Bakgrund. Plötslig spädbarnsdöd definieras som när ett barn under ett år plötsligt och oförklarligt dör utan att dödsorsak går att fastställa. Det är den största dödsorsaken bland barn mellan en månad och ett år i utvecklade länder. Sjuksköterskan bör vara välinformerad om vetenskaplig forskning inom ämnet, och arbeta aktivt för att föra denna kunskap vidare till föräldrar.Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans roll och föräldrars följsamhet gällande information om plötslig spädbarnsdöd.Metod.

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin Helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse om projekt kommer att nå målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek.

Läsutveckling har länge varit ett debatterat ämne och de senaste decennierna har även skrivutveckling fokuserats bland forskare. I dagens samhälle krävs en god skriftspråklig förmåga och detta ställer krav på skolan som utbildare av samhällsmedborgare. Pedagogerna på skolorna är de som svarar för att eleverna utvecklar den kunskap som är nödvändig för att kunna leva som självständiga individer. En hos individen god skriftspråksutveckling är själva grunden för allt lärande och bör därför så tidigt som möjligt stimuleras. Inom skolans verksamhet bör pedagogerna genom aktiva val verka för att detta genomförs samt att varje elev får den stimulans som den behöver för att komma vidare i sin skriftspråkliga utveckling.

Syfte: Syftet var att undersöka vårdnadshavares uppfattning av hälsosamtalet med skolsköterskan för deras barn i förskoleklass, samt att undersöka om det fanns någon skillnad i uppfattning utifrån vårdnadshavares födelseland.Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign med enkät som skickades till vårdnadshavare för 236 barn. Deltagandet efter två påminnelser var 64,8 % (n=153).Resultat: Hälsosamtalet som Helhet uppfattades som mycket bra av 56,2 % (n=86) och bra av 37,9 % (n=58), det fanns skillnader i uppfattning utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=011). Tiden som var avsatt för samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som otillräcklig och informationen som gavs inför samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som bristfällig och av 3,3 % (n=5) som mycket bristfällig. Uppfattningen var att informationen under samtalet gavs så att den helt kunnat förstås, 90,2 % (n=138). Det förekom skillnader i förståelse av information utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=0,006).

De lokala kursplanerna i bild står i centrum för denna studie. Syftet är att utifrån tio lokala kursplaner beskriva, analysera och tolka bildämnets innehåll. Syftet är även att belysa och problematisera bildämnets innehåll i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse utifrån de lokala kursplanerna. Arbetet syftar vidare till att bidra till en fördjupad diskussion om vad bildämnet kan innehålla för att målen skall nås i undervisningen så som de formuleras i nationella styrdokument.Studien består i sin Helhet av tre delar; kategorisering, analys och tolkning. I den första delen studerar och kategoriserar jag texternas olika delar i förhållande till tradition och förnyelse.

ABSTRAKTBakgrund: Hälso- och sjukvården är en komplex och riskfylld arbetsmiljö där det ständigt överförs stora mängder kritisk information mellan patienter, sjuksköterskor och läkare. Ineffektiv kommunikation mellan vårdpersonal är en bidragande faktor till många skador som drabbar patienter i vården. Syftet med denna studie var att undersöka användandet av SBAR som kommunikationsmall vid överrapportering av patienter. Metoden som användes var kvantitativ observationsstudie med strukturerade enkätfrågor till deltagarna. Totalt 37 observationer genererade i 111 enkäter då tre bedömningar gjordes vid varje överrapportering; observatörens, sändarens och mottagarens.

