Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 15 hp, 2011.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers motivation och metakognitiva kunskaper i matematik. Vi har undersökt vilken inställning elever, i årskurs ett på gymnasiet har till matematiken, elevers medvetenhet kring hur de lär sig matematik på bästa sätt samt hur elever ser på sitt lärande och vad de gör för att påverka sitt lärande. I studien har vi också undersökt vilka skillnader eller likheter som finns mellan pojkar och flickor samt mellan elever på ett yrkesinriktat program respektive ett studieförberedande program på gymnasiet. Vi har använt oss av kvantitativ forskningsmetod och strukturerade enkäter. Slutsatser och resultat vi har kunnat dra är att inställningen till matematik som ämne är negativ och studiens resultat pekar på att det inte är några större skillnader mellan elever på yrkesförberedande och studieförberedande program..

Det har under flera år påtalats att pojkar presterar sämre än flickor i skolan, både i Sverige och i utlandet. Syftet med denna uppsats var att med hjälp av en enkät och några intervjuer ta reda några svenska gymnasielärares uppfattning om könsskillnader i skolprestationer. Syftet var också att ta reda på om lärarna har någon utbildning i frågor som rör genus och jämställdhet, samt att ta reda på om lärarna uppfattar att de bemöter elever lika, oavsett kön. Resultatet visade att det finns kunskaper om orsaker till könsskillnader i skolprestationer bland lärarna. Dock visade även resultatet att det finns brister i kunskaperna hos lärare, samt att en del lärare saknar utbildning i frågor om genus och jämställdhet, vilket riskerar att bidra till att könsstereotyper reproduceras och att könsskillnaderna i skolprestationer kvarstår..

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på elevers kunskaper om de geometriska begreppen dm3 och m2 samt hur lärarna undervisar i dessa avsnitt. Detta har vi tagit fram genom att först göra en litteraturstudie följt av intervjuer. Av litteraturen fick vi fram att laborativt arbete och materiel är essentiella delar i geometriundervisningen och har så varit under hela skolans historia. Det gäller att använda materielen på rätt sätt för att få ett bra resultat.Resultatdelen, med intervjuer, visade att elevernas kunskaper gällande begreppen är vaga och ofullständiga. Deras resultat var sämre än vad vi trodde med undantag för de starka eleverna.

BakgrundForskning och litteratur lyfter fram att specialundervisningen är problematisk för så väl elever som lärare. Det framkommer att elever kan må dåligt, känna sig utanför, få dålig självkänsla och missa kunskaper som eleverna borde få med sig.SyfteSyftet med studien är att kartlägga och analysera hur elever upplever särskild undervisning och/eller specialundervisning. Med särskild undervisning/specialundervisning menar vi att elever som är i svårigheter får lämna ordinarie undervisning för att få stöd av annan pedagog och i annan lokal.- Hur ser elever på sina kunskaper?- Hur resonerar elever om specialundervisning?MetodI studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi använder oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi hade ett frågeformulär inför intervjuerna med några huvudfrågor och teman, där vi hade möjlighet att ställa de följdfrågor som situationen inbjöd till utan att ha en given ordning på frågorna i förväg.

Syftet med studien var att undersöka likriktningen inom yrkeslärares kompetens med avseende på vegetarisk kost samt att utröna på vilket sätt vegetarisk kost bör ingå inom ramarna för restaurang- och livsmedelsprogrammet med utgång kock. Studien utfördes med sex lärare och programansvariga vid restaurang- och livsmedelsprogram med hjälp av strukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Sedan följdes intervjuerna upp med ett standardiserat email med ett fåtal ytterligare frågor då regeringen nyligen beslutat om möjlig kompetensutveckling för yrkeslärare. Undervisning i vegetarisk mat sker främst i storkök ? då genom kursen specialkost, lärarens benägenhet att inkludera det i övriga kurser hänger dels ihop med vederbörandes egna specialintressen och kunskaper samt huruvida vegetarisk mat anses vara ekonomiskt gångbar. Spjutspetskompetens hos läraren ger dock också en möjlighet för eleven att bredda sin kompetens genom att erhålla kunskaper som de inte skulle få från en annan lärare. Genom att anställa lärare med olika bakgrunder försöker vissa informanter få en bredd i arbetslaget där de olika lärarna kan komplettera varandras kunskaper.

Varje år drabbas ett stort antal diabetiker av fotsårsproblem och det är vår uppgift som sjuksköterskor att genom olika former av undervisning försöka förebygga dessa. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan genom undervisning bidrar till att förebygga fotsår hos patienter med diabetes. Metoden är en litteraturstudie med granskning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenterades som två teman, undervisning och kunskap och det framgår att sjuksköterskan kan använda sig av både individuell och gruppundervisning för att förebygga fotsår. Kunskapsnivån har visat sig vara bristfällig vad gäller god omvårdnad vid fotvård och författarna menar att en bidragande faktor till detta kan vara attityder till fötter samt kunskaper i sårvård.

