Föräldrautbildningen vid barnmorskemottagningar har till uppgift att förbereda föräldrar inför förlossning och kommande föräldraskap. Med avstamp i mina egna upplevelser av att bli förälder ville jag analysera diskursen inom detta område. Mina utgångspunkter är att den reproducerar snarare än motverkar traditionell könspositionering. Bakgrunden till val av ämne är dels baserat på egna erfarenheter, men tidigare forskning har påpekat att ansvarsfördelningen grundläggs tidigt i graviditeten och i mötet med mödravården. Som teori anlägger jag ett köns- och maktperspektiv i form av en hegemonisk maskulinitet, men även begreppet barnorienterad maskulinitet blir viktig i sammanhanget.

Vårt syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur fem unga, välutbildade män ser på sitt arbete och familjeliv i avsikt att undersöka några fält av konstruktioner av maskulinitet(er). Vi har valt kvalitativa intervjuer som metod och ställde bland annat frågor rörande männens arbetsliv, familjeliv samt hur kombinationen av de två fungerar. Ett tydligt och framträdande resultat i vår studie är att konstruktioner av maskulinitet(er) är beroende av ett flertal faktorer. Vi har bland annat sett hur männens sociala bakgrund, utbildning och yrke påverkar. Byråns struktur har även påverkat männen att utveckla de egenskaper som krävs på byrån.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur köp av sexuella tjänster konstrueras, dels i tingsrättsdomar och dels på internetforumet Flashback. Vidare vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa två språkliga arenor. För att uppnå studiens syfte utgår vi ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och knyter an till teorier gällande hegemonisk maskulinitet och diskursteori. Vidare har vi tagit del av tidigare forskning som berör köp av sexuella tjänster med olika infallsvinklar för att bearbeta vårt material. I studien har kritisk diskursanalys används för att analysera sju tingsrättsdomar och en tråd från internetforumet Flashback.Vi kan se att köp av sexuella tjänster i tingsrättsdomar konstrueras som något olagligt med en koppling till stigmatisering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur filmerna Pirates of the Caribbean ? Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean ? Död mans kista förhåller sig till de rådande patriarkala normerna. Uppsatsen bygger på teorier kring patriarkatets upprätthållande i form av Yvonne Hirdmans genussystem, R. W. Connells maskulinitetsteori samt vår egen teori om hegemonisk femininitet baserad på Fanny Ambjörnssons femininitetsdiskussioner.Vårt material består av filmerna Pirates of the Caribbean ? Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean ? Död mans kista, vi har även gjort en djupare analys av fem scener.

SammanfattningDenna forskningsrapport kommer att utgå ifrån tre huvudbyggstenar, dessa är superhjältar, manlighet och 9-10 åriga pojkars liv och deras utveckling. Rapporten kommer även att ta upp hur dessa sammanflätas och hur pojkarna reagerar och påverkas av bilden av manlighet som de blir tilldelade ifrån bilder av superhjältar. Den första delen är en relativt djupgående problematisering om vad en superhjälte egentligen är, det är tydligt att det är mer än vad man först tror. Rapportens andra kapitel tar en titt på den typ av manlighet som superhjälten symboliserar. Detta är den hegemoniska manligheten vilken vi får oss tilldelade i filmer och via övrig media.

Att penisen inte haft en betydande roll inom den socialpsykologiska forskningen rörande mäns identitetsskapande, samtidigt som manskroppen blivit en tydligare fokuspunkt i media och samhället de senaste åren, är utgångspunkten för denna studie. En studie som syftar till att se hur män konstruerar sin identitet utifrån sin kropp. I denna studie antogs ett diskursanalytiskt angreppssätt för att söka svar på hur män i åldern 20-30 år konstruerar sin identitet utifrån sin kropp med ett särskilt fokus på penisen och dess inverkan. Det utfördes åtta stycken semistrukturerade intervjuer, som transkriberades och kodades i programmet Nvivo. Utsagorna analyserades utifrån valda delar av olika diskursanalytiska angreppssätt och även Goffmans dramaturgiska perspektiv och hans teori om stigma, samt Butlers performativa idé om kön och Connells teori om hegemonisk maskulinitet.

Syftet med uppsatsen var att unders?ka de strategier som skapar l?nsamhet f?r ett influencergrundat f?retag, samt de faktorer som p?verkar kundens k?pbeslut, kundlojalitet och uppfattning. I tidigare forskning ses skapandet av starka varum?rken med influencers som grund och kundens uppfattning av dessa som tv? skilda forskningsomr?den. Vi s?g d?rf?r en lucka g?llande kombinationen av dessa tv?; hur man skapar framg?ngsrika influencergrundade f?retag, och hur dessa f?retag uppfattas av kunder. Rapporten behandlar en kvalitativ unders?kning i form av insamlad sekund?rk?lla d?r information har tagits fr?n offentliga uttalanden i media och podcasts.

I dagens svenska samhälle finns det många människor med utländsk bakgrund och skolan har blivit en plats där möte mellan olika kulturer dagligen sker, vilket i sin tur öppnar möjligheter för en integration. Tidigare forskning menar att svenska skolan är en av de viktigaste institutionerna där olika etniska och religiösa identiteter kan mötas. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet menar att internationaliseringen ställer högre krav på människor att leva i en kulturell mångfald. Dock har forskare valt att koncentrera sig på att se hur lärare jobbar med invandrarelever i de teoretiska ämnena, vilket gjort att det finns i lucka i forskningen när det gäller ämnet Idrott och hälsa och integration.Syftet med vår uppsats är att undersöka idrottslärares syn på hur ämnet Idrott och hälsa fungerar som en integrationsarena, det vill säga hur lärarna ser på problem och möjligheter i undervisningen när det gäller att integrera invandrarelever i skolans värld och i det svenska samhället.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att intervjua fem lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa. Dessa lärare har även erfarenhet av undervisning av både invandrarelever och svenska elever. Vår undersökning visar att idrottslärarna ser invandrareleverna som en tillgång i undervisningen, eftersom alla kan ta lärdom av varandras olikheter.

