SummaryPatients with burn injuries involving more than 20 percent of the total body surface area lose a lot of fluid and are in the risk of developing a severe hypovolemia. Fluid resuscitation is a corner stone in burn care and is important for preventingfurthercomplications. The most common resuscitation formula is the Parkland Formula. Hourly urine output is a measure used to evaluate if the fluid given is sufficient enough to maintain a sustainable tissue perfusion. Inhalation injury, abuse of alcohol and drugs are some of the factors that may increase the amountoffluid needed.

SammanfattningBakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta.

Aim: On the basis of the Swedish 2012 National Patient Survey and its open answers, study how patients experienced the quality of care during hospitalization in a surgical divisionMethod: In this study, 306 patients' responses was compiled and analyzed by qualitative content analysis and reported descriptively in running text.Results: The way patients were treated by staff was experienced by respondents mainly as positive. The staffs? courteous and sympathetic attitudes were appreciated. The food that was served was described as substandard, distasteful and dull. The cleanliness of the hospital departments were reported to be inadequate, particularly in washrooms.

Syftet med studien var att undersöka fallrelaterad self-efficacy mätt med Falls Efficacy Scale (Swedish version) (FES(S)) samt att beräkna rekommenderade referensvärden för totalpoängen på FES(S) hos friska äldre män och kvinnor indelade i åldersgrupperna 65-75 år samt > 75 år. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns några skillnader i resultatet mellan åldersgrupperna samt mellan män och kvinnor.Undersökningsgruppen bestod av totalt 70 individer över 65 års ålder, varav 45 var kvinnor och 25 var män. Testdeltagarna kontaktades via PRO i Uppsala. Även vänner och bekanta till författarna deltog i studien. Testdeltagarnas fallrelaterade self-efficacy undersöktes med hjälp av instrumentet FES(S), där testdeltagarna fick skatta hur säkra de känner sig på att utföra 13 olika vardagsaktiviteter utan att falla, maximal poäng 130.Resultatet visade att det rekommenderade referensvärdet för totalpoängen på FES(S) blev 124 poäng för kvinnor i åldern 65-75 år och 126 poäng för män i samma ålder.

Bakgrund: Konsekvenserna av att låta anhöriga närvara under återupplivning har studerats i vetenskaplig litteratur, mestadels ur vårdpersonals perspektiv. Att som sjuksköterska stödja och informera närvarande anhöriga skulle kunna göra en kaotisk och obehaglig situation mer förståelig. Då torde det vara viktigt att som sjuksköterska kunna förstå närvarande anhörigas upplevelser.Syfte: Att belysa närvaro av anhöriga vid återupplivning utifrån anhöriga och patienters perspektiv.Metod: En litteraturöversikt sammanställdes med tio vetenskapliga artiklar.Resultat: Både positiva och negativa aspekter av anhörigas närvaro vid återupplivning hade registrerats i artiklarna. Till de positiva aspekterna räknades att de anhöriga bättre kunde förstå patientens situation genom att närvara, samt att anhöriga även kunde fungera som ett stöd för sina familjemedlemmar, vilket påpekades av såväl anhöriga som patienter. Till de negativa aspekterna räknades att de anhöriga kunde känna sig i vägen för vårdpersonal.

The purpose of this two years master thesis is to examine the potential benefits of using bibliotherapy on elderly Finnish immigrants residing in Sweden and living in geriatric care. The basis of the study is a four week long bibliotherapeutic project implemented at a nursing home for Finnish-speaking people in Stockholm County.Participants were men and women spanning in age from 70 to 90 years old. Common for all the participants was that they had lived their entire adult life in Sweden, their only language was Finnish, and they had the diagnosis of dementia. The study examines the bibliotherapeutic model of Arleen McCarty Hynes and Mary Hynes-Berry, as well as Inger Eriksson?s approach for the use of bibliotherapy in nursing homes and hospices.The empirical analysis is based on field notes from the bibliotherapeutic sessions and from interviews with librarians and nurses involved in the project.

