Syftet med studien var att undersöka skillnader i stress, återhämtning samt coping hos individer som genomfört tävlingsinriktad diet jämfört med de som dietat av icke-tävlingsmässiga skäl. 86 individer (64 män och 21 kvinnor) deltog där medelåldern var 25. Metoden i studien var kvantitativ och bestod av ett tredelat formulär innehållandes de svensköversatta instrumenten Recovery-Stress Questionnaire for Athletes (RESTQ-Sport) (Kellmann & Kallus, 2001) och Brief COPE (Muhonen & Torkelson, 2005), samt ett egenkomponerat formulär där informanterna fick kategorisera sig som en av tre diettyper: I) Bodybuilding (BB, n=26), Annat tävlingssammanhang (AT, n=32) samt Icke-tävlingssammanhang (IT, n=28). Resultatet visade en statistisk skillnad i stress mellan de olika diettyperna, där BB upplevde mer stress jämfört med IT, samt att BB upplevde mer av stressdelskalan utmattning än IT. De implikationer som framhävts har riktat sig mot att sprida en bättre förståelse för återhämtning hos dietister inom allmänvård likväl som dietcoacher inom bodybuilding..

Syfte Syftet med den här studien var att undersöka förekomst av prestationsbaserad självkänsla (PBS) hos unga manliga ishockeyspelare samt vilka coping-strategier de använder sig av i idrottsliga situationer de upplever utmanande och stressande. Detta för att undersöka om det finns ett samband mellan PBS och olika coping-strategier samt om det finns ett samband mellan de olika strategierna inom coping.MetodGenom en kvantitativ ansats användes två enkäter i studien. En enkät undersökte grad av prestationsbaserad självkänsla och den andra enkäten mätte val av coping-strategier inför en utmanande och stressande situation. Enkäterna delades ut till två olika hockeyföreningar. De 65 enkäterna som kom tillbaka fördes sedan in i Statistica för analys.

Syftet med den befintliga studien var att undersöka mindfulness och dess koppling till idrottsprestation genom att undersöka sambanden mellan dispositionell mindfulness, påverkansmekanismer (klarsynthet, ältande och negativ emotionsreglering), psykologiska färdigheter (motivation, coping, emotionell kontroll och motoriska färdigheter) och prestation med utgångspunkt från Birrer, Morgan och Röthlin?s (2012) modell. Som underlag för studienanvändes en enkät som sammanlagt 242 idrottare besvarade. Medelåldern var 18,42 år (SD=0,26) varav 69 kvinnor och 172 män. Korrelationsanalyser och regressionsanalyser visade att det fanns signifikanta samband mellan dispositionell mindfulness,  påverkansmekanismer och psykologiska färdigheter.

The purpose of this study is to understand how parents to children with autism handle difficulties in their daily lives. Previous research defines autism and shows how it can affect families but it doesn?t show how families handle autism. We have done eight qualitative interviews with parents to children with autism. The result shows similar forms of difficulties in families which children with autism, even though the degree of difficulties varies.

Aim: The aim of the current study was to investigate nurses? experiences of caring for palliative patients in palliative home care, and to examine the coping strategies they use.Method: The study was empirical descriptive with qualitative approach. The data was collected by nine semi-structured interviews and analyzed by using manifest content analysis.Result: By analysing data three categories: Positive experiences of palliative home care, Stressful experiences of palliative home care and Problem-focused coping strategies, and 15 subcategories, were distinguished.Conclusion: Experiences of palliative home care were both of positive and challenging characters. Stressful situations were managed by problem-focused coping strategies. Nurses are in need of the work situation at home to become more ergonomic and designed to protect the nurse?s physical wellbeing.

Syfte: Att undersöka om sjuksköterskor på en akutmottagning upplever stress och tidsbrist och hur de då anser att det påverkar deras välmående. Metod: Kvalitativ intervjustudie där tolv semistrukturerade intervjuer utfördes  med sjuksköterskor som arbetade på ett universitetssjukhus akutmottagning.Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundmans modell samt Aaron Antonovskys hälsomodell. Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att stress och tidsbrist tillhörde vardagen i deras arbete. Stress kunde vara både negativt och positivt beroende på om den var kronisk eller akut. Den kroniska stressen ansåg sjusköterskorna påverka deras välmående negativt, medans den akuta stressen kunde ha god effekt på välmåendet. Sjuksköterskorna upplevde ett välmående vid positiv känsla av sammanhang (KASAM, hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet). Hanterbarhet fanns när de hade kontroll över situationen.

The purpose of this study was to examine how five mothers experience and cope with theloss of their adult children and also how this loss affect the mothers. We chose a qualitativemethod using semistructured interviews. We used Lazarus and Folkman?s coping theoryand Folkman?s revised coping theory in our analysis. The results showed that the mothers?experiences were very individual.

Today, palliative care is performed in several different areas. When the curative treatment is no longer effective the objective of the palliative care is to promote the best possible quality of life for dying patients, through an active and overall treatment. In their work nurses see death and the dying. To highlight and to reach an understanding of the significance of their work, this literature study's objective is, using Carnevali´s thoughts about health as a theoretical framework, to describe different aspects of nurses' experiences of working with dying patients within palliative care. Furthermore the occurrence of stress and possible stress factors will be examined, as well as the nurses' access to support and to established coping strategies..

There has been a dramatic increase in long-term sick leave in Sweden, which largely depends on occupational stress. Occupational stress applies particularly in relationship-intensive jobs, which means that the individual works with a lot of contact or responsibility for other people. Research has shown that attachment is relevant to the choice of coping style and perception of stress in the workplace. The aim of the present study was to investigate the relationships between attachment patterns, coping styles and occupational stress in relationship-intensive jobs and to extend previous studies by adding the variables age, work experience and education in relation to coping styles and occupational stress. The study was in quantitative form in which 186 participants from various relationship-intensive jobs across Sweden participated.

The focus of our study was to examine personal assistants and group home assistants experiences of stress at work, how they cope with stress and how it affects the relationship with the care recipient. The study is made out of a qualitative frame and based on interviews with two personal assistants and four group home assistants. Our theoretical perspectives consist of Aaron Antonovsky?s SOC theory, Richard Lazarus theory about coping and also sociologist Johan Asplund?s theory about social interaction. The result indicates that the experiences of stress are individual and varied among the participants while the presence of stress at work is a shared apprehension.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Förberedelsen till föräldraskapet avbryts vid prematur förlossning och ställer föräldrar inför svåra psykiska påfrestningar och frågor. Föreliggande studie har erhållit data från projektet "För tidigt födda barn och deras föräldrar - en tvärvetenskaplig longitudinell studie". Syftet är att beskriva hur föräldrar ser på orsaken till den för tidiga födseln (gestationslängd 24+0-35+6). Extraherade delar av 74 enskilda intervjuer (39 mödrar och 35 fäder) analyserades med innehållsanalys. Resultatet gav temat "Inre eller yttre orsak - möjlig att påverka eller inte".

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

The aim of this study is to investigate and analyze the potential effects on a number of social workers that may arise from listening to stories of domestic violence, and how these social workers deal with the potential effects. The study is based on qualitative interviews with seven social workers that work with domestic violence. The theoretical perspective that we used was the theory of coping. The results of this study have indicated that the respondents have been affected of listening to the stories of domestic violence. Examples of different impacts that the work has had on some of the social workers is that they avoid movies and/or books with elements of violence, they are more aware of the domestic violence in the surroundings and there has also been changes in their cognitive schemas.