Syftet med studien var att beskriva hur småbarnsföräldrar upplever sin möjlighet att kombinera Heltidsarbete och familjeliv för att få en uppfattning om hur jämställdheten ser ut i praktiken i dessa parrelationer. Studien är därmed avsedd att jämföra männens och kvinnornas upplevelser av denna kombination och undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan könens upplevelser. Studien består av enskilda kvalitativa personintervjuer med tre par. Resultaten analyserades utifrån handlingsteori, rollteori och Hirdmans begrepp genussystem och genuskontrakt.Resultatet visar att trots att samtliga i studien arbetar heltid, råder en ojämställd arbetsfördelning mellan paren i hemmet. Kvinnan förväntas i större utsträckning att ta hand om familj och hushållsarbete även om hon arbetar lika mycket som mannen.

Ett av de projekt som startat utifrån Arbetsmiljöverkets ?HelaProjektet? var ?HelDel-projektet? inom Piteå kommun. Projektets innebörd var ett försök att åtgärda svårigheterna med att rekrytera personal, bl.a. genom att alla anställda erbjöds heltidsanställning och att de sedan fritt kunde välja sysselsättningsgrad. Via intervjuer med olika personalkategorier undersöktes i studien om ett personalförsörjningsprojekt inom äldreomsorgen, ?HelDel-projektet?, medförde någon grad av upplevd förändring i kontinuitet och i det sociala omsorgsarbetet.

Aktivitetsbalans är ett dynamiskt fenomen som påverkas av förändringar i den fysiska miljön samt i vilket stadium i livet individer befinner sig i. Aktivitetsbalans beskrivs även som ett generellt begrepp som bidrar till hälsa och välbefinnande. Tidigare forskning visar att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har en mindre social umgängeskrets än vuxna utan fysiskt funktionshinder. Forskning visar också att vuxna med ett fysiskt funktionshinder är mindre nöjda med sitt arbete, sin ekonomiska situation, sina relationer samt livet i helhet. Tidigare studier visar också på att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har ett svagt socialt nätverk, svårigheter att delta i fritidsaktiviteter, svårigheter att få ett Heltidsarbete.

Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett Heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vad begreppet arbetsnarkomani innebär för den enskilde arbetsnarkomanen och orsakerna till varför de arbetar så mycket som de gör, samt om de är villiga att ändra sina arbetsmönster. Vi har även undersökt arbetsnarkomanens egna upplevelser av hur överdrivet arbete påverkar dennes arbets- vardags- och familjeliv. Uppsatsens grundtanke är att belysa informanternas egna definitioner av vad arbetsnarkomani innebär för dem själva samt undersöka om de upplever att det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner. Vi har valt att definiera en arbetsnarkoman som någon som arbetar utöver det ?normala?, dvs.

Företagshälsovården har en unik möjlighet till multidisciplinärt omhändertagande liksom goda samordningsmöjlighet tack vare en nära relation till både arbetsgivare och arbetstagare. Men - görs rätt saker? Och görs de i rätt tid?PREVIA har sedan 2002 02 ett principdokument för rehabilitering ?Rehabvägen - ett arbetssätt för tidig rehabilitering?. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rehabiliteringsprogrammet fungerat. Hur många återgår i arbetet efter rehabilitering? Vilka är de vanligaste diagnoserna? Hur är prognosen för de olika diagnoserna med avseende på återgång i arbetet? Hur har patienterna upplevt rehabiliteringsprocessen?Journalgenomgång av 82 personer aktuella hos PREVIA Härnösand/Sundsvall under perioden 020601 - 040331 visade att den vanligaste diagnosen för sjukskrivning var stressrelaterad utmattning vilket utgjorde 51 % av alla.

Denna undersökning tar sin utgångspunkt i rollteori, där det finns två motstridiga perspektiv. Enligt rollstressperspektivet antas att multipla roller leder till rollkonflikt, medan de multipla rollerna enligt rollexpansionsteorin väntas ge positiva konsekvenser. Denna studies hypoteser utgår från rollexpansionsperspektivet då multipla roller väntas ha ett samband med positiva konsekvenser. Hypoteserna är att kvinnor och män som arbetar heltid har högre odds att uppleva balans än de som arbetar deltid eller övertid. Kort och lång föräldraledighet förväntas påverka kvinnors och mäns upplevda balans negativt, medan medellång föräldraledighet förväntas påverka kvinnors och mäns upplevda balans positivt.

Problem: Färg har en stor associativ inverkan hos individer och är därför en viktig faktor vid varumärkesbyggande. Inom olika produktkategorier finns starkt etablerade färgnormer som följs men nu ser vi en utveckling på den svenska marknaden där etablerade färgnormer börjar ifrågasättas. Vi frågar oss vilka fördelar denna normbrottsstrategi har och hur den inverkar på konsumenter. Kanske har färgteorierna spelat ut sin roll och att det är dags för varumärken att bryta mönstret för att nå framgång. Vår frågeställning är således: Hur associerar svenska konsumenter färg till olika känslor, produktkategorier och varumärken? Vad tjänar varumärken på att bryta mot etablerade färgnormer?Syfte: Vi vill studera det glapp som finns mellan rådande färgteorier och det normbrott vi upptäckt på den svenska marknaden.

Då uppsatsförfattarna tillbringade en termin som utbytesstudenter på Hogeschool Inholland i Rotterdam, Nederländerna uppstod ett intresse för kulturella skillnader mellan länder. Författarna, som i grund och botten anser att Nederländerna och Sverige är två relativt lika länder, stötte med jämna mellanrum på diverse kommentarer gällande kvinnors situation i arbetslivet, vilket gjorde att uppmärksamhet riktades mot det området. Uppsatsen syftar med det här som bakgrund till att utveckla de tankegångar som väcktes under tiden i Nederländerna och svara på frågan: ?Hur skiljer sig upplevelsen av att vara kvinna på revisionsbyrå i Sverige respektive Nederländerna?? Diskussionen kring frågeställningen förs med sex intervjuer som underlag, tre genomförda i Nederländerna och tre i Sverige på revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Utgångspunkten för de samtal som fördes med respondenterna ligger i Hofstedes teorier om kulturella dimensioner.

I och med att tid spenderad på arbetsplatsen verkar fortsätta öka blir allt mindre och mindre tid kvar till familj och fritid, eller det som i denna uppsats benämns som övrigt liv. Den vanligaste orsaken till att en individ upplever obalans är att arbetssfären är för dominerande och lämnar kvar för lite tid till övriga sfärer. Därför har syftet i denna uppsats varit att öka förståelsen för hur och varför olika arbetsgivare arbetar med work-life balance samt att ta reda på vad de har för inställning gentemot begreppet. Med andra ord ville jag förutom att ta reda på deras inställning även ta reda på vilka olika sätt arbetsgivare arbetar med work-life balance på och vilka nyttor de såg i att göra detta. Detta gjorde jag genom att ta del av litteratur och forskning som berör ämnet work-life balance utifrån ett arbetsgivarperspektiv.