Detta arbete inriktar sig på lärare som arbetar med ämnesintegrering. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur lärare tänker om ämnesintegrering, planering, genomförande och utvärdering av sin undervisning. Undersökningen kan härledas till fenomenografin med kvalitativa intervjuer med fem lärare på fem olika skolor. Intervjuerna som spelats in på band har varit halvstrukturerade vilket betyder att informanterna innan mötet fått ta del av de ovanstående begrepp som intervjun kommer att röra sig runt. Jag har sedan till intervjuerna ställt i ordning en intervjuguide för mig att följa.

Syftet med denna undersökning har varit att få en ökad kunskap om de behandlingsmetoder för våldsamma män i nära relationer som används i två mellanstora kommuner samt hur man i dessa kommuner mer övergripande ser på männens våld. Tidigare forskning visar att den dominerande behandlingsformen internationellt för denna problematik är KBT och att trenden är liknande i Sverige. Detta utifrån området våld i nära relationer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit kognitiva personlighetsteorier och strukturell-teori med kulturell och feministisk syn. Vi har använt oss utav en kvalitativ studie där vi intervjuat myndigheter såsom Polisen, Socialtjänst, Brottsofferjouren, Frivården, Kvinnojour och Länsstyrelsen i Östersund och Luleå kommun.

Övervikt och fetma bland barn är ett globalt växande folkhälsoproblem. Övervikt och fetma i barndomen ökar risken för att bli överviktig som vuxen. Nästan ett av fem barn är överviktig. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattning om övervikt bland skolbarn. Studien har en kvalitativ ansats som inkluderade åtta stycken intervjuer med skolsköterskor i två kommuner.

Demokratiuppdraget är ett komplext uppdrag som innebär att skolan ska förmedla och förankra grundläggande demokratiska värden hos eleverna. Dock står det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebär och hur det ska gå till, det är upp till varje skola och lärare att tolka. Syftet med den här fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielärare utefter frågeställningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut när det gäller innebörder av demokratiuppdraget samt när det gäller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielärare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gällande innebörden av demokratiuppdraget:? att demokratiuppdraget innebär förståelse för hur demokratiskt liv är som en Helhetssyn,? att demokratiuppdraget innebär elevernas delaktighet och inflytande,? att demokratiuppdraget innebär att lära ett demokratiskt förhållningssätt genom kunskaper och övning och? att demokratiuppdraget innebär demokratiskt bemötande och demokratiska relationer,och tre uppfattningskategorier gällande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget:? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet,? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom läraren som demokratisk förebild och? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhälletTrots ett ringa urval av lärare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gällande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjälpt mig, och hjälper förhoppningsvis även läsaren, att få en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas på flera olika sätt. Faktumet att det kan tolkas på flera olika sätt kan tänkas vara hjälpsamt att reflektera över i samtal gällande demokratiuppdraget med kollegor och elever..

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge patienten en helhetsvård, då målet inte längre är att bota eller förlänga patientens liv. Sjuksköterskan behöver ha en Helhetssyn på patienten för att kunna lindra dennes lidande på flera plan. Kommunikationen har en central plats i allt vårdarbete, och när det gäller palliativ vård är behovet större än vanligt. Syftet med kommunikationen är att skapa god kontakt med den döende patienten och bygga upp ett förtroende. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av hur hon kan göra sig förstådd och förstå den döende patienten.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med dålig prognos och hög dödlighet. Många patienter behandlas därför med palliativ vård. Att ha lungcancer påverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att främja patientens livkvalitet.Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrån lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som påverkade känslan av den och hur sjuksköterskan kunde främja livskvalitet utifrån sin yrkesroll.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt användes 25 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed.Resultat: Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som någonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla.

Patienter med cancer har alltmer sökt den komplementära vården för att få hjälp med bl.a. biverkningar och smärtproblematik som uppstår inom den traditionella cancerbehandlingen. Behandlingsmetoderna och Helhetssynen inom den komplementära omvårdnaden är det som patienter efterfrågar. Katie Erikssons vårdteorier om holismen och den naturliga vården har använts som teoretisk referensram. Inom konventionell vård erbjuds inte tillräcklig lindring angående cancersmärta och biverkningar, därför har patienter sökt komplementär omvårdnad.

Bakgrund: Den palliativa vården ska vila på etiska utgångspunkter och en Helhetssyn av patienten samt utgå från patientens behov. Centralt för den palliativa sjuksköterskan är att vara relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. God omvårdnad i livets palliativa slutskede och vilka nutritionsåtgärder som ska vidtas när inte längre föda via munnen är möjligt, är svåra beslut att ta för att ge patienten en fridfull död. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge, avsluta eller avstå enteral eller parenteral nutrition till patienter i palliativt slutskede. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs (2006) modell.