Inför ett utvecklingsprojekt tenderar företag ha bråttom att sätta igång med projektet och spenderar därmed lite, eller ingen tid alls på en förstudie. Problem som möjligen skulle ha upptäckts i en förstudie kan bidra till konsekvenser i projektets senare faser och förorsaka större problem än om de hade upptäckts i tid. Uppsatsen påvisar förstudier som ett preliminärt moment som alltid borde vara en inräknad del innan ett utvecklingsprojekt påbörjas. En förstudie kan besvara om projektet är genomförbart med hänsyn till företagets förutsättningar, resurser och kundernas behov av krav. Denna uppsats ämnar belysa viktiga aspekter att ta hänsyn till i genomförandet av en förstudie och därigenom förmedla rekommendationer för förstudier med fokus på företag som befinner sig inför utveckling av mobila tjänster.

Uppsatsen forskar i två länder som har gjort stora satsningar på IKT-infrastruktur och som har genomgått stor utveckling efter just dessa satsningar. Länderna vi valt att studera och jämföra är Singapore och Rwanda. Singapore som för 40 år sedan var ett utvecklingsland, men efter stora satsningar på IKT-infrastruktur under 70-talet, idag 2013 är ett av de ekonomiska starkaste länderna i världen med en hög konkurrenskraft . Vi har använt Singapore som jämförelse mot ett av dagslägets utvecklingsländer Rwanda. Rwanda drog år 2000 igång en plan vid namn Rwanda Vision 2020 som ska göra Rwanda till just ?Afrikas Singapore?.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förståelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförändring. Frågeställningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att få svar på vår forskningsfråga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med åtta chefer på områdes- och sektorsnivå inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv då den utgår från den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhållningssätt genomsyrat forskningen där både empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för läsaren, teorier explicit kopplade till lärande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och målinriktat.

SyfteUppsatsens syfte är att genom en analys av dagens digitala marknadsföring av artister i Sverige få fram olika strategier som kan leda till differentiering online, samt få vidare förståelse om hur artister aktivt kan arbeta med strategierna online för att förstärka Helhetsupplevelsen av varumärket och hur fansen upplever det digitala arbetet.MetodDenna uppsats är genomförd utifrån en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod och har en abduktiv ansats. Vi har samlat in det empiriska materialet via kvalitativa intervjuer med utvalda personer från olika delar av musikbranschen för att få olika synvinklar. Samt gjort en enkätundersökning för att få in konsumenternas aspekt, som vi i uppsatsen benämner som fans. Dessa tillvägagångssätt har kompletterats med primär- och sekundärkällor inom branding, sensory branding och digital marknadsföring. SlutsatserVi har genom vår analys och slutdiskussion kommit fram till följande: genom att tillämpa de fyra strategier som vi har valt att kalla; branding-strategi, sensory branding-strategi, digital marknadsförings-strategi och storytelling-strategi, är artisten på god väg att utmärka sig för både fans och musikbransch. Fansen anser att man ska ha en bra story kombinerad med en röd tråd och ett Helhetskoncept.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur överlämningen från grundskolan tillgymnasieskolan fungerar med avseende på dess organisation samt dess informationsinnehåll.Uppsatsen belyser även samsynen mellan dessa två skolformer och hur stor insyn de har ivarandras verksamheter. Eftersom Lpo 94 betonar att samarbete mellan skolformerna ärspeciellt viktigt för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd fokuserar denna uppsatsframför allt på dessa elever.Genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma pedagoger pågrundskolan och gymnasieskolan har vi skapat oss en uppfattning om hur de upplever attöverlämningen fungerar och i vilken utsträckning de anser att det finns samsyn mellanskolformerna.Intervjuundersökningen visade att vår undersökningskommun har väl utarbetade riktlinjer förinformationsöverlämningen och att dessa riktlinjer till stor del följs. Intervjudeltagarnaupplever att de pedagogiska överlämnandeunderlagen som används i kommunen är tydligaoch att den information som lämnas över till stor del är relevant och användbar. Allaintervjuade är eniga om att det finns brister i organiseringen av informationsöverlämningenför de elever som väljer att byta kommun när de påbörjar sina gymnasiestudier.Beträffande samsynen upplever alla intervjudeltagare att den brister, de är dock oeniga om detskulle behövas ett aktivt arbete för att samsynen ska öka. Intervjudeltagarna uppger även attde inte har så stor insyn i den angränsande verksamheten, utan menar att grundskolan ochgymnasieskolan till stor del är skilda verksamheter..

