Studien handlar om projektet Sharafs hjÀltar, som syftar till att förÀndra ? attityderna hos unga mÀn med rötter i hederskulturen. En kvalitativ metod har anvÀnts, dÀr fyra intervjuer av mÀn som arbetar inom organisationen genomförts. Syftet med studien Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur arbetet mot hedersrelaterat vÄld kan se ut. Fokus ligger pÄ mÀnnens egen syn och egna erfarenheter av hederskulturen, samt deras arbete inom Sharafs hjÀltar.

AbstractWith the murder of Fadime in 2002 honor killings and honour related oppression became a subject of wide public debate. The question was raised whether the Swedish social services had the knowledge and the resources necessary to face the issue with honor related oppression.This study is about the views on honor related oppression among oppressed women and professional social workers and aims to explore the relationship between social worker and client in an honor related context. Does the risk of culture clashes pose a problem in dealing with the Swedish authorities and do Swedish social workers have the necessary tools to help the, often young, oppressed women that seek their aid? This is a qualitative study based on five individual interviews: Two former victims of honour related oppression, two professional social workers and one relative of a young girl who was the victim of an honor killing.Observations:The social workers found that they had adequate resources at hand but that awareness among employees in the social services needed to be improved.The clients felt that the help they?ve received from the social services was helpful but that more information to the public about available resources was necessary along with a better understanding of the differences between their own culture and that of the Swedish society. The clients expressed that the realization that they were being oppressed didn?t come overnight.

2006 trÀdde en ny försÀkringsavtalslag i kraft. Den nya försÀkringsavtalslagen innebar bland annat vissa förÀndringar i försÀkringstagarens upplysningsplikt. PÄ grund av de stora konsekvenser som följer av en brist i upplysningsplikten Àr det av yttersta vikt att parterna vid tecknandet av ett försÀkringsavtal vet om vad som gÀller.Denna uppsats utreder vad som utgör gÀllande rÀtt rörande upplysningsplikten vid tecknandet av företagsförsÀkringar. Uppsatsen analyserar sÄvÀl upplysningspliktens omfattning som vilka eventuella rÀttsföljder som kan bli aktuella vid ett brott mot upplysningsplikten.Upplysningsplikten kan delas in i tvÄ separata delar vad gÀller företagsförsÀkringar. Det finns dels en passiv upplysningsplikt som innebÀr att försÀkringstagaren Àr skyldig att svara pÄ frÄgor och lÀmna de upplysningar som försÀkringsgivaren begÀr om de Àr av betydelse för sÄvÀl den faktiska försÀkringsgivarens riskbedömning som för risken eller en eventuell skadas storlek.

Syftet med studien var dels att undersöka nÀrmare vem det Àr som kommer till LINNA mottagningen och varför, dels att belysa, bl.a. den juridiska situationen för dem som Àr under 15 Är respektive för dem som Àr över 18 Är. För att göra detta anvÀndes följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr Äldrarna pÄ flickorna som LINNA mottagningen hjÀlper samt hur ser flickornas bakgrunder ut (var kommer de ifrÄn) och vilken problematik har de? och PÄ vilket sÀtt uppfattar personalen pÄ LINNA mottagningen att flickor under 15 och över 18 kan bemötas olika av socialtjÀnsten? Studien som kartlagts bestÄr av en kvantitativ del som utgörs av Àrendestatistik frÄn LINNA mottagningen. UtifrÄn den gjordes Àven tre fallstudier utifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt.

I arbetet har vi valt att reda ut och beskriva hur en modern huligan ser ut. NÀr vi under studiebesök hos Supporterpolisen i Stockholm hörde att det ibland uppkommer missförstÄnd om hur den supporter ser ut som söker slagsmÄl, sÄ ville vi ta reda pÄ hur denna supporter tÀnker, klÀr sig och vad som motiverar honom att slÄss. Information har vi hÀmtat in frÄn tidigare arbeten kring huliganer, egna intervjuer, intervjuer frÄn tidningar samt frÄn Internet. Egen information har vi sedan tidigare dÄ vi bÄda har ett stort idrottsintresse samt att en av oss bott och levt i Stockholm och indirekt kommit i kontakt med huliganer. Vi har valt att endast ta med supportrar frÄn svenska storstadsregioner, dÄ detta kommer att beröra oss mest i framtiden som polismÀn.

Föreliggande studie syftar till att, med fokus pÄ den kollektiva arenan, ge en fördjupad kunskap om hedersrelaterat vÄld genom unga kvinnors subjektiva, kvalitativa skildringar, vilka prÀglats av kollektivistiska hederskulturer. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor vilka blivit föremÄl för hedersrelaterat vÄld och sÄledes har en insikt i den kollektiva arenan. Resultatet visar att ryktesspridning anvÀnds medvetet av kollektivmedlemmar likt ett maktmedel och rykten florerande inom kollektivet har resulterat i direkta hedersvÄldshandlingar riktade mot respondenterna. Vidare visar resultatet pÄ att de unga kvinnorna portrÀtterar kollektivet som en mekanism vilken straffar normavvikande och potentiellt normavvikande individer. RÀdslan för att uppfattas som oppositionell delas av mÄnga i kollektivet, dÀribland de som utfÀrdat hedersvÄldshandlingar mot respondenterna och sÄledes tycks offerskapet i det kollektiva hedersrelaterade sammanhanget vara bilateralt i den bemÀrkelsen att de förtryckande och hedersvÄldshandlande individerna Àven de Àr förtryckta.