Palliativt förhållningssätt kännetecknas av Helhetssyn av människan och uppnås genom stöttning av individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller ålder.Demens är en sjukdom som är svårt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga är sjukdomen förödande. Den palliativa vården av personer med demens är inte optimerad. Studier visar att det dels beror på demenssjukdomen som är svår att vårda och dels för att stöd till de personer som vårdar sina anhöriga och det sociala kommunala nätverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vård i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de två begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering så finns en bra upplevelse av given vård hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sämre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vård vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och på olika nivåer beroende på vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vård och demens måste få utrymme i utbildningarna av all personal, från undersköterska till specialistläkare..

Miljöer är unika och formas av en sammansättning av objekt, omgivning och sammanhang. Det är människor som ger kulturarv innehåll och mening. Genom tillgången till kulturarv får människor en länk till historia som ökar förståelsen för både historien, samtiden och framtiden. Kulturarv är en gemensam tillgång och angelägenhet för människor. Det ger möjlighet att delta och påverka arbetet med kulturarvsfrågor vilket är en grundläggande demokratisk rättighet. Kulturarv har förstörts i alla tider men det har under senare tid skett en markant ökning och förstörelse av kulturarv har blivit en strategi vid väpnade konflikter.

Syftet med undersökningen var att ur ett innovationsperspektiv studera de drivkrafter och barriärer som uppstår inom bygg- och fastighetssektorn när kraven på energieffektivisering i fastigheter ökar. Undersökningen grundar sig på bebyggelsesektorns betydande andel av Sveriges totala energianvändning. Arbetet omfattar sju kvalitativa intervjuer med aktörer inom bygg- och fastighetssektorn. I intervjuundersökningen studeras bygg- och fastighetssektorns agerande inför ökade krav på energieffektivitet i fastigheter, de aktörer och faktorer i planeringsprocessen som har möjlighet att påverka den framtida energieffektiviseringen och avslutningsvis, huruvida det kommande kravet på energideklarationer för byggnader uppfattas som drivkraft eller barriär. Analysens resultat tyder på att energieffektivisering idag drivs fram främst av ekonomiska skäl, men att energideklarationen kan bli ett viktigt incitament.

Bakgrunden till detta arbete var att vår hälsouppfattning påverkas av en mängd faktorer. Inom familjer var detta något som starkt relaterades till övriga familjemedlemmars välmående och välbefinnande. Inom den pediatriska vården beskrevs samarbete mellan patienter, föräldrar och vårdpersonal som en viktig faktor. Denna familjecentrerade vård kunde, beroende på hur den fungerade, påverka samtliga parters uppfattningar och upplevelser på positiva och negativa sätt. Denna litteraturstudies uppgift var att undersöka hur den pediatriska vården på sjukhus fungerade i praktiken med syftet att belysa patienters, föräldrars och vårdares uppfattningar och upplevelser av pediatrisk omvårdnad.

Syftet med denna studie var att analysera hur fritidshemsbarnet har konstruerats efter fritidshemmets samordning med skolan. För att söka svar på denna fråga har en diskursanalys gjorts av de statliga offentliga utredningar som föranlett de två senaste läroplanerna. De färdiga läroplanerna och allmänna råd för kvalitet i fritidshem har sedan använts som referens för att undersöka om intentionerna i utredningarna uppfyllts. I analysen av dessa texter har Foucaults teori om biopolitik brukats som komplement till den diskursanalytiska verktygslådan.  Resultaten visar att intentionerna i den SOU som föranledde Lpo 94 var att skapa ett nytt måldokument som skulle möjliggöra att förskoleklassen, skolan och fritidshemmet kunde skapa en gemensam syn på barnet och dess lärande.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Aim: The aim of this study was to examine health professionals´ experiences of giving advice regarding sleep to parents of infants and to perform and evaluate an intervention in the form of introducing information about the sleep of infants.Method: The study was designed as an intervention study with a qualitative approach where data was collected from two focus groups in the form of interviews. The intervention consisted of the information material Sugen på sömn. There were five participants whom three of them participated in the second interview. The interviews were processed by content analysis.Results: Health professionals´ experience of giving advice on sleep was summarized in three themes. The experiences of giving advice in interaction with parents, health professional themselves experienced the power to influence the parents with the advice they gave, while the parents' previous experience and knowledge impacted on how the advice came into practice.