Bakgrund: En åldrande befolkning innebär ett ökat behov av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bättre hälsa och bidrar till minskade hälsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande effekter hos äldre över 60 år. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanställdes utifrån musikens och dansens effekter på äldres hälsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som värdefulla interventioner för att öka äldres upplevda välbefinnande och livskvalitet.

SammanfattningBakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta.

En kvalitetsförbättrande metod som senaste åren blivit vanlig inom Hälso- och sjukvård är Lean Healthcare - en verksamhetsfilosof som går ut på att eliminera slöseri och skapa värde för patienterna. I takt med att informationssystem och informationsteknik (IT) har utvecklats har informationsförsörjning fått en allt viktigare roll i vårdprocessen. Tidigare undersökningar visar dock att vårdpersonalen upplever att det finns många brister kopplade till informationssystem och IT. En explorativ fallstudie genomfördes där kvalitativ data samlades in med hjälp av intervjuer, dokumentstudier samt observation. Syftet var att beskriva hur informationsförsörjningen påverkats i ett kliniskt mikrosystem och i en vårdprocess som infört Lean.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har för den äldre människans livskvalité och omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med femton studier med kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databasen ELIN och PubMed och genom manuell sökning av tidsskrifter. Huvudresultat: På ett äldreboende visade en studie att kanariefågel ökade livskvalitén, den självupplevda psykiska statusen och känslan av autonomi. Sociala interaktioner ökade i samband med Animal Assisted Activity och gav andra diskussionsämnen än de egna sjukdomarna.

Sweden's aging population makes the need for a viable health care urgent and telemedicine can be a solution to enable older people to receive or give themselves care in their homes. Furthermore, implementation of telemedicine has the potential to realise profits in society by increasing the accessibility of health care and minimizing travel costs. Sweden?s low population density and geographical configuration makes the advantages of telemedicine even more appealing. To illustrate the differences between the county councils? use of telemedicine and thus increasing the possibility for coordinated care between them, the authors have on behalf of the Innovation Centre at the Karolinska University hospital mapped the amount of telemedicine technologies that are available in the Swedish county councils? today. To collect information an electronic survey and video or telephone interviews were used.

Type 2 diabetes is a growing disease in the population which includes that older people are a risk group. With the disease grows even cost?s. A lifestyle change is a major part of the treatment for type 2 diabetes. There are several factors that suggest positive effects on prevention among the elderly where, among other things, economic and health benefits are presented.

Antalet äldre människor ökar i samhället och står för en allt mer växande grupp patienter som behöver vård på akutmottagningen. Väntetiden på akutmottagningar runt om i landet blir allt längre. Det är ett välkänt faktum att äldre människor påverkas av att vänta länge på en akutmottagning, då deras allmäntillstånd lätt kan försämras på grund av det biologiska åldrandet och grundsjukdomar som gör dem skörare. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters upplevelser av väntan vid besök på akutmottagningen. En litteraturstudie utfördes där resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet av denna litteraturöversikt delades in i fyra teman: att bli sedd, att bekräftas i sitt lidande, att vara delaktig som patient och att se patientens hela situation. Behovet hos den äldre att bli bekräftad, att få information och omvårdnad ökade när väntetiden blev lång på akutmottagningen.

Changes in swallowing function are common in elderly and chronically ill individuals. Therefore it is important to be aware of these changes and their prevalence. The aim of this study was to assess the prevalence of dysphagia in nursing homes in the municipality of Linköping, and to correlate dysphagia with variables that can be a cause or a consequence of dysphagia. These variables were gender, age, MMT-result, dentition, weight loss, medical diagnose or number of medications. The intention was also to examine the additional information regarding dysphagia supplied by pulse oximetry.Sixty nursing home residents aged 74-101 years were chosen to participate in the study.

Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder på att människor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sällan fysiskt berörda. Detta gäller särskilt personer i någon form av vårdande situation. En äldre person som inte får tillräckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för välbefinnandet hos äldre människor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för välbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalysmetod.