Sök:

Sökresultat:

6148 Uppsatser om Hemlösa patienter - Sida 49 av 410

Fenotypning med Phene Plate system av koagulas-negativa stafylokocker isolerade frÄn centrala venkatetrar

Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador pÄ hudens barriÀr som en inlÀggning av centrala venkatetrar (CVK) innebÀr kan dock KNS fÄ tilltrÀde till normalt sterila lokaler dÀr de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK frÄn patienter resistensbestÀms bara nÄgra enstaka kolonier vilket gör det lÀtt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer pÄ CVK frÄn patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS pÄ CVK frÄn olika patienter. Kolonier frÄn CVK prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP).

Prevalens och incidens av lÀkemedelsbehandlad hypotyreos i
Sveriges lÀn.

Tyreoideasjukdomar Àr vanliga, de förekommer i alla Äldrar och Àr vanligare bland kvinnor. Hypotyreos innebÀr brist pÄ tyreoideahormoner som reglerar kroppens ÀmnesomsÀttning. Det finns mÄnga subtyper av hypotyreos men autoimmun tyreoidit Àr den vanligaste orsaken i Sverige. Hypotyreos behandlas genom substitution av det saknade hormonet tyroxin(T4) . Substansen heter levotyroxin och har ATC-kod H03AA01, de lÀkemedel som finns Àr LevaxinŸ och Euthyrox.

Prevalens och incidens av lÀkemedelsbehandlad hypotyreos i Sveriges lÀn.

Tyreoideasjukdomar Àr vanliga, de förekommer i alla Äldrar och Àr vanligare bland kvinnor. Hypotyreos innebÀr brist pÄ tyreoideahormoner som reglerar kroppens ÀmnesomsÀttning. Det finns mÄnga subtyper av hypotyreos men autoimmun tyreoidit Àr den vanligaste orsaken i Sverige. Hypotyreos behandlas genom substitution av det saknade hormonet tyroxin(T4) . Substansen heter levotyroxin och har ATC-kod H03AA01, de lÀkemedel som finns Àr LevaxinŸ och Euthyrox.

LÀxor och barns lÀrande

Hypertoni Àr idag en folksjukdom som berör mÄnga patienter i vÄrden. Det Àr dÀrför viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om de olika behandlings-metoderna. Syftet var att studera vilka livsstilsförÀndringar som kan pÄverka hypertoni och att belysa sjuksköterskans roll vid de icke-farmakologiska metoderna. Fokus inriktades mot primÀrvÄrden hos patienter som var över 18 Är. Litteraturstudien Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet kategoriserades i kost, övervikt, viktminskning, fysisk aktivitet, andning, stress, rökning och alkohol.

EFFEKTER AV REHABILITERANDE ÅTGÄRDER FÖR PATIENTER MED UTMATTNINGSSYNDROM : Sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv

Utmattningssyndrom Àr ett snabbt vÀxande problem i vÄrt land, studierinom omrÄdet har visat att detta tillstÄnd ofta Àr stressrelaterat. Stress Àr enreaktion pÄ obalans mellan de belastningar som mÀnniskan utsÀtts för ochde resurser som han/hon har för att hantera dessa belastningar. Att drabbasav utmattningssyndrom kan bl.a. innebÀra en minskad förmÄga tillrörlighet, vilket ocksÄ innebÀr svÄrigheter att klara det dagliga livetsaktiviteter. En av arbetsterapeutens uppgifter Àr att hjÀlpa patienter hitta enhÀlsosam balans mellan arbete, vila och fritid.

Se mig som person bortom mina symtom. Mötet mellan patienter med medicinskt oförklarade symtom och vÄrdpersonal. En fenomenologisk studie utifrÄn patienternas perspektiv.

