Syftet med denna uppsats är att undersöka regeringens motiv till en föreslagen marknadsorienterad reform av primärvården, vårdval i Sverige. Genom en analys av över tjugo texter från den offentliga diskussionen om vårdval, nationellt och i landstingen Halland, Stockholm och Skåne där vårdvalsmodeller är initierade, ges läsaren inblick i en pågående reformprocess. Centrala aktörer, den politiska majoriteten och oppositionen, läkare och akademiker, finns representerade i analysen eftersom det krävs en bred ansats med inte bara regeringens texter utan även andra aktörers röster för att förstå motiven till reformen.Tre teoretiska perspektiv med kompletterande förslag till varför förändring sker används i analysen. Två från nyinstitutionell teori, ett symbolperspektiv och ett verktygsperspektiv, samt ett maktperspektiv.En rationell diskussion dominerar de analyserade texterna där reformen är ett verktyg för att nå resultat, som att öka besöken i primärvården och att skapa konkurrens mellan vårdgivare. Med symbolperspektivet föreslås ideologiskt förändringstryck eller strävan efter legitimitet vara de drivande motiven.

A central discussion within society and businesses today, is the change of generations in the business market which occurs within the upcoming years. A change of generations is unavoidable and a natural step in business. The challenge of the forthcoming reform is the large number of people leaving the labour market and the grand entrance of new labour; Generation Y. The characteristics of Generation Y differ from the older generation which enhances the challenges for the businesses to attract a new workforce. It may also be necessary for the organisations to adapt to the younger generation.

Background. With the mental health care reform 1995, the long-term mentally ill patients were meant to be integrated in the society. Instead, they became ?deported? to mental health care. Aim.

This bachelor thesis airns to examine change in Common Foreign and Security Policy towardsa Normative Power Europe irnplernented in the Treaty of Lis bon. The survey is conductedwith Ian Manners Norrnative Power Europe theory as the basis. U sing norms identified byManners in his article "Normative Power Europe: A Contradietian in Terms?" (2002) as thetools when analysing CFSP-staternents both from before and after ratification of the Treaty of Lisbon. The norms used in the analysis are Peace, Dernocracy and Human Rights.

Arbetet syftar till att visa den lagstiftning som i huvudsak reglerar polisens vålds och vapenanvändning. Arbetet visar också principer en polisman måste ta ställning till i situationer som innebär eller kan innebära våldsanvändning av något slag. I arbetet berättar vi om de vapen en polis bär med sig under normal tjänsteutövning och en del av de förstärkningsvapen som den svenska patrullerande polisen har tillgång till (och hur dessa ska användas). Sist behandlar arbetet Knutsson och Strypes forskning kring polisens vapenanvändning Det är många lagar, förordningar och föreskrifter, såväl som principer och etiska/moraliska aspekter att ta hänsyn till innan en polis verkar mot någon med våld. Svårast av allt blir våldsanvändningen i förhållandet till skjutkungörelsen som på ett svårtolkat sätt ger en polisman rätt att i vissa lägen verka med sitt skjutvapen.

Felix Saul (1883-1942) var verksam som körledare, musikskribent och musikpedagog, och undervisade främst i sin egen musikskola, Stockholms privata konservatorium (SPK). Syftet med studien är att undersöka den pedagogik som Felix Saul tillämpade i sin musikundervisning i barngrupper på SPK. Empirin utgörs av intervjuer med Sauls tidigare elever, och av hans egna artikelserier om musikpedagogik. Materialet har analyserats utifrån ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att Sauls undervisning som syftade till att utveckla elevernas musikalitet i stor utsträckning följde Tonika-do-metoden som den beskrivs av samtida litteratur, men att han lade större vikt vid ackordfunktioner och rytmikövningar, och att lek var en central del av undervisningen.

I denna uppsats tas frågan upp om vilka drivkrafter som låg bakom förändringen i urvalsprocessen för stridspiloter under 70-talet. 1970 skedde en reform av urvalssystemet där det gick från ett karakterologiskt urval till ett stegvist urval. Det karakterologiska urvalet baserades till större del på psykologiska intervjuer medan det stegvisa urvalet var en rad olika tester som riktade sig mot vissa specifika områden inom flygandet. Även i det stegvisa urvalet använder man sig utav psykologintervjuer men det är inte längre den övervägande största delen av informationskälla för UTK. Arbetet är upplagt som en hypotesprövning där forskaren ställt upp fyra olika hypoteser för vad som var drivkraften bakom förändringen i urvalsprocessen.