The purpose of this qualitative study was to examine male social workers experiences of working in a female dominated work. The aim with this study was to find out how men perceive working with mostly women and how this effects their construction of masculinity. The theories that have been used in this study are a social constructive perspective on gender, Chodorows (1995) Theory of Socialization and Connells (2008) Theory of Masculinities. The method used in this study is qualitative interviews based on the experiences of five male social workers in Sweden.The interviews have been recorded and retailed in text in its full version, to enable analysis out of the above mentioned theories and earlier studies. The result of the study shows that the men in this study experience mostly benefits from working with women and they feel appreciated as being men.

Kockums i Karlskrona har givit i uppdrag att ta fram lösningar till öppningsmekanismen för större bordläggningsluckor på marina ytfartyg. De önskar att luckans dimension ska vara max 10 * 3 m. I uppgiften ingår att ta fram en lösning på öppningsmekanism, simulera öppning och stängningsförloppet i Virtual Reality samt utvärdera konstruktionen enligt givna lastfall. Acceleration är ett exempel på laster som luckan kan tänkas utsättas för under öppet läge samt under öppning och stängning. Första delen av rapporten innehåller principkonstruktionen, här har det tagits fram ett antal lösningsförslag som visas med enkla skisser.

Data och tvspelsbranschen är mansdominerad och har fått en hel del uppmärksamhet i media på senare tid. Dels för bristen av kvinnor som arbetar inom den och dels för kvinnosynen som uttrycker sig i spelen. Vi kommer använda ordet spelbranschen som synonym till data och tvspelsbranschen i resten av uppsatsen. Tidigare forskning har visat att utformningen av jobbannonser kan vara en bidragande faktor till att kvinnor inte söker sig till vissa arbeten. I denna studie har vi undersökt om jobbannonserna i spelbranschen i Sverige är maskulint könskodade och hur detta i sådana fall formulerats.

Den här kandidatuppsatsen är ett vårdprogram för den västra engelska parken på Leufsta bruk. Leufsta bruk ligger i norra Uppland och järnbruket har anor från 1500-talet. Under 1600-talet började man bygga en herrgårdsanläggning, en trädgård i renässansstil anlades intill denna. Trädgården moderniserades efter barockens principer i början av 1700-talet. Sitt nuvarande utseende fick herrgården efter en brand 1719.

SammanfattningDenna forskningsrapport kommer att utgå ifrån tre huvudbyggstenar, dessa är superhjältar, manlighet och 9-10 åriga pojkars liv och deras utveckling. Rapporten kommer även att ta upp hur dessa sammanflätas och hur pojkarna reagerar och påverkas av bilden av manlighet som de blir tilldelade ifrån bilder av superhjältar. Den första delen är en relativt djupgående problematisering om vad en superhjälte egentligen är, det är tydligt att det är mer än vad man först tror. Rapportens andra kapitel tar en titt på den typ av manlighet som superhjälten symboliserar. Detta är den hegemoniska manligheten vilken vi får oss tilldelade i filmer och via övrig media.

Syftet med denna studie är att ta reda på om, och i så fall hur, en eventuell genusordning kan ta sig uttryck i en bestämd till synes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hälsa, bland elever i årskurs fyra och fem. För att svara på syftet använde vi oss av följande frågeställningar; Uttrycks en hierarkisk genusordning, även i tillsynes könsneutrala lekar i skolämnet idrott och hälsa? Och hur tar den sig i så fall uttryck? För att svara på detta utfördes sju stycken, femtio till sextio minuter långa observationer på fyra sydskånska skolor. Observationerna, i vilka vi i varierande grad agerade deltagande och ickedeltagande, planerades och utfördes under en lektion i idrott och hälsa i vardera grupp: en grupp i årskurs fyra i och sex grupper årskurs fem. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt beskrivs i Yvonne Hirdman samt R.W Connells socialkonstruktivistiska och feministiska tankar om samhällets kulturella genusordning. En ordning där normen är hegemoni där män och maskulinitet är överställda kvinnor och femininitet.

Syftet med denna studie är att undersöka anledningar till att det är så få killar som söker samtalsstöd på ungdomsmottagningen. Syftet är även att få en uppfattning om vad killar har för behov av samtalsstöd och vilka svårigheter de upplever med att söka hjälp. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med samtalsstöd på ungdomsmottagningen och killar som har en samtalskontakt på mottagningen.Frågeställningarna som använts i studien är:- Hur kommer det sig att så få killar söker samtalsstöd på ungdomsmottagningen?- Av vilka anledningar söker killar samtalsstöd på ungdomsmottagningen?- Hur formas killarnas beslut till att söka samtalsstöd på ungdomsmottagningen?- Vilka har kännedom om killarnas behov av samtalskontakt? - Vad har killar för förväntningar med, erfarenheter av och känslor inför samtalskontakten på ungdomsmottagningen?Vi har analyserat vårt empiriska material utifrån socialkonstruktivism, genus, hegemonisk maskulinitetsteori och skam. De resultat vi fått i vår studie är bland annat att killar inte söker samtalsstöd på ungdomsmottagningen för att man väljer att hantera sina svårigheter på andra sätt, till exempel att man förtränger sina känslor.