Detta arbete ämnar undersöka vilka kroppsdelar som effektivast kommunicerar nervositet och blyghet hos en karaktär. Detta för att etablera riktlinjer för en animerare så han/hon ska veta vilken kroppsdel som det bör läggas mest tid på under produktionen. Detta genomfördes genom en stadig grund i litteratur inom ämnet kroppsspråk samt filmmaterial i form av referensmaterial. En karaktär animerades med ett kroppsspråk som tyder på ett nervöst samt blygt beteende. Sedan utvärderades de olika kroppsdelarna genom en kvalitativ undersökning där det visar sig att ansiktet var den kroppsdel kommunicerar den eftersträvande sinnestämningen effektivast.

BakgrundI Sverige sker en ökning av Cannabis bruk bland tonåringar. Rapporter uttrycker oro över att tonåringar kommer att bli beroende. Bakom varje tonåring finns anhöriga, föräldrar eller syskon, som kan utveckla ett medberoende. Medberoende personer låter sig ofta styras av personen som missbrukar och tappar därför många gånger fokus på sig själv och sitt eget välbefinnande. Genom livsvärldsteorin betonas människans upplevelser och erfarenheter i hennes dagliga liv.

I föreliggande uppsats var syftet att i en mixad design med kontroll- och behandlingsgrupp, undersöka om psykofysiologisk strategiträning kan hjälpa individer att hantera stress samt förbättra sin prestationsförmåga i pressade situationer inom golfputtning. Strategiträningen innefattade en kombination av andning-, rörelse och kognitivt beteende. Resultatparametrar var a) fingertemperatur som indikerar förändringar i det sympatiska nervsystemet och b) ett protokoll som mätte prestationsdata. Data har analyserats med hjälp av ANOVA ?repeated measures? i SPSS.Huvudresultatet visar signifikant fingertemperaturskillnad mellan behandlings- och kontrollgruppen.

Människor verkar generellt handla och uppträda på sätt som ger fördelar till dem själva och de grupper de är medlemmar i. Fördelarna gäller resurser, status, prestige men också socialt fördelaktigt beteende. Beaupré och Hess (2003) fann att människor ansåg medlemmar ur sin egna etniska grupp vara gladare än människor från andra etniska grupper. För att undersöka om icke socialt sammansatta grupper skulle attribuera gladare ansiktsuttryck till den egna gruppen, innegruppen, framför andra grupper, utegrupper, replikerades studien i minimala grupper. Det visade sig att innegruppen oftare favoriserades med glada ansiktsuttryck medan utegruppen oftare attribuerades neutrala ansiktsuttryck..

Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse kring en pedagogs erfarenheter av att arbeta med Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i relation till en pojke med autism (autismspektrumstörningar). Syftet preciseras i följande två frågeställningar:1. Vilka upplevelser och erfarenheter har en pedagog av AKK och barn med autism, och hur ska detta förstås?2. Hur går pedagogen praktiskt tillväga i det dagliga arbetet med AKK och ett barn med autism?Teori: I föreliggande studie har en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats använts. I anslutning till livsvärldsfenomenologi har hermeneutik använts som ett övergripande tolkningsverktyg. Tillämpningen av en livsvärldsansats i denna studie handlar om att närma sig, förstå och i text gestalta en pedagogs livsvärld och vilka erfarenheter och kunskaper hon har om autism och AKK.

The number of young women who self-mutilate in different ways has increased dramatically in recent years. Self-mutilation is a way of trying to feel better for the moment. People who self-mutilate often have some other underlying illness such as borderline disease. Women are overrepresented in this group of people and their behaviour is often rooted in a history of childhood trauma, sexual abuse, and psychic maltreatment. The aim of this study is to reveal thoughts about the future among young women who self-mutilate.