Det existerar olika perspektiv och definitioner gÀllande hedersrelaterat vÄld och tvÄ vanliga perspektiv Àr kulturperspektivet och könsmaktsperspektivet. Olika synsÀtt pÄ hedersrelaterat vÄld kan leda till svÄrigheter för polisen vid utredning, stöd till brottsoffer samt vid senare Ätal. Tidigare forskning angÄende förhörsledares uppfattningar om hedersrelaterat vÄld och svÄrigheter i arbetet med vÄldet Àr begrÀnsad. Syftet med föreliggande studie var sÄledes att klargöra de uppfattningar förhörsledare innehar betrÀffande arbetet med hedersrelaterat vÄld. En fenomenografisk ansats tillÀmpades och data samlades in via individuella intervjuer med nio förhörsledare.

Medias makt att pÄverka individers sÀtt att tolka verkligheten Àr stor. AlltsÄ blir betydelsen för hur man vÀljer att skriva nÄgonting viktigt dÄ det pÄverkar den sociala praktiken, i frÄga om makt, inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus pÄ svensk nyhetsmedias framstÀllning av invandrarkvinnan. VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka och analysera diskursen kring invandrarkvinnan i svensk dags- samt kvÀllspress utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur skildras den invandrade kvinnan i svensk dags- samt kvÀllspress? och Förekommer stereotyper kring invandrarkvinnan och i sÄ fall hur ser de ut? Det finns ingen tidigare forskning med samma syfte, dock förekommer det forskning kring hur media skildrar invandrare och flyktingar.

Det existerar olika perspektiv och definitioner gÀllande hedersrelaterat vÄld och tvÄ vanliga perspektiv Àr kulturperspektivet och könsmaktsperspektivet. Olika synsÀtt pÄ hedersrelaterat vÄld kan leda till svÄrigheter för polisen vid utredning, stöd till brottsoffer samt vid senare Ätal. Tidigare forskning angÄende förhörsledares uppfattningar om hedersrelaterat vÄld och svÄrigheter i arbetet med vÄldet Àr begrÀnsad. Syftet med föreliggande studie var sÄledes att klargöra de uppfattningar förhörsledare innehar betrÀffande arbetet med hedersrelaterat vÄld. En fenomenografisk ansats tillÀmpades och data samlades in via individuella intervjuer med nio förhörsledare.

The study aims to describe and analyse the relationship between norm and practice regarding social services casework on honour-related problems. The relationship between norm and practice involves the difference between the way it is intended that social workers shall operate in these cases and how they perceive that this works in practice. We interviewed two focus groups of eight Swedish social workers, four in each group. We also held an individual interview with a social services business developer. Focus group interviews were based on two vignettes; one depicting an honour-related case and the second an "ordinary" case.

Hedersrelaterat vÄld har inga grÀnser. Det sker inte endast i ett land, av ett folk med en specifik etnicitet, kultur eller religion. Hedersrelaterat vÄld existerar vÀrlden runt, Àven i Sverige. Mordet pÄ Fadime Sahindal fick internationell uppmÀrksamhet och folk var i chock, speciellt den svenska regeringen som lÀnge försökte förneka vÄldets existens i vÄrt avlÄnga jÀmstÀllda land. Hedersrelaterat vÄld Àr en kategori av vÄld som i de flesta fall drabbar unga kvinnor som vÀgrar att infinna sig i familjens eller slÀktens normer och regler.

Hedersmord Àr ett fenomen som fÄtt mycket utrymme i media. Massmedia belyser betydelsen av kulturen i förhÄllande till mÀns makt och relaterar detta till hedersmord. Media har stor inverkan pÄ vÄra uppfattningar och dÀrför Àr intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man vet, innehar informant gruppen, bestÄnde av fem kvinnor och fem mÀn. Syftet med denna studie Àr alltsÄ att beskriva fem kvinnors och fem mÀns uppfattningar kring hedersmord. Metoden Àr kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Hedersmord Àr ett fenomen som fÄtt mycket utrymme i media. Massmedia belyser betydelsen av kulturen i förhÄllande till mÀns makt och relaterar detta till hedersmord. Media har stor inverkan pÄ vÄra uppfattningar och dÀrför Àr intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man vet, innehar informant gruppen, bestÄnde av fem kvinnor och fem mÀn. Syftet med denna studie Àr alltsÄ att beskriva fem kvinnors och fem mÀns uppfattningar kring hedersmord. Metoden Àr kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats Àr att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan pÄ hederskulturen.Metod: Litteraturstudier.FrÄgestÀllningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berÀttelser om sina liv?  Och som pÄverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt?Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frÄgestÀllningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick hur det Àr att vÀxa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att fÄ rÀttvisa och rÀtt om sin egen frihet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebÀr pÄ individ ?och strukturell nivÄ och hur hederskontexten och samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors förutsÀttningar för integration och delaktighet i det svenska samhÀllet. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebÀr att dessa individer Àr dubbelt förtryckta, dels frÄn kontexten de lever i men Àven samhÀllet har en bidragande roll till utsattheten dÄ vi har kommit fram till att det finns mycket inbÀddad diskriminering i samhÀllet. Integrationen för individer inom hederskontexten pÄverkas ocksÄ av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhÀllets bemötande av individerna.