SammanfattningSyfte Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur gymnasielärare i kursen idrott och hälsa A använder läroböcker i sin undervisning samt hur läroböcker inom kursen följer styrdokumentens intentioner. MetodMetoden som valdes var en digital enkätundersökning som riktades till 45 slumpmässigt utvalda gymnasieskolor och till de lärare i idrott och hälsa som arbetade på dessa skolor. 63 av totalt 111 lärare besvarade enkäten (57% svarsfrekvens). Därtill har vi genomfört en textanalys av de, enligt enkätsvaren mest frekvent använda läroböckerna i kursen idrott och hälsa A. Textanalysen bestod av en kvantitativ innehållsanalys av läroböckernas innehåll satt i relation till uppnåendemålen för idrott & hälsa A.

Det sägs ibland att människan kan tala hundra olika språk men endast använder ett? Genom att arbeta multimodalt, det vill säga genom att gestalta vårt examensarbete med hjälp av olika uttryckssätt, arbetar vi på det sätt som våra huvudämnen, Barndoms- och ungdomsvetenskap och Kultur, medier och estetik, förespråkar. Huvudämnenas grundsyn är likartade och gemensamma nämnare för dessa är bland annat intresset för hur kunskap och mening skapas i språkliga sammanhang. Inom båda huvudämnena arbetas det mycket med det vidgade språkbegreppet. Båda huvudämnena bygger på det sociokulturella perspektivet som innebär att mening skapas i ett sammanhang och att man lär i den kontext man ingår i.

Människor lever alltför mycket utifrån normer och allt de gör inplaceras i fack och värderas efter klasstillhörighet. Det kan tyckas självklart att man kan tycka om vitt skilda saker inom kulturen: konst, musik, dans och litteratur ? ändå finns det en vag känsla hos många människor att det inte passar sig att samtidigt uppskatta t ex klassisk musik och dansbandsmusik. Vad är det som håller dem tillbaka ? vad är det som styr dem?Den här uppsatsen har som syfte att undersöka gränsöverskridande kulturmöten mellan populärkulturella och finkulturella konstnärer, med huvudfrågeställningen om dessa skilda konstformer kan mötas och sammansmältas på ett likställt sätt.

SammanfattningSyfte och frågeställning: Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt idrottslärare som arbetar på fristående gymnasieskolor vilka saknar tillgång till en egen gymnastiksal upplever att idrottsundervisningen samt deras arbetsmiljö påverkas. Syftet bröts ner till tre frågeställningar: Finns det något eller några moment eller kursmål i undervisningen som idrottslärarna upplever gynnas eller missgynnas på grund av begränsad lokal- och materialtillgång? På vilket sätt anser idrottslärarna att lokal- och materialtillgången påverkar deras möjligheter att erbjuda eleverna en komplett utbildning i ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever idrottslärarna att avsaknaden av en egen gymnastiksal påverkar deras arbetsmiljö?Metod: Sex stycken idrottslärare intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Kriterierna för deltagande i studien var att lärarna skulle arbeta på en fristående gymnasieskola i Stockholmsområdet samt sakna tillgång till gymnastiksal. Sammantaget intervjuades tre män med 3, 5 och 8 års erfarenhet av arbete i skolan och tre kvinnor med 1.5, 3 och 5 års erfarenhet av arbete i skolan.

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.