Antalet personer som räknas som överviktiga eller feta världen över har ökat markant under de senaste trettio åren. Flertalet följdsjukdomar och en negativ påverkan på livskvaliteten är sammankopplat med fetma och övervikt. Att personer som lever med övervikt och fetma upplever känslor av skuld och skam har påvisats. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelser av skuld och skam hos personer som lever med övervikt eller fetma. Kvalitativ manifest innhållsanalys användes för att analysera 17 vetenskapliga artiklar.

Idag lever ett stort antal människor med Multipel Skleros (MS) av varierande grad i Sverige. MS påverkar livskvaliteten negativt genom att personen kan få koordinationsstörningar, känselnedsättning, miktionsbesvär samt problem med gångfunktionen och den sexuella funktionen. Det finns många studier gjorda på livskvalitet hos personer med MS men dock ingen gemensam litteraturöversikt och sammanställning av dess resultat. Syftet med studien var att analysera den hälsorelaterade livskvaliteten hos personer med MS utifrån granskning och sammanställning av studier där mätinstrumentet MSQOL-54 använts. En litteraturöversikt med fem studier har genomförts där det kvantitativa mätinstrumentet MSQOL-54 använts.

BakgrundI Sverige lever 160 000 personer med demenssjukdom och prevalensen av sjukdomen är stigande. Tillståndet är progredierande och utan botemedel. Malnutrition är ett stort och komplext omvårdnadsproblem hos denna patientgrupp. Orsaken till viktförlust vid demenssjukdom är multifaktoriell och den personal som arbetar inom demensvården har ofta en låg kunskapsnivå i ämnet demenssjukdom och nutrition. Risken med en försämrad nutritionsstatus är bland annat förhöjd infektionsrisk, minskad livskvalitet, snabbare sjukdomsförlopp och för tidig död.SyfteSyftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder gällande nutrition som är betydelsefulla för personer med demenssjukdom.MetodAllmän litteraturöversikt valdes som metod då var den metoden var bäst lämpad för att besvara syftet.

Fibromyalgi är en komplicerad sjukdom där grundsymtomet är kronisk muskelsmärta. Sjukdomen drabbar främst kvinnor. Orsaken till sjukdomen är ännu okänd och det finns inga metoder för objektiv diagnostik eller botande behandling. Personer med fibromyalgi har länge blivit misstrodda av vårdpersonal vilket många gånger medfört vårdlidande. Syftet med studien var att beskriva hur personer med fibromyalgi upplever mötet med vårdpersonal.

Syftet: Öka kunskapen för att förbättra fallprevention genom att beskriva och jämföra förekomst av fall, fallförebyggande åtgärder samt undersöka attityder bland äldre personer relaterat till fall. Metod: En enkätstudie som genomfördes på 80 äldre personer över 65 år bestående av både män och kvinnor som bor i det egna hemmet. Resultat: Det fanns ett signifikant samband mellan de respondenter som undviker aktiviteter inomhus på grund av rädsla för fall och vidtagit fallförebyggande åtgärder. Det fanns även ett svagt samband, dock inte signifikant mellan kvinnor och fallförebyggande åtgärder samt mellan rädsla för fall och fallförebyggande åtgärder. Resultatet visade inga statistiska skillnader mellan gruppen fallit och gruppen ej fallit med avseende på redovisade variabler.

Flertalet som drabbas av stroke är över 65 år, men sjukdomen ökar bland yngre personer. Dessa yngre personer är i arbetsför ålder och deras stroke påverkar inte bara privatlivet utan även arbetslivet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till arbete Metod: Den metod som använts var allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar har hämtats ur databaserna Cinahl och PsycInfo som genom urval, kvalitetsgranskning samt dataanalys utgjort ett resultat. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Att arbetet är meningsfullt, Rädsla och osäkerhet, Att återgå är ett mål samt Att hinder och motstånd skapar frustration.

Av socialtjänstlagen framkommer det att den som inte själv kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd samt att personer med psykiska funktionshinder ska ges möjlighet att leva som andra i egen bostad. Genom boendestödverksamheten kan den enskilde erhålla stöd i sin dagliga livsföring. Syftet med studien var att beskriva hur boendestödjarna arbetar för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna bo i eget boende. För att besvara syftet användes kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Av resultatet framkommer det att boendestödjarna ska ge klienterna individuellt stöd och träning i vardagliga situationer samt hitta verktyg som kan underlätta för den enskilde att leva ett så självständigt liv som möjligt.