Uppsatsen syftar till att skapa en sociologisk/socialpsykologisk förståelse av valet. För att skapa en sådan förståelse har jag valt att utgå ifrån begreppen gemeinschaft och gesellschaft, närmare bestämt hur valet kan förstås i termer av gemeinschaft och gesellschaft samt vilka strategierna och förutsättningarna är för dessa val. Jag har arbetat med frågeställningen dels ur ett teoretiskt och metaforiskt perspektiv där jag via småstad och storstad, kollektivism och individualism försökt att skapa en grundläggande förståelse för gemeinschaft och gesellschaft dels en specifik förståelse för valets konstruktion. I stora drag har jag urskiljt två strategier i gesellschaft, vilka jag kallat det tillfälliga valet/Puer aeternus och det kalkylerande valet/Homo oeconomicus. I gemeinschaft har jag urskiljt en strategi som jag kallat det naturliga valet.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll och upplevelser vid vård i livets slutskede. Syftet var även att värdera vilken betydelse datainsamlingsmetoden har för de inkluderade artiklarna.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i Gävle. En metodologisk granskning av de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod genomfördes.Resultat: Vård i livets slutskede krävde teamarbete där både vårdpersonal, patient och närstående ingår. Sjuksköterskans roll innefattade ett professionellt förhållningssätt där patient och närstående inkluderades som en Helhet. Resultatet visade betydelsen av sjuksköterskans närvaro och lyhördhet i omvårdnaden men beskrev även vikten av att bevara en balans mellan närvaro och distans.

Ämnet för denna uppsats är reformationen och Gustav Vasas maktövertagande i Sverige, under första delen av 1500-talet. Framförallt i Segersta och Hanebo socknar, i södra Hälsingland.Med hjälp av en historiografiskt komparativ metod försöker uppsatsen besvara hur tidigare historiska verk förklarat det faktum att det inte, i södra Hälsingland, uppstod några oroligheter till följd av de religiösa och samhälleliga förändringarna.Efter att ha redovisat den historiografiska bilden av hur historiesynen förändrats görs en studie av fyra historieberättande texter. Först två lokalhistoriska verk av äldre datum, där fokuseringen ligger på just det område, Segersta och Hanebo, som undersökningen begränsar sig till. Därefter följer två nyare verk som, även om de fokuserar sig på landet som Helhet, i alla fall presenterar nya teorier och metoder inom forskningen.Det visar sig att de äldre lokalhistoriska verken inte alls är amatörmässiga, men företräder en omodern historiesyn. Efter att ha tagit del av de modernare verken blir det uppenbart att ny tolkning av gamla källor, tillsammans med nya källor, förändrat synen på reformationens verkningar på befolkningen, Gustav Vasas roll för reformationen, samt de befintliga oroligheternas dignitet.

Skollagen säger att gymnasieskolans grundläggande yrkesutbildningar ska utgöra en bas för en framtida nationell, regional och lokal kompetensförsörjning. Skolinspektionens kvalitetsgranskning från år 2011 av gymnasieskolor i Sverige har tydliggjort kvalitetsbrister i samverkan mellan skola och arbetsliv. I förhållande till denna problematik har vi studerat Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, Samhällsbyggnad och Kultur- och utbildning samt den kommunala gymnasieskolan med syftet att studera arbetssätt och organisation kring praktikverksamhet. Frågeställningarna rör hur arbetssätt och organisation ser ut i de respektive förvaltningarna samt den kommunala gymnasieskolan. Ystad kommun som Helhet samt den kommunala gymnasieskolan är byråkratiska organisationer vars uppgift enligt den rationalistiska organisationsteorin är att uppfylla de för organisationerna i förväg satta målen.