Arbetslivets internationalisering innebär möjlighet för allt fler att arbeta utomlands under några år av sin yrkeskarriär och medföljandes tillfredsställelse är av stor betydelse för utlandsstationeringens utfall. Syftet med studien är att undersöka och beskriva svenska kvinnors upplevelser av att lämna eget avlönat yrkesarbete i Sverige för att vara medföljande till sin partner i en annan kultur under dennes utlandstjänstgöring i Singapore för en kortare eller längre tid. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio svenska kvinnor i Singapore. Av resultaten framkommer stora individuella skillnader i upplevelser. Gemensamt är inledande svårigheter i anpassningen till den nya miljön, att utlandsflytten väcker många tankar och känslor samt att mammor ökar sin tid med barnens aktiviteter.

Jag har valt att göra en undersökning om mans- och kvinnoroller i amerikanska actionfilmer från femtiotalet fram till tvåtusentalet. Främst har jag fokuserat mig på kvinnans position i dessa filmer och gjort en återkommande jämnförelse med den amerikanska hemmafrun som ett begrepp på femtiotalet. Jag har gjort en innehållsanalys på tretton stycken filmer mellan perioden 1952-2005. Dessa filmer har jag valt ut då det finns ett tydligt samspel mellan män och kvinnor i dem och att framför allt att kvinnan har en aktiv del och är betydande för historien.Jag har i dessa analyser kommit till slutsatsen att kvinnliga karaktärer i actionfilmer fått större utrymme att spela på allt eftersom tiden går och att bilden för vad som är manligt och kvinnligt ändrats genom perioden. Men att den kvinnliga actionhjälten alltid kan spåras tillbaka till den amerikanska hemmafrun på femtiotalet..

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Snöå lanthushållskola 1909-1989 var. För att undersöka detta användes tillgängligt arkivmaterial angående Snöå lanthushållsskola, framförallt verksamhetsberättelser och årsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushållet på rätt sätt skulle göra sina män till bättre arbetare/lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var länge inriktad på att utbilda kvinnor i lanthushållning men då samhällets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad på självhushåll och mer på hushåll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, även detta i samklang med samhällets behov.

ABSTACTINSTITUTION: Institutionen för pedagogikAvdelningen för bildVäxjö universitetADRESS: 351 95 VäxjöTELEFON: 0470-70 80 00HANDLEDARE: Emilie KarlsmoTITEL: Bake a wish- iscensättningar av den lyckligahemmafrunENGELSK TITEL: Bake a wish- stagings of the happy housewifeFÖRFATTARE: Malin NilssonADRESS: Stallvägen 46352 56 VäxjöTELEFON: 070-52 29 572TYP AV UPPSATS: C-uppsatsVENTILERINGSTERMIN: Ht 2008Uppsatsen behandlar likheter mellan bilder hämtade från 2008 och 1950-talet för att finna om bilderna från 2008 är iscensättningar av 1950-talet.Genom bildundersökningar och semiotiska bildanalyser av bilder i A piece of cake (2008), Husmoderns köksalmanack (1950-59) och Anne Taintors collage, undersöker uppsatsen om A piece of cake refererar till 1950-talet, och om det har skett några förskjutningar.Författaren framhåller att det finns en del likheter, framförallt mellan A piece of cake och bilderna i Anne Taintors collage, samt att likheterna i förhållande till olikheterna tyder på en förändring av kvinnan som motiv..

Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsättningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre på ett decennium. Begreppet jämställdhet etableras i den politiska debatten och introduceras även för första gången i läroplan för grundskolan 1969.Den här samhällsutvecklingen märks mycket tydligt i läromedlen för mellanstadiet och på bara drygt tio år sker en enorm förändring. Från att vara starkt präglade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gäller särskiljandet på pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gäller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i läroböckerna.Ändå visar det sig att utvecklingen i läroböckerna är något släpande i förhållande till den samhällspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero på att läromedel ofta har en lång produktionstid och således tenderar att hålla fast vid gamla normer och fördomar längre än vad den samtida samhällsdebatten anger..

SyfteSyftet med denna studie är att se huruvida möjligheten till skolgång på ett barnhem i Moshi, Tanzania, påverkar flickornas val av karriär eller som den traditionsenliga normen ser ut, att stanna i hemmet som Hemmafru. Vi vill även undersöka vad det kan vara som hindrar flickor att utbilda sig.Frågeställningar1. Hur påverkar skolan flickornas möjlighet till vägval av karriär? ? Hur ser flickorna själva på sina möjligheter till en framtida karriär?2. Hur påverkar sexuella relationer och förhållanden flickornas skolgång?? Hur ser kunskapen ut kring sexualitet hos ungdomarna?MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod.

Syftet med studien var att undersöka kvinnosynen inom dagens svenska rasideologiska rörelse. Vid genomförandet av studien användes kvalitativ metod i form av textanalys av olika texter publicerade av grupper inom den rasideologiska rörelsen samt intervjuer med två personer som varit aktiva i rasideologiska grupper. Rasistiska ideologier och rörelser är inga nya fenomen. Alltsedan de nationalsocialistiska framgångarna under 1930-talet har det i Sverige existerat och verkat grupper och rörelser vars verksamhet ytterst syftat till den vita rasens överlevnad. Det finns en idémässig kontinuitet mellan 1930-talets nazistpartier och dagens moderna rasideologiska rörelse.

1950-talet var en tid med ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet. Det var en tid då hemmafruideologin var som starkast och kärnfamiljen var det ideala. Under denna tid, mellan 1950 och 1960 gjordes det sammanlagt 314 filmer i Sverige. 11 filmer av dessa har i denna uppsats analyserats med syftet att ta reda på hur familjen skildrades i de svenska 50-tals filmerna. Detta har gjorts utifrån frågeställnigar som: Hur gestaltades famlijen i svensk film på 50-talet? Hur så strukturen ut och hur var relationen mellan förälder och barn? Resultatet visar på att det är kärnfamiljen som gestaltas där mannen är familjeförsörjare och kvinnan är Hemmafru.

I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad Hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats är att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan på hederskulturen.Metod: Litteraturstudier.Frågeställningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berättelser om sina liv?  Och som påverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt?Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frågeställningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien är att få en inblick hur det är att växa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att få rättvisa och rätt om sin egen frihet.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats är att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan på hederskulturen.Metod: Litteraturstudier.Frågeställningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berättelser om sina liv?  Och som påverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt?Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frågeställningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien är att få en inblick hur det är att växa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att få rättvisa och rätt om sin egen frihet.

Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock är det inte alla medie-genrer som uppmärksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska modetidningen Vogue Paris representerar ?la Parisienne? ? den parisiska kvinnan ? utifrån de två motsägande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats är att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehållsanalys av olika modefotografi ur två nutida nummer av modetidningen som representerar ?la Parisienne?, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frågorna: hur representerar Vogue Paris ?la Parisienne? genom modefotografi; på vilket sätt (re)konstrueras myten om ?la Parisienne?, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrån feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhåller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsägelsefull och kontrastfylld myt om ?la Parisienne?, som innefattar en innebörd som både feminin och sexuell men även naturlig och maskulin.