This study investigates certified and non-certified teachers in Sweden and how they themselves view the status of their profession. Teacher certifications were introduced to Sweden in 2011, under the assumption that it would raise the status of qualified teachers. Recent results from international studies showed that Swedish students have fallen in rank compared to other countries around the world, and one of the proposed solutions proposed to this was to raise the status of teachers, as well as their pay. A higher status would then solve other issues, such as the low number of applications to university courses related to teaching. This study asked high school teachers, through an online questionnaire, what their views were on the status change the reform was supposed to create.

Arbetet beskriver i sin första del latinämnets historia i den svenska gymnasieskolan med tyngdpunkt på 1900-talets senare del. Det är en utveckling som gått från att ha latin som bärande språk både som skolämne och som undervisningsspråk under 1500-talet till att vara ett småämne som inte alla skolor erbjuder idag. Den andra delen av arbetet undersöker vilka förändringar som påverkat latinämnet i gymnasieskolan och vad det har fått för följder. Några kurs- och timplaner från 1900-talet har granskats och personer med anknytning till latinundervisning intervjuats. Ur detta framkommer det att den nya gymnasieskolan som infördes 1965 har påverkat ämnets ställning i skolan stort genom att det inte längre var obligatoriskt att läsa latin på den då s.k.

This is a qualitative study inquiring ?What does it entail to be a sex worker in Sweden today?? Four female sex workers were interviewed in semi-structured interviews. Using methods for reflexive analysis, interpreting the interviews and their context theoretically through notions of Competence and Stigma, the results of this study shows that sex workers may be both competent agents and stigmatized. This informs the understanding of sex work, stigma and how learning, subjective room for action and social agency can be aggravated or hindered by stigma. The results are viewed in the context of Swedish legislation against sex purchase in relation to previous research which shows that said legislation is problematic.

This master?s thesis analyzes how cultural policy was problematized in three governmental policy areas; culturalpolicy for the free sector, education policy and popular education policy, during the social democrat Ragnar Edenman?s time (1957-67) as minister of ecclesiasticalaffairs. Earlier research has examined the policy for the free sector, concerning artist?s economic problems. This thesisadds an analysis of the other fields of policy, which were reformed in the 1960?s by the same ministry.

The Common Agricultural Policy (CAP) in the European Union (EU) is one of the oldest fields of cooperation within the European Union. During the past decades the different Commissioners have made several proposals about changes in the CAP and many of them have not been passed but renegotiated. The present Commission has however published a report in 2011, which emphasizes that the CAP has three alternative ways to go in the future. This study aims to predict which one of these three alternative ways it is most likely that the CAP will take according to the historical institutionalist theory. When to be able to predict this text analysis is used.

The aim of this Master?s thesis is to examine the ideological currents that have influenced the swedish school system since the 1990's. The background of my interest is the lively debate in schools and media about the new School reform 2011. My hypothesis is that education in 2011 largely will be influenced by neoliberal and neoconservative values. The method I`ve used is discourse and ideology critique, which examines the relationship between rhetoric and power. These concepts are useful to explain the ideological change in different policy documents and in curricula, for example Lpf 94 and School 2001. The theoretical framework is based primarily on the neoliberal and the neoconservative agenda, which are two distinct political rationalities in the contemporary postmodern world.

Background: Røvik claim that both public and private sector, large and small firms, are working with the same administrative standards, recipes, as these are currently considered to be ?right?. He argues that this is partly due to the globalization of the information society, which is making it possible for recipes to spread rapidly. An area affected of this is purchasing, where many new strategic and organizational concepts have been developed. Nowadays, people argue that ?every penny saved in the procurement function, is an extra penny in profit? and that purchasing decisions affect the entire company and its performance.

Syftet med denna studie var att ge en fördjupad förståelse för lärares tillvägagångssätt vid betygsättning och bedömning av Engelska på gymnasiet. Vid undersökningen genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex engelsklärare verksamma på gymnasiet. Resultatet visade fyra huvudprinciper som lärarna använder vid betygsättning: ?principen att utgå från kursplanen?, ?principen att inte tappa fokus?, ?principen att värna om eleven? samt ?principen att hitta en avgörande faktor?. Studien visade att lärarna huvudsakligen följer Skolverkets anvisningar för betygssättningen, men att hälften av lärarna i undantagsfall använder principer som faller utanför Skolverkets intentioner.