Upp till 30 % av de patienter som besöker primÀrvÄrden bestÄr av personer med medicinskt oförklarade symtom (MOS). Forskning har visat att MOS-patienter kÀnner sig ?medicinskt förÀldralösa? inom vÄrdssystemet och upplever djup besvikelse dÄ deras subjektiva symtom inte kan förklaras och förstÄs ur medicinskt perspektiv. Forskning har pÄvisat betydelsen av vÄrdpersonalens förhÄllningssÀtt i detta sammanhang Och det framhÄlls att, för att kunna Ästadkomma en effektiv vÄrd och behandling av patienter som har MOS behövs ökade kunskap om hur patienterna sjÀlva upplever och tolkar sina symtom.Syftet med föreliggande studie var att studera innebörden av möten med vÄrdpersonal utifrÄn patienternas eget perspektiv. Studien har baserats pÄ tio narrativa intervjuer med patienter med MOS i Äldrarna 24-61 Är utifrÄn en intervjuguide med öppna frÄgor.

Patienters upplevelser av tvÄngsÄtgÀrder i psykiatrisk slutentvÄrd. : En litteraturstudie.

Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjÀrde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom Àr ingen ovanlig företeelse i dagens samhÀlle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rÀtt till en god vÄrd som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vÄrda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsÀttningar och hÀlsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vÄrdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors instÀllning till att vÄrda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvÄrden.Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors instÀllning till vÄrdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vÄrden.

En beskrivning av effekter av utbildning avseende egenvÄrd för patienter med typ 2 diabetes. : En litteraturstudie

Diabetes Àr en av de största folksjukdomarna i vÀrlden. I Sverige Àr ca 300 000 individer drabbade. För att dessa patienter skall kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt sÄ krÀvs preventiva behandlingsformer för att förhindra komplikationer som leder till ökat lidande för individen. Syftet med studien Àr att beskriva effekter av utbildning avseende egenvÄrd för patienter med typ 2 diabetes. Metoden Àr en litteraturstudie och artiklar söktes i olika databaser.

IntensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter ytligt sederade med Dexmedetomidine

IntensivvĂ„rdspatienter Ă€r i behov av sedering för att uthĂ€rda smĂ€rtsamma upplevelser sĂ„som endotrakealtub och respiratorbehandling. Ytlig sedering blir allt vanligare inom intensivvĂ„rden dĂ„ det visat sig ha patientnytta. Syftet med undersökningen var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors erfarenheter av att vĂ„rda patienter ytligt sederade med Dexmedetomidine (Dexdor), som Ă€r ett nyare lĂ€kemedel för sedering inom intensivvĂ„rden. Studien har kvalitativ design. Åtta intensivvĂ„rdssjuksköterskor deltog och datainsamling genomfördes med semistrukturerade intervjuer.

StickrÀdsla- En kvalitativ studie om sjuksköterskans omvÄrdnad av patienter med stickrÀdsla

Forskning kring omvÄrdnad av patienter med stickrÀdsla Àr i det nÀrmaste obefintlig. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av omvÄrdnad vid stickrÀdsla. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av nio semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Analysmetoden som anvÀndes inspirerades av en kvalitativ innehÄllsanalys.

IntensivvÄrdssjuksköterskans upplevelse av att vÄrda patienter med postoperativ smÀrta

Trots stora förbÀttringar nÀr det gÀller sjuksköterskans smÀrtskattning och behandling av postoperativ smÀrta förekommer det fortfarande att patienten upplever höga till vÀrsta tÀnkbara smÀrtor. Tidigare studier visar att adekvat postoperativ smÀrtlindring fortfarande Àr ett stort problem. Syftet med studien var att med kvalitativ metod beskriva intensivvÄrdsjuksköterskans upplevelse av att vÄrda patienter med postoperativ smÀrta. Fem intensivvÄrdssjuksköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades utifrÄn Dahlberg (1997) fenomenologiska analysmetod. I resultatet framkom, att det fanns skillnader vid bedömning av postoperativ smÀrta hos vakna och icke vakna patienter.

