreppen ideologi, klass och makt hos lärare i samhällskunskap samt elever på A-kursen i samma ämne avhandlas.