Vid hållning av sköldpaddor tillgodoses sällan alla deras behov, dels då reptiler tenderar att betraktas som enkla och stoiska varelser och dels för att kunskapen om beteenden och behoven att uttrycka dessa är långt ifrån fullständig. Denna litteraturstudies syfte är således att överskådligt redogöra för akvatiska sköldpaddors fysiologi, vilken betydelse stress har i fångenskap, kopplingen mellan stress och beteendebehov samt hur stress kan påvisas, antingen genom mätning av fysiologiska parametrar eller genom beteendestudier. Slutligen behandlas resultaten av miljöberikning som en strategi att förbättra tillvaron för sköldpaddor i fångenskap. För att kunna utforma studier och granska resultaten av insamlade data måste vi först ha kunskap om varelsen i fråga som studeras. Därför ges först en introduktion till skillnader mellan "standardfysiolgin", däggdjurets, och sköldpaddans. Exempelvis är reptilcellers plasmamembran tätare för joner, vilket ger grunden för den lägre metabolism och därpå följande ektotermi som utmärker reptiler. Stress kan definieras som ett sympatiskt påslag, vilket i grunden är utmärkt funktionellt. Den stress som åsyftas här är av det kroniska slaget och sprungen ur frustration hos individen om den inte tillåts uttrycka grundläggande beteenden.

Syftet med litteraturstudien är att beskriva hästens stereotypier samt diskutera vad dessa beror på och hur de kan förebyggas. Stereotypier är upprepade och oförändrade rörelser utan mål och syfte. Om hästar uppvisar stereotypier kan det vara tecken på att de saknar kontroll över sin situation. Det är enbart djur i fångenskap som uppvisar stereotypier. Hästar uppvisar flera olika stereotypier såsom krubbitning, vävning, boxvandring, huvudkast och stereotypt sparkande i vägg.

This essay is intended for veterinary nurses and its purpose is to contribute to an increased knowledge about the ferret and there by a better nursing care at clinics. The essay discuss in briefness origin and earlier use of the ferret but also anatomy, physiology and reproduction. The senses of the ferret, as vision and hearing, are described in connection with behaviour. The part of the essay where nursing care is described bring up procedures as handling when collecting blood, medical techniques and how the clinic best should be suited for these animals. The main part of the essay is based on literature studies but it also contains a study visit at Blå Stjärnans animal hospital in Göteborg. 23.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Den här c- uppsatsen i specialpedagogik fokuserar på barn som använder ett utagerande beteende i skolan och vad ett sådant beteende kan leda till i form av olika åtgärder. I ett nyligen framlagt slutbetänkande från DEJA, delegationen för jämställdhet (SOU 2010:99), ställs frågan om barns stora representation i specialpedagogiska åtgärder sker på andra premisser än inlärningsmässiga svårigheter. Kan sociala och beteendemässiga orsaker ligga till grund för åtgärderna, undrar man? Denna hypotes utgör uppsatsens ansats. De frågor som fokuseras i sammanhanget, är huruvida exkludering av barn från den gemensamma undervisningen kan ses som ett uttryck av det norm- och värdesystem som råder inom skolan.

Titel I artighetens namn ? Hur svenska företag upplever sin interpersonella kommunikation med japanska företag Författare Karolina Örsta Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin Höstterminen 2013 Handledare Bengt Johansson Sidantal 48 Antal ord 19 383 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska företag upplever sin interpersonella kommunikation med japanska företag. Metod Kvalitativ respondentintervju.

Syftet med uppsatsen är att studera vilken uppfattning elever i årskurs nio på en skola i Mellan-sverige har kring betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning där eleverna fyller i både kvantitativa och kvalitativa frågor. Undersökningens resultat visar att eleverna tror att det är främst deras beteende och hur de är som elev som är avgörande för vilket betyg de får. Betyg, enligt eleverna i denna undersökning, handlar om hur man är som elev och vad man gör som elev. Det kumskapsrelaterade betygsystemet är inte väl förankrat bland dessa elever..

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en självklar plats i samhällsplaneringen och städers utformning har anpassats efter att många använder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvändandet är den fysiska utformningen av våra samhällen viktiga men också människors beteende. Mobility management innefattar en rad åtgärder för att just påverka människors beteende och attityder för att främja ett mer, främst miljömässigt, hållbart resande. I denna uppsats undersöks om uppställda förslag, från rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhällsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

Abstract Titel: Hur barn beter sig i konflikter Författare: Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika (2008). Hur barn beter sig i konflikter. (How children react in a conflict). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka om yngre skolbarns konfliktbeteende förändras samt om de är medvetna om sitt eget beteende i en konflikt. Vi har studerat konfliktbeteendet genom att intervjua elever och pedagoger.

Atopisk dermatit (AD) är en kliande, inflammatorisk hudsjukdom som beror på allergi. Det är en av de vanligaste orsakerna till hudsjukdom hos hund. Många inflammatoriska mediatorer har påståtts spela en roll i patogenesen av atopisk dermatit, och den viktigaste vasoaktiva mediatorn är histamin. Farmakologisk behandling av AD inriktar sig på symtomen där glukokortikoidbehandling är vanligast och effektivt men tyvärr förknippad med många biverkningar. Kompletterande läkemedel som till exempel antihistaminer behövs därför.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Abstract Vad erbjuds eleven egentligen att lära sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar ämnet språkliga fragment möjliga att använda endast i begränsade, specifika situationer eller kan ämnet stärka ett demokratiskt beteende hos eleven? Då syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tyska kan fungera som ett demokratiämne har jag tittat på vad elever som studerar tyska i år nio erbjuds att lära sig tala om utifrån läroböcker. Detta undervisningsinnehåll har jag sedan ställt i relation till teorier om deliberativa samtal och dialogiska klassrum då dessa teorier belyser några av de dimensioner ett utbildningsväsen kan behöva innehålla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas här en kommunikativ förmåga att lyssna och argumentera över vad som är viktigt och rättvist i diskussioner kring frågor som berör samhällets medlemmar. Utgångspunkt för studien är skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag från 2010 samt via läroplan och kursplaner från 2011.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur närstående till skyddsisolerade patienter på en hematologiavdelning vid ett sjukhus i Mellansverige upplevde vårdtiden och bemötandet från vårdpersonalen under vistelsen på sjukhuset.Metod: Studien är en empirisk studie med kvalitativ design. Deltagarna bestod av fem närstående till skyddsisolerade patienter som valdes ut genom bekvämlighetsurval. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys.Resultat: Två teman har identifierats ?Den närstående trygghet är kopplat till hur patienten mår och behandlas.? och ?Närstående förminskar sin egen betydelse i vårdsituationen?. Under dessa två teman utkristalliserade sig fyra kategorier ?Trygghetskänsla?, ?Förlorad kontroll?, ?Att vara närvarande? och ?Copingstrategier.

Att ha ett autismspektrumtillstånd innebär en omfattande störning i utvecklingen som karaktäriseras av stora brister i förmågan till social interaktion, kommunikation och i hög utsträckning ett ritualistiskt och stereotypt beteende. Det finns en stor variation i uppvisade svårigheter och hur barn svarar på en intervention, vilket försvårar att dra samstämmiga slutsatser om vad som är effektiv träning för barnen. De mest studerade behandlings­programmen är de med tidig intensiv hembaserad beteende­intervention (EIBI). I denna studie undersöktes 11 barn före och efter ett års träning med beteendeterapeutisk intensiv­träning inom rutinvården. Syftet var att se om träningen påverkade barnens adaptiva förmågor och förändring av problembeteenden.