Vi undersökte hur en grupp ungdomar i Piteå använder sig av nyhetsmedier, vilka medier det är och varför de använder dessa. För att kunna besvara frågorna använde vi oss av en kvalitativ intervjustudie. Vi intervjuade sex gymnasieelever och empirin som vi samlade in satte vi sedan i relation till teorin Uses and gratifications samt tidigare forskning som gjorts inom området. Det viktigaste vi kom fram till i vår studie är att ungdomarna nyttjar nyhetsmedier och då framförallt de klassiska medierna, trots att det finns forskning som säger att ungdomars konsumtion av klassiska nyhetsmedier är låg. Det klassiska mediet som är störst representerad är Piteå-Tidningen eftersom det är stadens lokaltidning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upplever implementeringen och villkoren att arbeta med den digital skrivtavlan. Det har även varit av intresse att se vilka förväntningar det finns på användningen av Smartboarden. Metoden som användes för att ta fram svaren var kvalitativa intervjuer som genomfördes på en skola och en förskola. Det är tidigare forskning som ligger till grund för denna studies frågeställningar. Enligt flera forskare har Smartboarden ett brett användningsområde.

Den första svenska CFC-lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1990 och har sedan dess genomgått flera omarbetningar. Syftet med de svenska CFC-reglerna är att förhindra skatteplanering med bolag i lågbeskattade länder och på så sätt försvara den svenska skattebasen. I kort innebär de svenska CFC-reglerna en möjlighet att beskatta ägaren till ett i utlandet beläget CFC-bolag löpande för dess inkomster från CFC-bolaget.EG-domstolens dom Cadbury Schweppes föranledde att flera av medlemsländerna, däribland Sverige tvingades ändra sina CFC-lagstiftningar. EG-domstolen konstaterade att CFC-lagstiftning utgör en inskränkning av etableringsfriheten och skall förbjudas såvida CFC-bolaget inte utgör ett rent konstlat upplägg och då etableringen sker i syfte att undvika nationell skatt. CFC-beskattning får inte vidtas om det kan visas att det föreligger en verklig etablering från vilken det bedrivs en faktisk ekonomisk verksamhet.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress.

Denna uppsats a?r inriktad pa? att underso?ka hur fo?ra?ldraskapet pa?verkar de sociala relationer som pappor a?r aktiva inom. Uppsatsen underso?ker a?ven hur den nya papparollen inverkar pa? de ko?nsroller som fo?ra?ldrarna har i hemmet. Fo?r att underso?ka detta har fokusgrupper genomfo?rts, dessa genomfo?rdes pa? ett fo?ra?ldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fa?tt diskutera och reflektera kring sto?rre och mindre teman som bero?r sociala relationer, familj och prioriteringar, ka?nslan av medlemskap samt ko?nsroller.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Självmord och självmordsförsök har förekommit så länge människan har existerat. Attityden till självmord har skiftat mellan olika tidsepoker och samhällen. Idag är självmordshandlingar inte lika tabubelagda som de har varit men det är ändå ett stort och uppmärksammat problem. Inom vården kan all vårdpersonal möta patienter som försökt ta sitt liv. Patienter som har försökt ta sitt liv upplever ett stort lidande.

Mot bakgrund av den kontinuerliga samhällsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en långtidssjukskrivning och vidare återgång till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnåtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer.Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstånd också inverkar på ett psykiskt och emotionellt plan. En person som är sjukskriven kan på så vis börja ifrågasätta sitt eget värde, och känna sig oduglig genom att bara gå hemma och inte kunna bidra med något till samhället. Personernas berättelser påvisar emellertid att återgången till arbete kan underlättas av en engagerad arbetsplats. Det framgår också att det är viktigt med stöd och förståelse från omgivningen, såsom från familj, chef och arbetskamrater, men även från läkare, Försäkringskassa och andra ansvariga aktörer.

Examensarbetets syfte är att undersöka vad Kultur på recept för långtidssjukskrivna personer kan betyda för individen och samhället, samt vilken kultursyn som genomsyrar projektidén. Frågeställningarna diskuteras via två kanaler: ljud och akademisk text. Ljudproduktionen, som bör lyssnas på innan uppsatsen läses, är nyfiket undrande medan den akademiska uppsatsen är mer kritiskt analyserande. De båda är lika ?sanningsbärande? trots att de ska förmedla olika känslor, insikter och frågor hos mottagaren.

Syftet med denna studie är att beskriva legitimerade arbetsterapeuters erfarenheter av att driva eget företag inom ramen för arbetsterapi och visa vilka möjligheter det finns med att vara arbetsterapeut och egenföretagare.För studien valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex arbetsterapeuter verksamma med eget företag intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys varpå det framkom fem kategorier.Resultatet visar att den breda kompetensen som arbetsterapeuter besitter ger möjligheter att driva företag och erbjuda tjänster inom flera olika områden. Deltagarna lyfter nyttan av tidigare erfarenheter, friheten med att vara egenföretagare, samt egenskaper och kunskap som är till nytta i företagandet. Vidare beskriver deltagarna hur de marknadsför sig själva och sina företag, samt vikten av att ha ett nätverk, dels för att få råd och stöd, men även för att generera kunder.

I denna uppsats så kommer jag att belysa ämnet dyskalkyli. Jag kommer genom fakta från aktuell litteratur redogöra vad dyskalkyli är. Jag kommer även genom en livsberättelse att kunna berätta för er om hur det är att leva med dyskalkyli. Genom livsberättelsen så kommer vi få möjligheter att följa en 12-årings erfarenheter och hans vardag, både i och utanför skolan. I uppsatsen tas det upp hur skolan arbetar med elever med specifika matematiksvårigheter.

Trygghet är en viktig faktor i hemsjukvård, där distriktssköterskors förmåga att ge trygghet betyder mycket för vårdens kvalitet. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge trygghet till personer i hemsjukvård. Studien är baserad på sex intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med latent ansats. Denna analys resulterade i ett tema: Skapa tillit och kunna möta personers behov vilken innefattar fem kategorier: Förväntningar på en tillitsfull relation, Vara tillgänglig, visa kontinuitet och engagemang, Kompetens att förstå personers behov, Förmåga att möta otrygghet, Förstå hemmets betydelse samt dess begränsningar. I resultatet framkom att distriktssköterskor upplevde att trygghet gavs när de bekräftade personer i hemsjukvård som individer, var engagerade, frågade hur de mådde, hade kunskap och var skickliga, gav tillfredställande information samt fick personer att ?känna sig hemma?.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande.

HIV är ett virus som är utspritt över hela världen. Resultatet av detta innebär att sjuksköterskor överallt kommer att möta HIV-positiva patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till att arbeta med HIV-positiva patienter, samt utforska eventuella skillnader mellan länder. Metoden som valdes var en deskriptiv litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar och utarbetades enligt Goodmans sju steg. Funna resultat gav olika teman: attityder, kunskap, erfarenheter, rädsla samt bemötandet av patienter.