The aim of this study is to go into depth and analyze the identity ?immigrant? (invandrare) and how it is constituted in Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Sydsvenska Dagbladet. An investigation (SOU 2006:21) by Swedish authorities concludes that immigrants are portrayed in an unfavorable way in Swedish media, whilst Gunnar Sandelin in a debate article in Sweden?s biggest morning newspaper (Dagens Nyheter) meant that Swedish media lies about immigrants, creating an image of them that is too favorable that is not in touch with reality. This gives this thesis momentum to further investigate the identity immigrants are given in Swedish media.The theory and method used in this thesis is Laclau?s and Mouffe?s discourse theory.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

In 2011, the new upper secondary school curriculum Lgy 11 set out to distinguish the characteristics of the two subjects Swedish and Swedish as a second language. This thesis analyzes the consequences, or rather the underlying premises for such a characterization with the contradictory ideologies of the multicultural society as a point of departure. Using theories of cultural and linguistic hegemony, the thesis applies an ideological critique to the comparative text analysis of the two curriculums. The aim is to reveal the underlying assumptions of the two student bases as representatives of the majority society and the minorities. The results show that the characterizations of the two subjects are dominantly made along the line of the multicultural experience versus linguistic and cultural heritage.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolkuratorer på gymnasieskolan resonerar om fenomenet hedersrelaterat förtryck och våld och hur de förhåller sig till detta i sin yrkesroll samt i mötet med elever.Uppsatsen består av tre övergripande frågeställningar; hur manifesteras hedersrelaterat förtryck/våld enligt skolkuratorerna? Vad beror hedersrelaterat förtryck/våld på enligt skolkuratorerna? Hur uppfattar och beskriver skolkuratorerna sin arbetsuppgift och sin yrkesroll i kontakten med fenomenet hedersrelaterat förtryck/våld? Studien är genomförd under våren 2008 och baseras på kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer på fem gymnasieskolor i Göteborg.I vår analys av materialets två första frågeställningar har vi utgått från ett postkolonialt perspektiv där vi också använder oss av begreppen ?de andra? och ?Hegemoni?. Den sista frågeställningen analyserar vi med hjälp av Antonovskys teori om KASAM.Enligt skolkuratorerna manifesteras hedersrelaterat förtryck/våld genom ofrihet under kollektivets kontroll samt genom en specifik hotbild. Skolkuratorerna anser att hedersrelaterat förtryck/våld framförallt har kulturella och strukturella orsaker. I skolkuratorernas diskussion om hedersfenomenet finner vi utifrån ett postkolonialistiskt perspektiv ett återkommande resonemang om ?vi? och ?de andra?.

The aim of this study was to describe how male social workers who work in the section for children and family in one municipality in southern Sweden, experience that their gender influences their daily work. The main focus is to understand what it means to be a man in the social services department. The first research question was how the male social workers experienced how their gender influenced their contact with children and parents in terms of possibilities and obstacles. The second research question was how the male social workers experienced how their gender influenced their working place in terms of possibilities and obstacles. The third research question was how the male social workers experienced that their gender affected the work with women colleagues.

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus på matematik och slöjd. Syftet är att undersöka om samma definition och tillämpning av kreativitet finns i de båda ämnena. Det görs med hjälp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, så som jämförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som använts till analysen är förutom läroplan och respektive kursplan för grundskolan även de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvärderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör två olika diskurser både när det gäller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det råder en Hegemoni inom matematik som inte går att finna inom slöjd.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur köp av sexuella tjänster konstrueras, dels i tingsrättsdomar och dels på internetforumet Flashback. Vidare vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa två språkliga arenor. För att uppnå studiens syfte utgår vi ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och knyter an till teorier gällande Hegemonisk maskulinitet och diskursteori. Vidare har vi tagit del av tidigare forskning som berör köp av sexuella tjänster med olika infallsvinklar för att bearbeta vårt material. I studien har kritisk diskursanalys används för att analysera sju tingsrättsdomar och en tråd från internetforumet Flashback.Vi kan se att köp av sexuella tjänster i tingsrättsdomar konstrueras som något olagligt med en koppling till stigmatisering.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

A vivid democracy requires participation from those who live in it, including children. Unlike adults, children have special laws and regulations to ensure them their democratic rights. Librarians? decision on what to buy makes an impact to someone else, which puts the librarian in a Hegemonic position. Therefore, the purpose of this bachelor thesis is to, out of the child librarian?s perspective, view children?s participation at the public library in the matter of purchasing literature.

I denna uppsats undersöks hur läroböcker i historia från år 1960 till år 2010 för gymnasieskolan framställt spanska och finska inbördeskriget i syfte att jämföra framställningarna över tid. Studien är kvalitativ i form av en textanalys där undersökningsobjektet varit historieläroböckers texter om finska och spanska inbördeskriget. Uppsatsen undersöker likheter och skillnader men också framställningarna av inbördeskrigens ideologiska anknytningar.Uppsatsen utgår från läroplansteori och analyseras utifrån definitioner av begreppen ideologi och Hegemoni. Begreppen har använts som utgångspunkt för att ställa frågor till texterna som sedan analyseras utifrån en operationalisering av begreppen, vilket för studien inneburit att vi undersökt, bland annat, orsaker, konsekvenser och bildanvändning i framställningarna. Resultaten av studien visar på likheter i framställningen av det spanska inbördeskriget samt det finska inbördeskriget.

Studien handlar om hur islam och muslimer har framställts i svensk dags- och kvällspress ledarsidor under perioden 2004-01-01 och 2007-01-01. I undersökningen ingår tidningarna, DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, GT samt KvP som tillsammans bidrar med 179 ledarsidor. Till denna undersökning har det dels använts en kvantitativ textanalys och dels Faircloughs kritisk diskursanalys där även flertalet av våra teorier ingår. Teorierna utgörs av Runnymede Trusts öppna och slutna attityder, kolonialismen och postkolonialismen, stereotypisering samt Hegemoni och common sense. I den kvantitativa innehållsanalysen presenteras dessa tidningars inställning i siffror, som redogörs via olika diagram samt en tabell.