Syftet med denna studie är att undersöka användningen av det alternativa kommunikationsverktyget PECS (Picture Exchange Communication System), som är vanligt förekommande hos personer inom autismspektrumtillstånd (ASD). Hos människor inom ASD är det vanligt med kommunikationssvårigheter samt utpräglade beteendeproblem. Genom intervjuer med skola, habilitering och boende har PECS studerats utifrån olika aspekter. Hur går inlärningen till? Hur används verktyget i det dagliga livet? Vilka för- och nackdelar upplevs vid arbete med PECS? Resultatet visar att PECS är ett kommunikationsverktyg med hög evidens men att det finns delade åsikter kring vissa delar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar resonerar kring sina barns matvanor och sitt eget inflytande över dessa vanor utifrån habitus. Genom följande frågeställningar ämnade författaren uppfylla syftesbeskrivningen: Vad finns det för tankar bakom maten som föräldrarna ger sina barn? Vilka eventuella svårigheter finns det kring barnens kostintag? Vilket inflytande upplever föräldrarna att de har på sina barns matvanor? Vilken inställning har föräldrarna till stöd och handledning i samband med sina barns matvanor? För analysen valdes Bourdieus begrepp ?Habitus? som teoretiskt perspektiv, som går ut på att våra tidigare erfarenheter påverkar hur vi agerar och är som personer. Tillsammans med detta används Bourdieus begrepp ?fält? i analysen för att förtydliga rollen av den sociala arenan.

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

Internetmobbing är idag ett stort socialt problem då det bidrar till att mångaungdomar lider av psykisk ohälsa. Samtidigt är det svårt att helt undvika att blidrabbad då den nya teknologin ofta är en nödvändighet i en ungdoms vardag.Internetmobbing är ett beteende, att genom olika teknologiska metoder sommail, mobil och sociala forum, försöka att skada någon. Studien baseras påenkätundersökningar i tre gymnasieklasser, där jag försökt ta reda pårespondenternas erfarenheter kring internetmobbing. Resultat påvisar blandannat att det finns fler pojkar än flickor som har en positiv inställning tillinternetmobbing. En stor del av respondenterna har någon gång själva bidragitmed nedsättande kommentarer till andra på Internet, men det var färre somsjälva blivit utsatta..

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att söka reda på huruvida keramiklera används som material för undervisningen i formgivning i högstadie- och gymnasieskolan, varför eller varför inte materialet används samt att se på lärares inställningar till materialet. Metoden har varit en enkätundersökning bestående av frågor till högstadie- och gymnasielärare rörande olika aspekter vad gäller materialet keramiklera och lärarnas inställning till materialet. De svar enkätundersökningen gett visar på att keramiklera inte är vanligt förekommande i undervisningen för formgivning. Resultaten visar även att lärarna i brist på passande lokal, brännugn och tid väljer in andra material i sin undervisning som skulle kunna ersätta keramikleran..

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur rekonstruktionen i Trappan-modellen tillämpas i praktiken. Modellen är en av de största interventionerna som brukas i Sverige för barn som bevittnat våld i hemmet. Barn som lever i förhållanden där våld är ett ofta återkommande inslag löper stor risk att utveckla problem som kan påverka deras beteende och hälsa negativt. Dessa barn är därför i behov av hjälp för att bearbeta det trauma det kan innebära. Studien baseras dels på Trappan-modellens handbok samt inhämtad data från ett nätverk som arbetar enligt modellen.

Den parasympatiska nervbanan i det autonoma nervsystemet sänker hjärtfrekvensen (HR), medan den sympatiska nervbanan höjer HR. För att se vilken del som dominerar under en viss tid kan man mäta hjärtfrekvensvariation (HRV). En minskning i HRV visar på en minskad parasympatisk aktivitet och det sker när hästen är psykiskt frustrerad. När hästen är frustrerad under en kort tid går HR upp. HRV mäter tempo, tryck och längd mellan hjärtslagen. Den vanligaste orsaken till stereotyper hos häst är kopplade till foder och utfodring och därför är det intressant att försöka mäta hur stor frustration hästen har vid olika utfodringssituationer.

Människan tenderar att bry sig mer om vad andra gör än vad agerandet beror på. Detta för att lättare kunna skapa sig en uppfattning om hur dessa andra människor är. Icke synliga egenskaper som t.ex. begär, tro eller avsikt används för att försöka göra det osynliga synligt. Då observatören tar för givet att aktörens beteende är ett resultat av personliga egenskaper uppstår det fundamentala attributionsfelet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskolan arbetar för att stärka barnens självkänsla. Tidigare forskning, läroplanen för förskolan samt olika teorier har studerats. Anledningen till att arbeta med begreppet självkänsla är att vi tror att det kan förhindra ett självdestruktivt beteende senare i livet. I studien användes kvalitativa intervjuer som grund för vår undersökning där åtta förskollärare från fyra förskolor i Piteå kommun deltog. Resultatet av vår undersökning visade att arbetet med att stärka barnens självkänsla sker hela tiden i den dagliga verksamheten.