X-rays are a potential risk for animal health care personnel. The present study will examine the risks for scattered radiation to the personnel, if no lead gloves are used when holding an animal during the x-ray examination. Furthermore, how the impact of the exposure values and body parts examined, affect the scattered dose to the hands of the holder. Also, the distance between the animal and the hand that holds it was evaluated to see the impact on scattered radiation exposure. Tested by a survey, to animal health care students, the frequency of the usage of lead gloves in Swedish animal hospitals was studied. According to the results from the analysis, animal health care personnel don't need to use lead gloves every time they hold an animal or a cassette during x-ray examinations.

AbstractIntroduction: The condition of human health and its lifestyle has become a great questioner towards the public healthcare of our country. Despite the recommendations of at least 30 minutes physical exercise per day, many individuals of our society do not get the recommended amount of physical activity.  To improve the situation a method called ?Fysisk Aktivitet på Recept, FAR (Physical Activity on Recipe). This means that licensed health- and medical staff, as district nurses are able to write prescriptions on physical activity to patients.Purpose: Was to highlight the district nurse?s experience in the role of the FAR-prescribers.Method: The study was conducted using qualitative method.

Långvarig smärta är vanlig hos befolkningen och upp till 30-50 % har smärta av någon form. Av dessa är 10% direkt relaterade till cancer. Trots god att medicinsk vård finns tillgänglig kan brister i bemötandet från vårdpersonalen resultera i att patienter känner sig otillfredsställda. Syftet med den här studien var att belysa vilka faktorer patienten uppfattade som viktiga vid vårdpersonalens bemötande i samband med cancerrelaterad smärta. Studien utfördes som en litteraturstudie och Travelbees vårdteori låg som värdegrund.

Att vara anhörig när ens närstående blir svårt sjuk i cancer är en svår situation. Den anhörige är med, men också utanför. Anhöriga till patienter med cancer upplever ofta cancerdiagnosen som ett hårt slag mot dem själva, och är därför i behov av hjälp och stöd. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa hur anhöriga till patienter med cancer beskriver behov och känslor i mötet med sjuksköterskan. Informationskällan utgörs av vetenskapliga artiklar från tidskrifter och vetenskapliga rapporter.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av världens vanligaste ämnesomsättningssjukdomar. WHO uppskattar att 180 miljoner människor världen över lider av sjukdomen i någon form. En siffra som beräknas fördubblas fram till år 2030. Socialstyrelsen menar att det övergripande målet för behandling är att förhindra akuta och långsiktiga komplikationer med bibehållen fysisk och psykisk hälsa. Vidare bör vårdpersonal ha en väl integrerad kunskap om olika aspekter av sjukdomen samt arbeta för en god kontinuitet i vården.

MÄnniskan lever i en daglig tillvaro av emotionell balans. Denna balans kan störas av en traumatisk händelse som ofta leder till fysiskt och psykiskt lidande. Sjuksköterskan inom akutsjukvård står i nära kontakt med patienter och närstående, redo att lindra lidande. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som definierar lidandet som en normal emotionell reaktion. Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskans emotionella stöd till patienter och närstående i samband med livsavgörande händelser i akutsjukvård.

Bakgrund: Bemötandet vid långvarig smärta avgör om patienterna upplever ett vårdlidande eller inte. Patienter med långvarig smärta kan fortfarande idag bli bemötta på ett negativt sätt från vårdpersonalen, trots att de är medvetna om hur viktigt det är att ta patientens smärta på allvar. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter upplever vårdpersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie för att sammanställa redan befintliga resultat om patienters perspektiv av bemötande i vården vid långvarig smärta. Nio kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans analysmetod.

Bakgrund: En förlossningsdepression är en sorts depression som drabbar var åttonde nyförlöst kvinna successivt inom de tre första månaderna till ett år. Kvinnans förlossningsdepression är inte endast ett problem för kvinnan själv utan även för hela familjen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att insjukna i en förlossningsdepression närmaste året efter förlossningen. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och grundas på två självbiografiska böcker, där kvinnorna berättar om sina upplevelser av sin förlossningsdepression. Resultat: Innehållsanalysen av de två böckerna resulterade i sex kategorier; förtvivlan och rädsla, upplevelsen av att inte kunna älska barnet, skuld, bristande självkänsla, avundsjuka och självmordstankar.

Today adult patients' relatives are seen as a resource in psychiatric care but few researchers have examined the lived experience of relatives' participation in psychiatric care. The aim of this study was to illuminate how mental health staff and relatives of adult patients experienced the relatives' participation in psychiatric care on hospital ward.The study was guided by a phenomenological approach and a lifeworld perspective. Data were collected through in-deep interviews with ten adult patients' relatives and three group-interviews with ten mental health carers from two hospitals in Sweden.The essence of the lived experience of relatives' participation in psychiatric care in hospital ward is described in the constituents: invitation to participate in psychiatric care; meet the staffs' care; to participate in own or others terms; bring the common everyday world with you; feel burden; participation a trip in time and space. The findings of the study show that the relation between the staff and the relatives are important for the relatives' participation in psychiatric care. The relatives' participation can alter from no participation to a meaningsful participation, from suffering to well-being.This study can help medical staff to understand relatives and their participation in a new way..

Bakgrund: Den prehospitala akutsjukvården är för många patienter det första mötet i vårdkedjan. I akuta skeden ligger fokus ofta på den medicinska behandlingen vilket kan medföra att patienterna känner sig som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med. Det är därför viktigt att belysa hur patienter upplever den prehospitala vården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av den prehospitala vården i en akut situation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie bestående av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Litteratur som tidigare behandlat området visar att rollen som närstående har förändrats under 1900-talet. Rollen som närstående till någon som vårdas i livets slutskede på en vårdinrättning innebär en mycket påfrestande situation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en patient som befinner sig i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Det framkom att närstående ofta upplever att de befinner sig i en utsatt situation.

Bakgrund: De senaste åren har palliativ vård i hemmen blivit mer vanlig, viljan att få stanna hemma den sista tiden kan bli lättare om tillgång till sjukhusvård finns tillgänglig vid försämring. Den fysiska, sociala och psykiska miljön påverkar individen på olika sätt. Detta nämner Nightingale och Roy i sina teorier och detta har författarna valt att knyta an till i studien. Syfte: Belysa den palliativa vården i hemmet ur patientens och närståendes perspektiv. Metod: Studien var en litteraturstudie.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Varje år får cirka 7000 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Kvinnornas livskvalitet påverkas vid sjukdomen bröstcancer och det är en individuell upplevelse. Syfte: Syftet var att belysa livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar.

Background:Chronic heart failure (CHF) is a complex clinical condition. The higher survival rate after heart attack and other heart diseases, plus aging population, has led to more CHF patients. Symptoms can have negative impact on exercise capacity, ability to perform activities of daily living and quality of life. Heart failure clinics have been established to help better quality of life. Helping to stabilize and maintain patients´ health can reduce the need of hospital admission.

Otillräckligt behandlad postoperativ smärta är ett problem som sjuksköterskor i allmänhet kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete och som åsamkar patienten både fysiska och emotionella kval. Musik, med tusenåriga traditioner som läkande, har länge varit en bortglömd intervention då sjukvården under lång tid varit strikt biomedicinskt inriktad. Syftet var att belysa musikens inverkan som omvårdnadsåtgärd i samband med postoperativ smärta, ur ett patientperspektiv. Metoden bestod av en litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar har analyserats och ligger som grund till resultatet. Analysen av artiklarna har lett fram till tre olika kategorier; Lindrad smärtupplevelse, lindrad upplevelse av känslomässigt lidande och underlättad mobilisering.