Sök:

Sökresultat:

7322 Uppsatser om Hela människan - Sida 53 av 489

Barns sprÄkutveckling : Validering av SECDI-III mot CCC-2

SprÄksvÄrigheter kan leda till sociala problem eller vara en indikation pÄ neuropsykologiska problem. MacArthur-Bates Communicative Development Inventories (MB-CDI) och ChildrenŽs Communication Checklist (CCC) Àr instrument som anvÀnds för att uppmÀrksamma eventuella brister i kommunikations- och sprÄkutveckling. Swedish Early Communactive Development Inventories (SECDI) Àr svenska motsvarigheten till MB-CDI. Föreliggande studies syfte var att validera den nya svenska versionen av SECDI för barn 3-5 Är gamla (SECDI-III) mot de tio skalorna i CCC-2. 36 förÀldrar deltog i studien.

Att leva med schizofreni ? upplevelser av livssituationen

Att drabbas av schizofreni pÄverkar hela personens livssituation. Schizofrenin medför funktionsnedsÀttningar som gör det svÄrt att ta tillvara pÄ de vardagliga resurserna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livssituation. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. Sökningarna gjordes i Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar.

Bakom varje framgÄngsrik man stÄr en kvinna : En analys av roller i det amerikanska presidentvalet

I denna studie har vi valt att behandla tvÄ frÄgestÀllningar som genomsyrar hela vÄrstudie. Syftet med denna studie Àr att se hur pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de gÄr efter nÄgon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer med hjÀlp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vÄr studie samt pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att mÄnga pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.

Sologitarr : om arbetet med och förberedelserna kring att spela in en sologitarrskiva : skriftlig reflektion inom sjÀlvstÀndigt, konstnÀrligt arbete

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Animerad kortfilmsproduktion

Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar. Den första handlar om min egen medverkan i kortfilmen O Trovão och hur organisationen och planeringen runt filmen Àr upplagd. Den andra delen handlar om animationsbranschen och olika landers marknader for animerad film och tv. Den innefattar ocksÄ tvÄ intervjuer med kortfilmskapare. I kortfilmsproduktionen har jag tillsammans med teamet gÄtt igenom de första faserna i produktionen, frÄn planering och research, till koncept och modellering.

VÄrdchefers instÀllning till utvecklingssamtal : en kvalitativ studie

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vad vÄrdchefer har för instÀllning till utvecklingssamtal. För att besvara syftet formulerade jag fyra frÄgestÀllningar som har legat till grund för hela min undersökning. FrÄgestÀllningarna tar upp syftet med utvecklingssamtalet, vad cheferna anser om att anvÀnda sig av utvecklingssamtal, vad cheferna anser om att integrera lönesamtal i utvecklingssamtalet samt vilka orsaker som kan bidra till att man inte vill anvÀnda sig av utvecklingssamtal. För att besvara mitt syfte gjorde jag Àven en intervjuundersökning bland fem avdelningschefer pÄ ett sjukhus. Resultatet visade att majoriteten av cheferna var positiva till anvÀndningen av utvecklingssamtal, en av cheferna stÀllde sig dÀremot negativ till samtalet dÄ informanten bland annat menade att samtalet kan ersÀttas av den personliga kontakten med de anstÀllda..

Vad Àr anstiftan? : Psykisk pÄverkan vid brott och straffansvar

Förett företags konkurrenskraft och överlevnad Àr det idag av stor vikt att ha enfungerande rekrytering och kompetensförsörjning som matchar företagets behovmed individens. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersökaupplevelser av arbetsrelaterad motivation och lojalitet vad det gÀllerdeltagande i ett Traineeprogram. TvÄ fokusgruppintervjuer med fem deltagarefrÄn Är 2011 och fem deltagare frÄn 2012 ligger till grund för studien. Dataanalyserades med kvalitativ tematisk dataanalys och huvudresultatet visademycket positiva upplevelser av motivation och lojalitet. Resultatet visade attdeltagarna upplevde att de fÄtt en god inblick i hela organisationen och dÀrmedutvecklat bÀttre förstÄelse, engagemang och tillit.

Migrationen frÄn den amerikanska södern : Bakgrund, orsak och verkan

Jag har valt att skriva om migrationen i USA mellan 1900 och 1950, detta eftersom dessa Ärtal var dÄ migrationen var som störst och den har ocksÄ gÄtt till historien som bokstavligt talat just en folkrörelse.Det har pÄgÄtt en jÀmn ström av in- och utflyttning frÄn södern men jag tÀnker fokusera pÄ den migration som skedde mellan 1900 och 1950.Det som Àr intressant med migrationen Àr att den förÀndrade hela USA genom att den visade att svarta kunde förÀndra genom att förflytta sig eftersom man dÀrigenom började Àndra infrastruktuen och maktbalansen..

Polisflyget

Syftet med denna rapport Àr att försöka ge en djupare inblick i ett av polisens mindre kÀnda verksamhetsomrÄden. Vi har valt att arbeta med just polisflyget bÄde för att vi sjÀlva vill fÄ ökade kunskaper om dess verksamhet och ocksÄ för att undersöka hur denna polisÀra resurs anvÀnds i det ordinarie polisarbetet. Rapporten försöker analysera hur flygets verksamhet i dagslÀget ser ut, vi granskar ocksÄ hur polisflygets samarbete med LÀnsstyrelsen i Norrbotten och dess naturbevakare fungerar. De fakta och uppgifter rapporten bygger pÄ har inhÀmtats genom litteratur, intervjuer och en inspektionsrapport om polisflyget. Vi har i arbetet försökt att ge en inblick av polisflygets hela verksamhet men inriktat oss pÄ baseringen i Boden.

Eleven i centrum : En studie av nÄgra lÀrares uppfattning om sin undervisning

Syftet med mitt examensarbete var att belysa lÀrares undervisning i klassrummet. En lÀrares uppdrag innebÀr att man ska utgÄ frÄn varje enskilds elevs förutsÀttningar. Det kan sÀgas att framtidens samhÀlle har nya krav pÄ elever och deras utbildning. Eleverna ska ha god allmÀnbildning och sjÀlva kunna söka och vÀrdera information.Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra ÀmneslÀrare och en speciallÀrare, verksamma i grundskolan de senare Ären. Resultatet visar att lÀrare har mest katederundervisning, och nÀr det gÀller den individuella planeringen sÄ var den svÄr att genomföra pÄ grund av olika faktorer, men de försökte göra det bÀsta de kan för att barnen ska fÄ en bra och lÀrorik skolgÄng.

Kontakter inom sociala nÀtverk

Sociala nÀtverk har fÄtt en alltmer betydande roll i vÄra liv och samhÀllen. Nya sÀtt för mÀnniskor och organisationer att interagera skapas och förnyas hela tiden med hjÀlp av sociala nÀtverk och Web 2.0-teknologier.Företag förvÀntas numera ha en nÀrvaro inom sociala medier dÀr de erbjuder information eller deras företagstjÀnster, de största av dessa sociala plattformar Àr i dagslÀget Facebook och Twitter. Utvecklingen och framgÄngen av de sociala nÀtverken har lett till att flera studier[1][2][3] genomförts för att bÀttre förstÄ hur mÀnniskor fungerar i kontexten av sociala nÀtverk. I detta examensarbete har en webbapplikation utvecklas samt en tÀvling genomförts inom Facebook -plattformen för att utreda hur mÀnniskor beter sig inom sociala nÀtverk, arbetets hypotes baserar sig i att utreda om arketyperna connectors, salesmen och mavens gÄr att identifiera inom Facebook..

Vellinge Centrum : Centrumförnyelse

Vellinge Àr bÄde centralorten i Vellinge kommun och en bostadsförort till Malmö. Orten bestÄr till stor del av villabebyggelse. Vellinges expansion kan hÀrledas till tvÄ viktiga hÀndelser dÀr den första var jÀrnvÀgen drogs in till Vellinge. JÀrnvÀgen skapade nya förutsÀttningar för industrier, handel och framförallt nya kommunikationer. Den andra hÀndelsen var bilens starka intÄg under 50-talet.

Table your story : Ett bord att leva med

I projektet har jag utformat ett bord för hemmet som man kan leva med hela livet och som enkelt kan anpassas utifrÄn olika mÀnniskors behov, och förÀndras allt eftersom ens livssituation och behov förÀndras.  Bordet ska kÀnnas vÀrdefullt och fÄ ett mervÀrde genom att laddas med personliga berÀttelser och vara nÄgot man vill behÄlla och bevara.   Samtidigt Àr bordet tÀnkt att vara en startpunkt för att fÄ mÀnniskor att börja reflektera över sina förhÄllningssÀtt till konsumtion och vilka vÀrden som Àr viktiga i livet. I ett lÀngre perspektiv  hoppas jag att detta kan minska den onödiga konsumtionen och bryta den slit- och slÀngmentalitet som rÄder i samhÀllet..

LÀs- och skrivinlÀrning : lÀrarens val av metod

Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder har pÄ barnens framgÄng i lÀs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus pÄ arbetssÀtt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten sÀger, om uppfyllande mÄl och lÀrares plikter, Àr en viktig del i det hela och Àven det behandlas i bakgrunden. LÀrarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestÀmda frÄgeomrÄden och utrymme för följdfrÄgor. Intervjupersonerna Àr tre lÄgstadielÀrare pÄ samma avdelning i en skola i Mellansverige.

ModersmÄlet som resurs i flersprÄkiga klassrum : TillÀmpning av invandrarelevers förstasprÄk i Àmnesundervisningen

VÄrt syfte med studien var att fÄ en uppfattning frÄn fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer sÄ fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. VÄr sammanfattade uppfattning Àr att fritidspedagoger har en vÀldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt frÄn att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt Àmne. De har en större förmÄga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslÀrare lÀgger mer fokus pÄ den teoretiska biten och vad barnen ska lÀra sig.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->