Faktorer som Àr gynnsamma i bemötandet av personer med kronisk smÀrta

Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet frÄn vÄrdpersonal som Àr gynnsamma i vÄrden av patienter med kronisk smÀrta.Teoretisk referensram: SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse pÄverkad av patientens kontext. Maslows behovsteori har anvÀnts som referens till vilka behov patienter mÄste fÄ tillgodosedda för att kunna uppnÄ vÀlbefinnande, uppleva hÀlsa och livskvalitet. Erikssons omvÄrdnadsteori om lidande har anvÀnts för att ge en djupare bild av smÀrtans komplexitet. Metod: Denna studie Àr utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smÀrtproblematik utan hÀnsyn till bakomliggande orsaker. Resultat: Patienter med kronisk smÀrta uppger fem omrÄden; kunskap skapar trygghet, smÀrtbekrÀftelse, vikten av en fungerande vÄrdkedja, patientens stÀllföretrÀdare, subjektiva upplevelser som utgÄngspunkt för smÀrtbehandling som betydelsefulla i deras vÄrdkontakter. Patienter upplever att det centrala Àr att fÄ sin smÀrta accepterad för en fungerande vÄrd.Slutsats: Resultatet pÄvisar vikten av att patienten kÀnner sig bekrÀftad och trodd pÄ av vÄrdpersonalen i sin smÀrtredogörelse.

OmvÄrdnad i samband med osteoporos: En litteraturstudie

Osteoporos Àr ett ökande hÀlsoproblem runt om i vÀrlden, vilket bör förebyggas, dÀr en av tre kvinnor och en av tolv mÀn över 50 Är drabbas. I Sverige drabbas varje Är cirka 70 000 personer av osteoporosrelaterad fraktur. Syftet med denna litteraturstudie var att genom en integrerad kunskapsöversikt beskriva den omvÄrdnad som riktar sig till patienter med osteoporos. Litteratursökningen skedde i tvÄ databaser med fokus att besvara frÄgestÀllningar om vilka omvÄrdnadsinterventioner som finns beskrivna, vilka kunskaper har sjuksköterskor och patienter om osteoporos samt vilken betydelse har kunskap om osteoporos i relation till mÀnniskors sÀtt att engagera sig i sin hÀlsa. Litteratursökningen resulterade i 27 studier som analyserades med stöd av en matrismetod för systematiska kunskapsöversikter.

Förtroende för en talande dator? : röstval till ett automatiskt telefonstöd Ät rÀttspsykiatriska patienter i öppenvÄrd

Tack vare datorer finns det idag möjligheter att utöka det befintliga stödet till patienter som Àr i behov av hjÀlp inom vÄrden. I ett pÄgÄende projekt pÄ Karolinska institutet utvecklas ett datorstyrt telefonstöd (Telephone-Linked Care, TLC) för rÀttpsykiatriska patienter i öppenvÄrd. En lÄngsiktig mÄlsÀttning Àr att reducera antalet vÄldsincidenter som intrÀffar i sammanhang dÀr denna patientgrupp Àr inblandad. Huvudsyftet med denna uppsats var att finna en förtroendeingivande kvinnlig och manlig röst för anvÀndning i TLC. Ett annat syfte var att undersöka om olika rösters trovÀrdighet bedömdes olika av olika kategorier av bedömare.

Patienters behov av information efter en hjÀrtinfarkt. : litteraturstudie

Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva vad patienter vill ha för information av sjuksköterskor efter en hjÀrtinfarkt relaterat till behoven, och hur de upplever informationen de fÄtt. En beskrivande litteraturstudie genomfördes dÀr vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktÀr analyserades. I föreliggande litteraturstudier framkommer att hjÀrt och kÀrl-sjukdomar Àr ett stort hÀlsoproblem p.g.a. den ohÀlsosamma livsstil som sÄ mÄnga har i dag. HÀlso och sjukvÄrden jobbar med detta genom att försöka förebygga ytterligare hjÀrtinfarkter, vilket kan innebÀra att patienten mÄste Àndra sin livsstil.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->