Bakgrund: Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ?lindrig stroke? dvs. inga eller små fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt från akutsjukvården till hemmet efter en kort vårdtid. Vård vid en strokeenhet är en effektiv vårdform och utgör basen för omhändertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke.

CHARGE syndrom är ett syndrom där hörselnedsättning är ett av flera kännetecken. Varje bokstav i akronymen CHARGE står för, det engelska namnet på, en missbildning som är ofta förekommande vid syndromet. C står för kolobom (skada i ögat), H står för hjärtfel, A står för hinder i bakre näsöppningen, R står för tillväxthämning och utvecklingsstörning, G står för missbildade könsorgan och E står för öronmissbildningar. Syndromet är mycket ovanligt och drabbar cirka en per 5 000 - 12 000 nyfödda. De flesta med CHARGE, över 90 %, har en utvecklingsstörning.

Bakgrund: Munvård av god kvalitet är av stor betydelse för en frisk munhåla och därmed ökat välbefinnande. Kognitiva nedsättningar hos personer med demenssjukdom försvårar deras förståelse för munvård och därmed deras förmåga att samarbeta med omvårdnadspersonalen. Utförandet av munvård hos personer med demenssjukdom kan därför leda till situationer som omvårdnadspersonalen upplever som hinder för själva utförandet av munvård. Syfte: Att tydliggöra faktorer som omvårdnadspersonalen upplever som hinder, samt på vilket sätt omvårdnadspersonalen bemästrar dessa hinder vid utförandet av munvård för personer med demenssjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats, där åtta omvårdnadspersonal intervjuades i två fokusgrupper.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen omkulturbaserade projekt och aktiviteter för personer med demensdiagnos. Genomatt lyfta fram personer verksamma inom området tecknas en bild upp avmöjligheter och svårigheter både inom ramen för riktade kulturprojekt och somen del av verksamheten ute på demensboenden. Kvalitativaintervjuer genomförs med fem olika informanter: två personer som arbetar medprojektet Möten med minnen, ettkulturprojekt för demenssjuka på Nationalmuseum i Stockholm, samt tvåfritidskonsulenter som arbetar med aktiviteter riktat mot demensboenden. Enalzheimersjuk kvinna, som deltagit i Mötenmed minnen, har även intervjuats. Oavsett vilket perspektiv informanternahar så finns det en samstämmighet kring att demenssjuka personer måste görassynliga och få delta i samhället trots sin sjukdom.

Bakgrund: I dag upplever många närstående till personer med psykisk ohälsa svårigheter i att bli delaktiga i den professionella vården. Närstående beskriver vårdpersonalen som ointresserade av att möta personer med psykisk ohälsa. Det beskrivs att vårdpersonal har negativt bemötande gentemot personer som söker vård samt till närstående. Syfte: Att beskriva upplevelser hos närstående till personer med psykisk ohälsa i kontakten med den professionella vården. Metod: Litteraturstudie baserad på självbiografier med analysförfarande utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

 Bakgrund:Smärta är en naturlig upplevelse vilken alla människor kommer i kontakt med och känner någon gång i livet. Smärta benämns kronisk om personen haft smärtan mer än sex månader i följd. Betydelsefullt för personer med kronisk smärta är att sjuksköterskan kan hantera smärtproblematik. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie har legat till grund för arbetet.

Kommunikation finns alltid närvarande i mellanmänskliga möten. Afasi innebär att språkförmågan är nedsatt på flera sätt och kan påverka hörförståelse, läsning, muntlig kommunikation, språk och skrivande. Personer med afasi är en sårbar grupp och svårigheter att kommunicera har en betydande påverkan på deras livskvalitet, varför ökad förståelse är viktig. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kommunikation hos personer med afasi. Den systematiska litteratursökningen resulterade i nio vetenskapliga studier som kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Att leva med schizofreni innebär att verklighetsuppfattning och tankar oftast är förvrängda och störda. Dessa personer uppfattar ofta saker med sina sinnen som ingen annan kan registrera. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att leva med schizofreni. Rapporten är en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, där nio vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades. Resultatet presenterades i fyra slutkategorier: Att ha tanke- och förnimmelsestörning skapar ångest och kaos.