I detta examensarbete har fyra läroböcker i fysik för gymnasieskolan analyserats för att se hur dessa överensstämmer med ämnesplanen i fysik och läroplanen för gymnasieskolan. Analysen har gjorts utifrån ett eget utvecklat analysverktyg som utgått ifrån det centrala innehållet i ämnesplanen, men även de kunskaper och förmågor i läroplanen som anses kunna visualiseras i en lärobok. Som ett komplement till analysen av läroböckerna intervjuades även två läroboksförfattare för att ge en inblick i hur styrande ämnesplanen och läroplanen är vid utvecklandet av en lärobok. Analysen tillsammans med intervjuerna visar på att ämnesplanen och det centrala innehållet är starkt styrande över innehållet i läroböckerna. Däremot förbises läroplanens kunskaper och förmågor, som analysen fokuserat på, i större utsträckning då läroboksförfattarna inte anser att dessa lämpar sig för en lärobok..

Denna uppsats består av en kvantitativ studie av högstadieelevers grammatikkunskaper, samt en kvalitativ studie av högstadielärares grammatikundervisning. Eleverna som ingår i studien går samtliga sista terminen i årskurs nio. Studien är grundad på ett grammatiktest som sjuttiosju elever från tre olika högstadieskolor har deltagit i, samt en enkätundersökning där tio lärare som undervisar i svenska på högstadiet har svarat på frågor kring sin grammatikundervisning. Grammatiktesten har rättats, analyserats och kategoriserats utifrån de svar som givits och enkätsvaren har analyserats i förhållande till elevernas testresultat. Studien visar på likheter mellan respondenternas åsikter i den uppsats som förhandenvarande uppsats har sin utgångspunkt i (Bruneby 2006), och nuvarande uppsats, genom dess skildring av elevernas svaga kunskaper i explicit grammatik.

Syftet med denna uppsats är att få kunskaper om hur elever med svenska som andraspråk förhåller sig till slöjden som  ett kommunikationsämne. Syftet är även att få mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra språk. Utgångspunk tas med hjälp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan människor. Samtal mellan människor gynnar språk och kunskapsutvecklingen.

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försämrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för ämnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och språk i förskolan. I vår studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivå påverkas av pedagogernas arbetssätt i förskolan. Vi har vidare tagit reda på hur essentiella elevers baskunskaper i matematik är, när de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5års åldern i två förskolor med två olika lokala pedagogiska planeringar i två kommuner.

Sjuksköterskestudenter alternerar under studietiden mellan teori och klinisk utbildning. För att kombinera dessa områden krävs att sjuksköterskan finns tillgänglig som handledande förebild. I sjuksköterskans profession är huvuduppgiften att vårda. Det är på den kliniska utbildningsplatsen studenten ges tillfälle att omsätta sina teoretiska kunskaper om vårdandet till praktiska kunskaper. Yrkeshandledning av sjuksköterskestudenter ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom och en av våra största och snabbast ökande folksjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Diabetes typ 2. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna svårigheter med att ändra livsstil, att känna rädsla och oro inför framtiden, att inte känna sig sjuk, att kämpa för att bli oberoende. Det framkom tydligt hur svårt det var att förändra livsstil och att rädslan över vad som kunde hända i framtiden oroade de flesta kvinnor.

Sömnen är viktig för människans upplevelse av hälsa och något som ofta påverkas i samband med sjukdom. Sömnproblem är mycket vanligt, speciellt bland äldre personer, kan i sin tur skada hälsan både fysiskt och psykiskt. Att ha kunskaper i omvårdnadsinterventioner som främjar sömn innebär en möjlighet att hjälpa personer med sömnproblem och därmed öka deras välbefinnande. Därför är kunskaper om sömn och vila nödvändiga inom omvårdnad. Syftet med studien var att identifiera olika omvårdnadsinterventioner som kan användas vid sömnproblem hos äldre personer med och utan demens.

Bakgrund: Att arbeta i en miljö där hälsofarlig rök och risk för smitta förekommer innebär en risk för operationssjuksköterskans hälsa. På universitetssjukhuset finns riktlinjer om när mun- och andningsskydd ska användas.Syfte: Att undersöka om operationssjuksköterskorna på universitetssjukhuset har fullgoda kunskaper om sjukhusets riktlinjer angående mun- och andningsskydd. Att undersöka förutsättningarna för operationssjuksköterskorna att kunna följa riktlinjerna, deras upplevelse av riktlinjernas tillgänglighet samt vilka faktorer som avgör operationssjuksköterskornas val av mun- och andningsskydd.Metod: Studien är en deskriptiv enkätstudie med tvärsnittsdesign och kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till operationssjuksköterskor på universitetssjukhuset vilka är verksamma på operationssal. För att bli godkänd i sin kunskap krävdes att respondenten hade 100 % rätta svar på kunskapsfrågorna.