Idrottsrörelsen är den största och mest livskraftiga folkrörelsen i Sverige. Prestationsförmågan och kraven har ökat inom idrotten och det pågår en ständig jakt efter nya talanger. Många, oavsett idrott, tränar väldigt mycket och på ett likartat sätt, men får sällan någon feedback på träningseffekten. Fysprofilen kan hjälpa till att optimera och styra träningen rätt genom att identifiera varje individs fysiska förmåga. Löp- och snabbhetskraven i lagsporter karaktäriseras mer av riktningsförändringar än av löpning rakt fram.

BAKGRUND: I andra delar av världen testas den fysiska kapaciteten hos yrkesverksamma poliser regelbundet. I Sverige finns inga tester eller krav på fysisk kapacitet på yrkesverksamma poliser efter genomförd grundutbildning. SYFTE: Att undersöka den fysiska kapaciteten hos poliser i yttre tjänst i Norrbottens polisdistrikt, för att påvisa om det finns ett behov av åtgärder för att upprätthålla yrkesaktiva polisers fysiska kapacitet. METOD: Förfrågan om frivilligt deltagande från poliser i yttre tjänst gjordes till delar ur Norrbottens polisdistrikt. Coopers test 2000 m och Harres test, vilka Polishögskolan använder i rekryteringsprocessen, valdes som mätmetoder.

Ishockey är en explosiv idrott och plyometriska övningar främjar explosiviteten, en ishockeyspelare behöver explosiv styrka för att prestera på isen. Syftet med den genomförda studien var att genom ett sammanlagt nio veckor långt plyometriskt träningsprogram, under off-season perioden, undersöka effekten på accelerationsförmåga, snabbhet i riktningsförändringar och kraftutveckling i nedre extremiteterna hos manliga juniorishockeyspelare. Totalt deltog åtta manliga juniorishockeyspelare. I undersökningen användes mätinstrumenten Harres test, Muscle Lab model 4000 (Ergotest Technology, Norge), 10 meter Sprint test och Power and Force explosiv knäböjning i Smith-maskin. Resultatet visade på signifikanta samband mellan för- och eftertestet för riktningsförändringar.

Sammanfattning Under senare år har damishockey växt i Sverige och övriga världen och tränare behöver nu börja reflektera över träningsprogram som kvinnliga ishockeyspelare är i behov av. En förutsättning för bra skridskoåkning är en väl uppbyggd grundstyrka i framförallt bål och ben. Många barn och tonåringar styrketränar för att öka sina idrottsprestationer. Det har länge sagts vara direkt olämpligt för barn och ungdomar att styrketräna men mer aktuella studier har dock bevisat motsatsen och säger att styrketräning för yngre inte är så riskfyllt och att styrkeökningar är möjliga under tonåren. Syftet med studien i denna rapport var att utforma och genomföra ett styrketräningsprogram för kvinnliga ishockeyspelare med avsikt att stärka bål och benmuskulatur.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte var att undersöka vilka effekter en kortare period systematisk MAQ-träning får avseende rörlighet, spänst, balans, snabbhet och koordination för idrottande ungdomar. Vi avsåg därtill att söka biomekaniska förklaringar till de eventuellt påvisade effekterna av träningen. För att uppfylla syftet användes följande frågeställningar: Vilka mätbara effekter uppnår 16-18 åringar avseende rörlighet, spänst, balans, koordination och snabbhet efter 8 veckors systematisk MAQ träning? Vilka biomekaniska faktorer förklarar de eventuella effekterna av 8 veckors systematisk MAQ träning?Metod: Vi testade ett lag med handbollspelare och ett lag med fotbollspelare i åldern 16-18 år i deras förmågor i sprint, rörlighet, balans, koordination och spänst. Efter att ha låtit fotbollslaget, interventionsgruppen, träna med metoden Muscle Action Quality (MAQ) tre gånger i veckan under åtta veckor testade vi dem åter.

SyfteSyftet var att studera hur meningsutrymme utvecklades och kommunicerades i förhandlingssituationer mellan barnen i en förskoleklass. För att belysa det ställdes frågor om vilka kommunikativa strategier och genrer som kom till uttryck när barnen skapade sig och tilldelades meningsutrymme i interaktion med sina kamrater. Andra frågor som ställdes var vilka kommunikativa strategier och genrer som tog överhanden samt varför dessa dominerade över andra.MetodEn förskoleklass observerades med hjälp av videofilmning i situationer då barnen i första hand organiserade sin verksamhet själva. Förhandlingssituationer som för en utomstående vuxen gick att följa valdes ut i aktiviteter där barnen uttryckte sig verbalt. Urvalet gjordes även med tanke på att exemplen skulle ge så mångfasetterade perspektiv som möjligt på hur kommunikativa strategier och genrer uttrycktes.TeoriUppsatsens teoretiska perspektiv inspirerades av ett sociokulturellt perspektiv.